Byggnadsnämndens ansvar och uppgifter
Byggnadsnämnden ansvarar enligt plan- och bygglagen, PBL, för ett antal uppgifter inom lov- och byggprocessen. I många kommuner ansvarar nämnden även för planering. Byggnadsnämnden är också tillsynsmyndighet enligt PBL.
Byggnadsnämndens ansvar och uppgifter
Byggnadsnämnden har enligt PBL ansvar för prövning och hantering av lov och förhandsbesked. Byggnadsnämnden ansvarar även för frågor om startbesked, slutbesked, att fastställa kontrollplaner, besluta om kontrollansvariga samt anordna tekniska samråd, arbetsplatsbesök och slutsamråd under byggprocessen.
För detaljplaner, områdesbestämmelser och översiktsplaner anger inte PBL att det är byggnadsnämnden som ska ansvara för processen fram till antagande utan istället används begreppet kommunen i lagstiftningen. Det är kommunfullmäktige som antar översiktsplaner. För detaljplaner och områdesbestämmelser anges att kommunfullmäktige ska anta planer, men att de får uppdra till byggnadsnämnden att anta en plan som inte är av stor vikt eller har principiell betydelse. Beslut som tas i planprocessen som beslut om behovsbedömning, kungörelse om granskning med mera kan tas av byggnadsnämnden.
27 §
En detaljplan ska antas av kommunfullmäktige, men fullmäktige får uppdra åt kommunstyrelsen eller byggnadsnämnden att anta en plan som inte är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt.
Ett sådant uppdrag får inte delegeras. Lag (2017:424) .
Byggnadsnämnden ska, liksom andra nämnder, bereda ärenden till fullmäktige och ansvara för att fullmäktiges beslut verkställs. Det kan till exempel vara att lämna förslag på svar på medborgarförslag som rör byggnadsnämndens område.
Byggnadsnämnden är även tillsynsmyndighet enligt PBL. Byggnadsnämnden ska genom tillsyn se till att lagstiftningen följs och att felaktigheter och brister åtgärdas.
3 §
Tillsynen ska utövas av regeringen, länsstyrelsen och den eller de statliga myndigheter i övrigt som regeringen bestämmer och av byggnadsnämnden
(tillsynsmyndigheterna).
Tillsynsmyndigheterna ska samarbeta med varandra samt med sådana statliga och kommunala organ som fullgör uppgifter av betydelse för tillsynsverksamheten.
2 §
Om inte annat anges i detta kapitel eller annan författning, ansvarar byggnadsnämnden för tillsynen över att
1. byggherren fullgör sina skyldigheter enligt plan- och bygglagen (2010:900) och enligt föreskrifter i anslutning till lagen, och
2. bestämmelserna i 8 kap. 1-18 och 24-26 §§ samt 9 och 10 kap. plan- och bygglagen och i anslutande föreskrifter följs i övrigt.
Byggnadsnämnden har enligt PBL även till uppgift att:
- verka för en god byggnadskultur och en estetiskt tilltalande stads- och landskapsmiljö,
- följa den allmänna utvecklingen och ta initiativ om planläggning, byggande och fastighetsbildning,
- samarbeta med andra vars arbete och intressen rör nämndens verksamhet,
- lämna råd och upplysningar,
- tillhandahålla nybyggnadskarta,
2 §
Utöver de uppgifter som byggnadsnämnden har enligt andra bestämmelser i denna lag ska nämnden
1. verka för en god byggnadskultur samt en god och estetiskt tilltalande stads-
och landskapsmiljö,
2. uppmärksamt följa den allmänna utvecklingen inom kommunen och dess närmaste omgivning samt ta de initiativ som behövs i frågor om planläggning, byggande och fastighetsbildning,
3. samarbeta med de myndigheter, organisationer och enskilda vars arbete och intressen rör nämndens verksamhet, och 4. lämna råd och upplysningar i frågor som rör nämndens verksamhet.
4 §
Om det behövs en karta för prövningen av en fråga om bygglov inom ett område med sammanhållen bebyggelse (nybyggnadskarta) och sökanden begär det, ska byggnadsnämnden tillhandahålla en sådan karta.
En god byggnadskultur och en estetiskt tilltalande stads- och landskapsmiljö
Byggnadsnämnden ska verka för en god byggnadskultur samt en god och estetiskt tilltalande stads- och landskapsmiljö. Nämndens ansvar för dessa frågor ligger inte enbart i myndighetsutövningen, utan även i nämndens arbete i övrigt. I till exempel prövningar om lov har byggnadsnämnden en direkt möjlighet att se till att krav på god byggnadskultur och tilltalande stads- och landskapsmiljöer uppfylls. Dessa mål kan med fördel även tas upp vid rådgivning och upplysningsverksamhet. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 789)
Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)
2 §
Utöver de uppgifter som byggnadsnämnden har enligt andra bestämmelser i denna lag ska nämnden
1. verka för en god byggnadskultur samt en god och estetiskt tilltalande stads-
och landskapsmiljö,
2. uppmärksamt följa den allmänna utvecklingen inom kommunen och dess närmaste omgivning samt ta de initiativ som behövs i frågor om planläggning, byggande och fastighetsbildning,
3. samarbeta med de myndigheter, organisationer och enskilda vars arbete och intressen rör nämndens verksamhet, och 4. lämna råd och upplysningar i frågor som rör nämndens verksamhet.
Följa den allmänna utvecklingen och ta initiativ
Byggnadsnämnden ska uppmärksamt följa den allmänna utvecklingen i kommunen och dess närmaste omgivning och ta de initiativ som behövs i frågor om planläggning, byggande och fastighetsbildning. Eftersom byggnadsnämnden ansvarar för lovärenden och rådgivning i byggärenden finns det ett behov av samverkan mellan byggnadsnämnden och kommunstyrelsen om kommunfullmäktige har delegerat ansvaret för detaljplaner till kommunstyrelsen. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 790)
Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)
2 §
Utöver de uppgifter som byggnadsnämnden har enligt andra bestämmelser i denna lag ska nämnden
1. verka för en god byggnadskultur samt en god och estetiskt tilltalande stads-
och landskapsmiljö,
2. uppmärksamt följa den allmänna utvecklingen inom kommunen och dess närmaste omgivning samt ta de initiativ som behövs i frågor om planläggning, byggande och fastighetsbildning,
3. samarbeta med de myndigheter, organisationer och enskilda vars arbete och intressen rör nämndens verksamhet, och 4. lämna råd och upplysningar i frågor som rör nämndens verksamhet.
Att följa den allmänna utvecklingen i kommunen kan till exempel innebära att göra uppföljningar av avslagna bygglov och beviljade bygglov med liten avvikelse som kan peka på var planläggning behövs. Ett annat exempel kan vara att genom kontakter med grannkommunerna följa deras planer när dessa kan ha påverkan på den egna kommunen.
Byggnadsnämnden är inte i formell mening behörig att ta initiativ till fastighetsbildning, utan fastighetsbildningslagen anger kommunen som möjlig initiativtagare. Byggnadsnämnden kan dock genom lovärenden och medverkan i detaljplaneärenden verka för att kommunen tar sådana initiativ till fastighetsbildning när nämnden uppmärksammar behovet.
3 §
Rätt att påkalla fastighetsreglering har ägare av en fastighet som berörs av regleringen. En samfällighetsförening får efter beslut av föreningsstämman påkalla fastighetsreglering som berör samfälld mark under föreningens förvaltning.
Vid expropriation eller liknande tvångsförvärv får förvärvaren begära sådan fastighetsreglering varigenom olägenhet av förvärvet kan undanröjas, minskas eller förebyggas.
Kommunen kan påkalla fastighetsreglering som behövs för att mark och vatten skall kunna användas för bebyggelse på ett ändamålsenligt sätt.
Länsstyrelsen kan påkalla fastighetsreglering som länsstyrelsen finner vara av större betydelse från allmän synpunkt. Lag (1989:724) .
Samarbeta med andra
Byggnadsnämnden ska samarbeta med de myndigheter, organisationer och enskilda vilkas arbete och intressen rör nämndens verksamhet. Genom goda kontakter med exempelvis länsstyrelsen, företagare, intresseorganisationer och privatpersoner kan byggnadsnämnden följa och påverka den lokala utvecklingen och ha en beredskap inför ärenden som rör nämndens verksamhet.
2 §
Utöver de uppgifter som byggnadsnämnden har enligt andra bestämmelser i denna lag ska nämnden
1. verka för en god byggnadskultur samt en god och estetiskt tilltalande stads-
och landskapsmiljö,
2. uppmärksamt följa den allmänna utvecklingen inom kommunen och dess närmaste omgivning samt ta de initiativ som behövs i frågor om planläggning, byggande och fastighetsbildning,
3. samarbeta med de myndigheter, organisationer och enskilda vars arbete och intressen rör nämndens verksamhet, och 4. lämna råd och upplysningar i frågor som rör nämndens verksamhet.
Lämna råd och upplysningar
Byggnadsnämnden ska enligt PBL lämna råd och upplysningar i frågor som rör nämndens verksamhet. Att byggnadsnämnderna har en väl fungerande information om regler för byggande är en förutsättning för att bestämmelserna ska följas i praktiken. Byggnadsnämnden bör därför vara serviceinriktad genom att ge råd, upplysa om och förklara de regler som en byggherre ska följa. Nämnden bör vid sin myndighetsutövning ta särskild hänsyn till att den byggande många gånger har bristande erfarenhet av hur ärenden prövas och av hur reglerna fungerar. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 307)
Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)
2 §
Utöver de uppgifter som byggnadsnämnden har enligt andra bestämmelser i denna lag ska nämnden
1. verka för en god byggnadskultur samt en god och estetiskt tilltalande stads-
och landskapsmiljö,
2. uppmärksamt följa den allmänna utvecklingen inom kommunen och dess närmaste omgivning samt ta de initiativ som behövs i frågor om planläggning, byggande och fastighetsbildning,
3. samarbeta med de myndigheter, organisationer och enskilda vars arbete och intressen rör nämndens verksamhet, och 4. lämna råd och upplysningar i frågor som rör nämndens verksamhet.
Byggnadsnämndens rådgivningsverksamhet bör vara skattefinansierad. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 352)
En enklare plan- och bygglag, prop. 2009/10:170 (på Sveriges riksdags webbplats)
Skriftliga upplysningar
Om någon begär det ska byggnadsnämnden lämna skriftliga upplysningar om planläggning, byggande och fastighetsbildning. Upplysningarna kan vara av olika karaktär. Det kan till exempel handla om en fastighetsköpare som vill ha upplysningar om vilka planförhållanden som gäller för den aktuella fastigheten och fastigheterna runt omkring eller om det finns ansökningar om lov på fastigheten eller i närheten. Det kan även handla om förfrågningar om kostnader för gator och andra allmänna platser som ska bekostas av fastighetsägare.
3 §
Om någon begär det, ska byggnadsnämnden ge skriftliga upplysningar om planläggning, byggande och fastighetsbildning.
Skillnad på upplysningar och formella besked
Det är viktigt att tydligt skilja upplysningar som gäller faktiska förhållanden och kan konstateras på plats eller i redan tagna beslut, från de formella besked som kan ges enligt PBL där en bedömning måste göras. De formella besked som finns är förhandsbesked, ingripandebesked och planbesked.
17 §
Om den som avser att vidta en bygglovspliktig åtgärd begär det, ska byggnadsnämnden ge ett förhandsbesked i fråga om åtgärden kan tillåtas på den avsedda platsen.
18 §
Ett förhandsbesked som innebär att åtgärden kan tillåtas är bindande vid den kommande bygglovsprövningen, om ansökan om bygglov görs inom två år från den dag då förhandsbeskedet vann laga kraft.
7 §
Om någon begär det, ska byggnadsnämnden i ett skriftligt ingripandebesked redovisa om det i fråga om ett visst byggnadsverk har vidtagits någon åtgärd som enligt nämndens bedömning motiverar ett ingripande enligt detta kapitel.
2 §
På begäran av någon som avser att vidta en åtgärd som kan förutsätta att en detaljplan antas, ändras eller upphävs eller att områdesbestämmelser ändras eller upphävs, ska kommunen i ett planbesked redovisa sin avsikt i frågan om att inleda en sådan planläggning. Lag (2011:335) .
3 §
En begäran om planbesked ska vara skriftlig och innehålla en beskrivning av det huvudsakliga ändamålet med den avsedda åtgärden och en karta som visar det område som berörs.
Om åtgärden avser ett byggnadsverk, ska begäran också innehålla en beskrivning av byggnadsverkets karaktär och ungefärliga omfattning.
Om den som gör begäran vill få besked om vilket planeringsunderlag som kan behövas vid planläggningen och ha möjlighet att begära ett sådant yttrande från länsstyrelsen som avses i 5 b § första stycket, ska även det anges i begäran. Lag (2021:752) .
4 §
När kommunen har fått en begäran om planbesked som uppfyller kraven i 3 §
ska kommunen ge sitt planbesked inom fyra månader, om kommunen och den som har gjort begäran inte kommer överens om något annat.
5 §
Av planbeskedet ska det framgå om kommunen avser att inleda en planläggning.
Om kommunen avser att inleda en planläggning, ska kommunen i planbeskedet
1. ange den tidpunkt då planläggningen enligt kommunens bedömning kommer att
a) inledas, och
b) ha lett fram till ett slutligt beslut om att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller ändra eller upphäva områdesbestämmelser, och
2. redovisa vilket planeringsunderlag som sannolikt kan behövas vid planläggningen, om den som har gjort begäran om planbesked vill få besked om det.
Om kommunen inte avser att inleda en planläggning, ska kommunen i planbeskedet ange skälen för det. Lag (2021:752) .
5 a §
Om den som har gjort begäran om planbesked vill ha möjlighet att begära ett yttrande från länsstyrelsen enligt
5 b § första stycket, får kommunen i planbeskedet medge det.
Ett medgivande förutsätter att länsstyrelsens yttrande kan antas främja planläggningen.
Medgivandet gäller till den tidpunkt då planläggningen enligt kommunens bedömning kommer att inledas enligt 5 § andra stycket 1 a, om kommunen inte bestämmer annat i planbeskedet. Lag (2021:752) .
5 b §
Länsstyrelsen ska yttra sig över vilket planeringsunderlag som sannolikt kan behövas för att länsstyrelsen ska kunna fullgöra sin skyldighet enligt 22 §, om den som har fått ett medgivande enligt 5 a § begär det.
Länsstyrelsen ska skicka sitt yttrande till kommunen och den som har fått medgivandet. Lag (2021:752) .
Serviceskyldighet
I förvaltningslagen beskrivs den serviceskyldighet som alla svenska myndigheter ska följa. Alla myndigheter ska lämna den enskilde sådan hjälp att han eller hon kan ta tillvara sina intressen. Hjälpen ska lämnas i den omfattning och utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och myndighetens verksamhet. Frågor från enskilda ska besvaras så fort som möjligt. Om någon enskild av misstag vänder sig till fel myndighet bör myndigheten hjälpa personen till rätt myndighet. (jfr prop. 2016/17:180 sid. 291)
6 §
En myndighet ska se till att kontakterna med enskilda blir smidiga och enkla.
Myndigheten ska lämna den enskilde sådan hjälp att han eller hon kan ta till vara sina intressen. Hjälpen ska ges i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och myndighetens verksamhet. Den ska ges utan onödigt dröjsmål.
Myndigheten ska ta emot besök och telefonsamtal från enskilda. Myndigheten kan sätta upp speciella tider för detta, men allmänheten ska i så fall på ett tydligt och lämpligt sätt informeras om tiderna. Det ska också finnas möjligheter för enskilda att ställa frågor och få svar via e-post och fax. (jfr prop. 2016/17:180 sid. 68 f.)
7 §
En myndighet ska vara tillgänglig för kontakter med enskilda och informera allmänheten om hur och när sådana kan tas.
Myndigheten ska vidta de åtgärder i fråga om tillgänglighet som behövs för att den ska kunna uppfylla sina skyldigheter gentemot allmänheten enligt 2 kap. tryckfrihetsförordningen om rätten att ta del av allmänna handlingar.
En myndighet ska ha öppet under minst två timmar varje helgfri måndag till fredag för att kunna ta emot och registrera allmänna handlingar och för att ta emot förfrågningar om att få ta del av allmänna handlingar som myndigheten förvarar. Midsommarafton, julafton och nyårsafton räknas som helgdagar. (jfr prop. 2016/17:180 sid. 69)
7 §
En myndighet ska vara tillgänglig för kontakter med enskilda och informera allmänheten om hur och när sådana kan tas.
Myndigheten ska vidta de åtgärder i fråga om tillgänglighet som behövs för att den ska kunna uppfylla sina skyldigheter gentemot allmänheten enligt 2 kap. tryckfrihetsförordningen om rätten att ta del av allmänna handlingar.
Många kommuner har mycket information och material på sina webbplatser vilket skapar en första kontakt med enskilda. Här kan den sökande många gånger hitta blanketter och förklaringar till hur de ska fyllas i. Genom att hänvisa frågor till en webbsida kan handläggare på kommunerna avlastas vad det gäller generella frågor och den enskilde kan bli mer påläst och ställa bättre frågor när en kontakt tas på till exempel telefon.
Vissa kommuner väljer att publicera diarier, protokoll och beslut på sina webbplatser. Enligt offentlighetsprincipen finns det dock ingen skyldighet att publicera den här typen av information på internet. Om sådana uppgifter publiceras så måste dataskyddsförordningen (EU 2016/679), GDPR, följas, vilket bland annat kan innebära maskning av namn i protokoll och liknande.
Avgifter för upplysningar
Byggnadsnämnden kan ta ut avgifter för tids- och kostnadskrävande åtgärder. Detta kan eventuellt bli aktuellt om upplysningen kräver en ovanligt stor arbetsinsats. Byggnadsnämndens rådgivningsverksamhet bör dock vara skattefinansierad. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 352)
En enklare plan- och bygglag, prop. 2009/10:170 (på Sveriges riksdags webbplats)
8 §
Byggnadsnämnden får ta ut avgifter för
1. beslut om planbesked, förhandsbesked, villkorsbesked, startbesked, slutbesked och ingripandebesked,
2. beslut om lov,
3. tekniska samråd,
4. slutsamråd,
5. arbetsplatsbesök och andra tillsynsbesök på byggarbetsplatsen,
6. upprättande av nybyggnadskartor,
7. framställning av arkivbeständiga handlingar,
8. expediering och kungörelse enligt 9 kap. 41-41 b §§, och
9. andra tids- eller kostnadskrävande åtgärder. Lag (2018:1136) .
8 a §
Om en avgift tas ut för handläggningen av ett ärende om förhandsbesked enligt 8 § 1, 8 eller 9 eller ett ärende om lov enligt 8 § 2, 8 eller 9, ska avgiften reduceras med en femtedel för varje påbörjad vecka som en tidsfrist enligt
9 kap. 27 § första stycket överskrids. Avgiften ska dock inte reduceras om tidsfristen överskrids på grund av ett beslut enligt 9 kap. 28 §.
Om en avgift enligt 8 § 1, 3 eller 9 tas ut för handläggningen av en anmälan för en åtgärd som avses i 9 kap.
16 §, ska avgiften reduceras med en femtedel för varje påbörjad vecka som en tidsfrist enligt 9 kap. 45 § första stycket överskrids. Lag (2018:1136) .
Tillhandahålla nybyggnadskarta
Vid ny- och tillbyggnader krävs i regel en situationsplan över tomten. Situationsplanen bör, inom område med sammanhållen bebyggelse, normalt vara grundad på en nybyggnadskarta. På en nybyggnadskarta finns oftast VA-anläggningar, kraftledningar, fornlämningar, servitut och nyttjanderätter redovisade. Nybyggnadskarta kan dock undvaras i många fall, till exempel vid tillbyggnader långt från tomtgränsen, när man uppför komplementbyggnader eller om nybyggnadskartan från en tidigare lovprövning kan utnyttjas. Utanför detaljplanelagt område kan man oftast använda ett enklare underlag till situationsplanen, till exempel en avstyckningskarta eller ett utdrag ur kommunens kartdatabas. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 728)
Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)
Byggnadsnämnden bedömer om det behövs en nybyggnadskarta i bygglovsärenden utifrån åtgärdens karaktär. Om det behövs en nybyggnadskarta är byggnadsnämnden skyldig att tillhandahålla en sådan karta om en sökande begär det. Skyldigheten är dock begränsad till områden med sammanhållen bebyggelse. Det finns dock inget som hindrar byggnadsnämnden att utvidga sin service och tillhandahålla nybyggnadskarta även utanför sammanhållen bebyggelse, om en sådan behövs. Det är viktigt för såväl den sökande som grannar och handläggaren att kartunderlaget för bygglovet är tillförlitligt.
4 §
Om det behövs en karta för prövningen av en fråga om bygglov inom ett område med sammanhållen bebyggelse (nybyggnadskarta) och sökanden begär det, ska byggnadsnämnden tillhandahålla en sådan karta.
Kommunen tillhandahåller nybyggnadskartor antingen genom sin egen mätavdelning eller så kan kommunen anlita ett företag som utför arbetet åt kommunen. Byggnadsnämnden kan ta ut en avgift för att upprätta nybyggnadskartor.
8 §
Byggnadsnämnden får ta ut avgifter för
1. beslut om planbesked, förhandsbesked, villkorsbesked, startbesked, slutbesked och ingripandebesked,
2. beslut om lov,
3. tekniska samråd,
4. slutsamråd,
5. arbetsplatsbesök och andra tillsynsbesök på byggarbetsplatsen,
6. upprättande av nybyggnadskartor,
7. framställning av arkivbeständiga handlingar,
8. expediering och kungörelse enligt 9 kap. 41-41 b §§, och
9. andra tids- eller kostnadskrävande åtgärder. Lag (2018:1136) .
8 a §
Om en avgift tas ut för handläggningen av ett ärende om förhandsbesked enligt 8 § 1, 8 eller 9 eller ett ärende om lov enligt 8 § 2, 8 eller 9, ska avgiften reduceras med en femtedel för varje påbörjad vecka som en tidsfrist enligt
9 kap. 27 § första stycket överskrids. Avgiften ska dock inte reduceras om tidsfristen överskrids på grund av ett beslut enligt 9 kap. 28 §.
Om en avgift enligt 8 § 1, 3 eller 9 tas ut för handläggningen av en anmälan för en åtgärd som avses i 9 kap.
16 §, ska avgiften reduceras med en femtedel för varje påbörjad vecka som en tidsfrist enligt 9 kap. 45 § första stycket överskrids. Lag (2018:1136) .
Mervärdesskatt ska inte tas ut på avgifter för nybyggnadskartor som behövs för en bygglovsprövning och som kommunen därför ska tillhandahålla efter ansökan. Tillhandahållandet utgör ett led i kommunens myndighetsutövning. Däremot är det inte ett led i någon myndighetsutövning när kommunen tillhandahåller nybyggnadskartor som inte behövs för bygglovsprövningen eller som saknar samband med en bygglovsprövning. Mervärdesskatt ska tas ut på avgifter för sådana tillhandahållanden.
Läs mer om mervärdesskatt på Skatteverkets webbplats under rubriken ”På andra webbplatser” i ”Relaterad information”
Statistik till SCB
Alla kommuner är skyldiga att lämna viss statistik till Statistiska centralbyrån, SCB. Statistiken har en rad användningsområden. Den fungerar bland annat som en konjunkturindikator för byggsektorn samt ger information om bostadsbyggandets utveckling över tid. Uppgifter om bygglov rapporteras varje månad till Eurostat och ingår i EU:s konjunkturstatistik. Uppgifter om nybyggnad ingår även i nationalräkenskaperna. Nybyggnad, ombyggnad och rivning ingår bland annat i beräkningen av Sveriges bostadsbestånd.
Det är 3 olika sorters statistik som ska lämnas:
- nybyggnadsstatistik som omfattar bygglov för nybyggnad och tillbyggnad av bostäder och lokaler
- ombyggnadsstatistik som omfattar bygglov för ombyggnad/ändrad användning av flerbostadshus och lokaler där antal lägenheter ändras, specialbostäder ändras till ordinarie bostäder eller ordinarie bostäder ändras till specialbostäder
- rivningsstatistik som omfattar rivningslov för rivning av flerbostadshus.
Andra uppgifter
Beroende på hur kommunen är organiserad kan byggnadsnämnden även ha uppgifter enligt annan lagstiftning. Det kan till exempel vara prövning av strandskyddsdispenser eller bostadsanpassningsbidrag.
Filmer
För att visa det här innehållet behöver vi kunna spara kakor i din webbläsare.
För att visa det här innehållet behöver vi kunna spara kakor i din webbläsare.
För att visa det här innehållet behöver vi kunna spara kakor i din webbläsare.