Paradisparken i Tjärna Ängar, Borlänge

Genom nära samarbete mellan kommunens landskapsarkitekter och brottsförebyggande samordnare, och i samverkan med socialtjänstens fältarbetare, polisen och ungdomar från närområdet, planeras och ritas en ny stadsdelspark i nordvästra Borlänge. Parken och dess olika aktivitetsytor är tänkta att knyta ihop kringliggande bostadsområden och utgöra en ny attraktion för hela staden.

Behovet

Tjärna Ängar är ett miljonprogramsområde med trevåningshus. Trygghetskarteringar och trygghetsvandringar har visat att boende i kringliggande områden känner sig otrygga bland annat i Tjärna Ängars centrum. Det beror dels på gäng som uppehåller sig där, men också på att trafiken håller för hög hastighet på Tjärna allé. Även en gångtunnel i utkanten av området upplevs som otrygg kvällstid. Invånarna i Tjärna Ängar känner sig dock mestadels trygga i området enligt samma mätningar.

Målbilden

Målet är att skapa en stadsdelspark som knyter ihop Tjärna Ängar med kringliggande bostadsområden, och utgör en ny attraktion för hela staden genom inslag av för Borlänge delvis nya funktioner – exempelvis en bemannad parklek, odlingslotter med tillhörande växtfärgningskök och ett allmänt utekök intill en grillplats.

Parken är tänkt att locka besökare från olika delar av staden till ett tidigare underutnyttjat område, vilket dels skapar förutsättningar för en ökad trygghet för dem som redan bor och vistas i området, dels gör det möjligt för fler borlängebor att skapa sig en personlig relation till området genom att besöka det.

Skeden i samhällsbyggnadsprocessen där insatser gjorts

Diskussionerna kring att skapa ökad trygghet i Tjärna Ängar påbörjades under detaljplaneskedet, och fortsatte sedan under projekteringen och byggnationen av den nya parken.

Samordning/samverkansmodell

Kommunens brottsförebyggande samordnare var remissinstans under detaljplaneskedet och blev medlem i projektgruppen under senare delen av projekteringsskedet. Även socialtjänstens fältarbetare och polisen har varit med vid projektgruppsmöten. Ungdomar från Tjärna Ängar har deltagit i processen genom att skissa på delar av parkens utformning och möblering.

Fysiska åtgärder

Parken är planerad så att det finns olika aktivitetsytor för olika målgrupper: bollplaner, sittgrupper under tak, utegym med tunga vikter, utegym med lättare vikter, cykelslinga för barn, odlingslotter, grillplats och lekplats. Ytorna ligger intill varandra med god visuell och rumslig kontakt sinsemellan. Samtalen mellan landskapsarkitekten och den brottsförebyggande samordnaren ledde till att gestaltningen av parken och dess gränser modifierades på flera ställen. Exempelvis byttes höga staketsektioner, som var tänkta att fungera som gröna väggar, men som skulle ha hindrat in- och utblickar och rörelser mellan olika aktivitetsytor, ut mot pelare täckta med klätterväxter. På så sätt tillkom rumsskapande grönska redan under byggtiden samtidigt som det blir möjligt att se både ut och in i parkens olika delar när den är färdig.

I ett senare skede kan en befintlig gångtunnel komma att byggas om utifrån erfarenheter från andra delar av staden, där nybyggda tunnlar gjorts ordentligt breda, fått vita tak, och belysning dygnet runt i vissa fall.

Mätning/utvärdering

Den brottsförebyggande samordnaren ordnar regelbundet trygghetsvandringar i olika delar av Borlänge, bland annat i Tjärna Ängar, för planerare, boende och förtroendevalda. Genom cykelturer undersöks även tryggheten längs de stråk som förbinder olika delar av staden. Vid de tillfällena medverkar även driftspersonal från Borlänge Energi stadsmiljö. Spontana intervjuer med besökare från olika delar av staden har gjorts i Paradisparken dagtid, och samtliga tillfrågade uppgav att de gärna besöker parken och tycker att det är trevligt där.

Svårigheter

Att möta önskemål om parkens utformning från såväl boende i Tjärna Ängar som boende i intilliggande bostadsområden har varit utmanande, då dessa på flera punkter går isär. Det har exempelvis inkommit en del klagomål om störningar från närboende, framför allt gällande hög ljudnivå, vilket resulterade i att en ljudvall byggdes i ena kanten av parken. Ur ett brottsförebyggande och trygghetskapande perspektiv hade en ljuddämpande struktur med flera öppningar varit bättre, då den stängda vallen, utöver att stoppa ljud, även förhindrar överblickbarheten och rörelsefriheten i den berörda delen av parken.

Lärdomar

Kommunens brottsförebyggande-/trygghetssamordnare har ofta, genom att de regelbundet vistas ute i olika områden, lokalkännedom som stadsplanerare kan ha svårare att skaffa sig. Genom att inkludera brottsförebyggande-/trygghetssamordnaren i projektgruppen, gärna redan under detaljplaneskedet, kan den lokala kunskapen nå även stadsplanerarna och arkitekterna, och bidra till en öka kvalitet i detaljplanering och projektering.