Laga kraft
Laga kraft innebär att en dom eller ett beslut av en domstol eller myndighet inte längre kan överklagas. I vissa fall kan ett sådant beslut komma att prövas genom särskilda rättsmedel trots att det fått laga kraft.
Beslut
Beslut som fattas av kommunen får laga kraft när tiden för överklagande löpt ut. Detta innebär att beslut inte längre kan överklagas till högre instans och att beslutet kan verkställas.
Ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser får laga kraft tidigast tre veckor från den dag då beslutet eller justerat protokoll över beslutet tillkännagetts. Med tillkännagetts menas att ett meddelande om att beslutet tagits satts upp på kommunens anslagstavla. En detaljplan eller områdesbestämmelser gäller först när planen fått laga kraft. De rättigheter att bygga med mera som följer av detaljplanen gäller alltså först när det inte längre är möjligt att överklaga.
40 §
Ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser gäller först sedan beslutet har vunnit laga kraft.
Bestämmelser som innebär att beslutet kan få tillämpas innan det har vunnit laga kraft finns i 13 kap. 17 § tredje stycket.
16 §
Bestämmelser om överklagande av ett beslut som avses i 2 a, 3, 5, 5 a och 6 §§ finns i 43-47 §§ förvaltningslagen
(2017:900).
Tiden för överklagande av ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser räknas dock från den dag då beslutet eller justeringen av protokollet över beslutet har tillkännagetts på kommunens anslagstavla. När beslutet har fattats av kommunfullmäktige, ska det som enligt 43-47 §§ förvaltningslagen gäller i fråga om den myndighet som har meddelat beslutet i stället gälla kommunstyrelsen.
Tiden för överklagande av ett beslut om lov eller förhandsbesked räknas, för alla som inte ska delges beslutet enligt 9 kap. 41 §, från den dag som infaller en vecka efter att beslutet har kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar. Lag (2018:845) .
Laga kraft
Att ett beslut får laga kraft innebär att det gäller omedelbart. Den som beslutet riktar sig mot har därmed en rättighet respektive skyldighet att följa beslutet. Laga kraft uppnås i normalfallet, för beslut som är överklagbara, när tiden för överklagande har gått ut och ingen har överklagat beslutet.
Ett överklagbart beslut som har överklagats, får laga kraft, först då sista instans har avgjort målet. Beslut som inte är överklagbara får laga kraft direkt. Överklagbara beslut kan även få laga kraft genom att Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, inte ger prövningstillstånd exempelvis när mark- och miljödomstolens, MMD, beslut överklagas.
Särskilda rättsmedel
När en dom eller ett beslut inte kan överklagas står avgörandet fast och kan normalt inte ändras. Under vissa förutsättningar kan även ett beslut som fått laga kraft överklagas. Detta är möjligt genom resning, återställande av försutten tid och domvilla, så kallade särskilda rättsmedel. Det är MÖD som prövar ansökningar om resning, återställande av försutten tid och domvilla när det gäller beslut och domar enligt plan- och bygglagen, PBL.
1 §
Mark- och miljööverdomstolen prövar en ansökan om resning eller återställande av försutten tid eller en klagan över domvilla när det gäller
1. en dom eller ett beslut av en mark- och miljödomstol,
2. ett beslut av en förvaltningsmyndighet om beslutet skulle ha överklagats till en mark- och miljödomstol, eller
3. ett kommunalt beslut om beslutet skulle ha överklagats till en mark- och miljödomstol, direkt eller efter prövning av en förvaltningsmyndighet.
Resning
Resning innebär att ett ärende tas upp till ny saklig prövning, trots att beslutet fått laga kraft och egentligen inte kan tas upp igen.
Det kan exempelvis bli aktuellt om nya omständigheter eller bevis som inte tidigare varit kända har kommit fram och sannolikt hade lett till att utgången av målet blivit annorlunda om dessa varit kända. Det krävs dock att parten gör sannolikt att denne inte kunnat åberopa de nya omständigheterna eller bevisen tidigare eller haft en giltig ursäkt att inte göra det.
1 §
Sedan dom i tvistemål vunnit laga kraft, må till förmån för någon av parterna resning beviljas:
1. om ledamot av rätten eller där anställd tjänsteman med avseende å målet gjort sig skyldig till brottsligt förfarande eller tjänsteförseelse eller om brott som har avseende å målet ligger ombud eller ställföreträdare till last, samt brottet eller tjänsteförseelsen kan antagas hava inverkat på målets utgång;
2. om skriftlig handling, som åberopats till bevis, varit falsk eller om part, som hörts under sanningsförsäkran, eller vittne, sakkunnig eller tolk avgivit falsk utsaga samt handlingen eller utsagan kan antagas hava inverkat på utgången;
3. om omständighet eller bevis, som ej tidigare förebragts, åberopas och dess förebringande sannolikt skulle hava lett till annan utgång; eller
4. om rättstillämpning, som ligger till grund för domen, uppenbart strider mot lag.
Ej må på grund av förhållande, som avses i 3, resning beviljas, med mindre parten gör sannolikt, att han icke vid den rätt, som meddelat domen, eller genom fullföljd från denna kunnat åberopa omständigheten eller beviset eller han eljest haft giltig ursäkt att ej göra det. Lag
(1975:670)
Resning kan även bli aktuellt om rättstillämpningen, som ligger till grund för domen, uppenbart strider mot lagen.
1 §
Sedan dom i tvistemål vunnit laga kraft, må till förmån för någon av parterna resning beviljas:
1. om ledamot av rätten eller där anställd tjänsteman med avseende å målet gjort sig skyldig till brottsligt förfarande eller tjänsteförseelse eller om brott som har avseende å målet ligger ombud eller ställföreträdare till last, samt brottet eller tjänsteförseelsen kan antagas hava inverkat på målets utgång;
2. om skriftlig handling, som åberopats till bevis, varit falsk eller om part, som hörts under sanningsförsäkran, eller vittne, sakkunnig eller tolk avgivit falsk utsaga samt handlingen eller utsagan kan antagas hava inverkat på utgången;
3. om omständighet eller bevis, som ej tidigare förebragts, åberopas och dess förebringande sannolikt skulle hava lett till annan utgång; eller
4. om rättstillämpning, som ligger till grund för domen, uppenbart strider mot lag.
Ej må på grund av förhållande, som avses i 3, resning beviljas, med mindre parten gör sannolikt, att han icke vid den rätt, som meddelat domen, eller genom fullföljd från denna kunnat åberopa omständigheten eller beviset eller han eljest haft giltig ursäkt att ej göra det. Lag
(1975:670)
Återställande av försutten tid
Om någon som får överklaga inte har överklagat ett beslut i rätt tid och detta beror på ett oförutsett eller ursäktligt hinder, så kallat laga förfall, kan ny överklagandetid beviljas. Återställande av försutten tid är en begäran att en överklagandetid ska börja löpa igen. Det krävs dock att sökanden kan visa att förseningen beror på något som sökanden inte kunnat råda över eller haft anledning att räkna med. Det kan exempelvis vara personliga skäl som allvarlig sjukdom eller dödsfall. Andra skäl kan vara sådana som att den klagoberättigade inte fått en överklagandeanvisning eller att anvisningen kommit bort i postgången eller blivit försenad. (RÅ 1989 ref. 80, RÅ 1980 2:15 och RÅ 1996 ref 20).
11 §
Har någon försuttit den tid som gäller för överklagande av dom eller beslut eller för ansökan om återvinning eller återupptagande, och hade han laga förfall, får på ansökan av honom den försuttna tiden återställas. Lag (1994:1034) .
8 §
Laga förfall är, då någon genom avbrott i allmänna samfärdseln, sjukdom eller annan omständighet, som han ej bort förutse eller rätten eljest finner utgöra giltig ursäkt, hindrats att fullgöra vad honom ålegat.
Såsom laga förfall för part skall ock anses, då för ombud, som av parten vidtalats, förelegat hinder, som nu sagts, och annat ombud ej kunnat i tid ställas.
En ansökan om återställande av försutten tid ska ha kommit in inom tre veckor från det att förfallet upphörde, det vill säga från det att hindret att överklaga inte längre finns. Ansökan måste dock ha kommit in senast inom ett år från det att tiden att överklaga gick ut.
12 §
Den som vill ansöka om återställande av försutten tid för fullföljd av talan i hovrätt eller för ansökan om återvinning eller återupptagande i tingsrätt skall göra detta skriftligen hos hovrätten inom tre veckor från det att förfallet upphörde och sist inom ett år från det att tiden gick ut.
Ansökan om återställande av försutten tid för fullföljd av talan i Högsta domstolen eller ansökan om återvinning eller återupptagande i hovrätt eller Högsta domstolen görs skriftligen hos högsta domstolen inom den tid som anges i första stycket.
Beträffande ansökningen tillämpas i 5, 6 och 8 §§. Lag (2009:344) .
Om det är kommunen som inte skickat en överklagandeanvisning och överklagandet därför kommit in för sent bör nämnden avvisa överklagandet men informera den klagande att den kan ansöka om återställande av försutten tid.
I en dom beslutade MÖD att återställa den försuttna tiden för överklagande av en antagen detaljplan. Ett beslut om att anta en detaljplan hade inte kommunicerats med de nya ägarna av fastigheter vars tidigare ägare hade lämnat synpunkter under granskningstiden. MÖD bedömde att de nya ägarna hade haft laga förfall för sin underlåtenhet att i rätt tid överklaga beslutet och återställde den försuttna tiden. (MÖD 2018-07-10 mål nr P 3789-18).
Mål: P 3789-18 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Domvilla
Klagan över domvilla är en begäran om att ett avgörande som inte längre kan överklagas ska undanröjas på grund av ett grovt rättegångsfel som påverkat utgången av målet. Med grovt rättegångsfel menas ett mycket allvarligt fel från domstolens sida vid tillämpningen av de regler som gäller för domstolens handläggning av en process. Ett exempel kan vara att part inte fått ta del av material i målet som varit betydelsefullt för prövningen.
1 §
Dom som vunnit laga kraft skall efter klagan av den vars rätt domen rör på grund av domvilla undanröjas,
1. om målet har tagits upp trots att det har förelegat ett rättegångshinder, som högre rätt haft att beakta självmant vid ett överklagande,
2. om domen givits mot någon, som inte har varit rätteligen stämd och inte heller har fört talan i målet, eller genom domen någon, som inte har varit part i målet, lider förfång,
3. om domen är så oklar eller ofullständig att det inte framgår av den, hur rätten har dömt i saken eller
4. om det i rättegången förekommit något annat grovt rättegångsfel som kan antas ha inverkat på målets utgång.
Klagan över domvilla enligt första stycket 4 som grundas på en omständighet som inte tidigare har åberopats i målet skall avvisas, om klaganden inte gör sannolikt att han har varit förhindrad att åberopa omständigheten i rättegången eller han annars haft giltig ursäkt att inte göra det. Lag (1994:1034) .