Konsekvensanalyser

Konsekvensanalyser utifrån sociala aspekter ger ökad kunskap om användarna på platsen och kan identifiera viktiga sociala aspekter som behöver tas om hand i trygghetsarbetet. Det är viktigt att lyssna in flera perspektiv eftersom trygghet är en subjektiv upplevelse. Analyserna används också för att konsekvensbeskriva olika åtgärder och förslag till förändring.

Social konsekvensanalys

Social konsekvensanalys (SKA) är en analysmodell och ett processtöd som arbetats fram och används i samverkan av flera kommuner. Analysmodellen är en hjälp för att kunna utgå från människors olika livssituationer och behov när en fysisk förändring ska genomföras. Modellen används för att få ökad kunskap om platsen och för att identifiera viktiga sociala aspekter och trygghetsupplevelser som behöver tas om hand i planarbetet. Den används också  för att konsekvensbeskriva olika förslag till förändring.

Barnkonsekvensanalys

Barnkonsekvensanalyser (BKA) används inom samhällsplaneringen för att kartlägga barns och ungas rörelser, behov och uppfattningar om närområdet. Syftet med en barnkonsekvensanalys är att säkerställa att barns rättigheter finns med i beslutsfattandet inom en verksamhet. Det är dock viktigt att komma ihåg att barn inte är en homogen grupp. Barn har olika förutsättningar och behov, beroende på bland annat kön, ålder, socioekonomiska förhållanden, kulturell och etnisk bakgrund och eventuella funktionshinder.

Det finns olika modeller för  att ta fram värderingsunderlag inför en barnkonsekvensanalys. Dessa går att anpassa till aktuellt planeringsuppdrag och organisation. Nedan följer en modell som Barnombudsmannen har tagit fram.

Steg 1 Kartläggning

Den första delen av arbetsprocessen bör innehålla en kartläggning och planering för hur och var nödvändig kunskap och information ska hämtas. Kunskapsunderlaget ska ge svar på vilka grupper av barn frågeställningen berör och kan ha konsekvenser för, samt vilka grupper av barn som kan undantas.

Steg 2 Beskrivning

Nästa steg i arbetsprocessen handlar om att göra en beskrivning utifrån det inhämtade materialet. Det är viktigt att den aktuella frågeställningen, förslaget, budgeten eller policybeslutet sätts in i sitt sammanhang och att syftet framgår tydligt. Här bör också det nuvarande regelverket på området beskrivas samt hur det aktuella förslaget förhåller sig till barnkonventionen. Det bör också framgå av beskrivningen vilket eller vilka barn som berörs direkt eller indirekt av den brottsförebyggande och/eller trygghetsskapande åtgärden. Det ska också framgå av beskrivningen vad de berörda barnen har haft för synpunkter, på vilket sätt de har fått yttra sig i frågan.

Steg 3 Analys

Det tredje steget i processen består av en problemanalys, där motiven till förslaget och dess konsekvenser beskrivs. I den här delen är det särskilt viktigt att se över hur förslaget förhåller sig till de grupper av barn med särskilda behov som särskilt identifierats i kartläggningsfasen. För ett brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete kan det handla om att få kunskap om flickors och pojkars rörelsemönster och målpunkter inom ett område.

Steg 4 Prövning med beslut

I det här skedet handlar det om att pröva och besluta. Prövningen av barnets bästa måste utgå ifrån den kunskap som har inhämtats. Prövningen innebär att en sammantagen helhetsbedömning görs av alla relevanta faktorer utifrån kartläggningen, beskrivningen och analysen. Så långt som möjligt ska också hänsyn tas till både kortsiktiga och långsiktiga effekter för barnet eller barnen. I detta skede är det också viktigt att våga ta ställning till olika intressekonflikter.

Steg 5 Utvärdering

Det är också viktigt att utvärdera vilka effekter beslutet fick och hur väl detta stämde med de antaganden som barnkonsekvensanalysen byggde på. Den sista delen i arbetsprocessen handlar därför om att följa upp och kontrollera om åtgärderna har fått önskade konsekvenser.

Integrerad Barnkonsekvensanalys

Integrerad Barnkonsekvensanalys (IBKA) är en fördjupning av BKA. Analysen utgår från konkreta förslag som analyseras för att klargöra konsekvenser ur ett barnperspektiv. Syftet är att kartlägga barnens perspektiv på den fysiska miljön genom dialoger, för att därefter formulera mål i projekt som ska bidra till att skapa bra närmiljöer för barn i alla åldrar. I denna analys ingår också att genomföra en slutgiltig konsekvensanalys, samt en plan för återkoppling.