Åtgärdsföreläggande
Åtgärdsföreläggande används när någon låter bli att vidta en åtgärd och därigenom bryter mot en skyldighet i plan- och bygglagen, PBL, eller i föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen. Byggnadsnämnden får med ett åtgärdsföreläggande förelägga vissa utpekade adressater att vidta en åtgärd inom en viss tid.
Åtgärdsföreläggande
Om en byggherre, ägare, nyttjanderättshavare, väghållare, kontrollansvarig, sakkunnig eller huvudman för en allmän plats låter bli att vidta en åtgärd och därigenom bryter mot en skyldighet i PBL eller i föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av PBL, får byggnadsnämnden förelägga denne att inom en viss tid vidta åtgärden. Åtgärdsföreläggande får alltså beslutas om någon av de utpekade adressaterna inte har utfört en åtgärd som denne är skyldig att utföra.
19 §
Om en byggherre, ägare, nyttjanderättshavare, väghållare, kontrollansvarig, sakkunnig eller huvudman för en allmän plats låter bli att vidta en åtgärd och därigenom bryter mot en skyldighet enligt denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen, får byggnadsnämnden förelägga denne att inom en viss tid vidta åtgärden
(åtgärdsföreläggande).
Förelägganden om att avhjälpa ett sådant hinder som avses i
8 kap. 2 § andra stycket eller 8 kap. 12 § andra stycket ska riktas mot den som har rådighet över hindret. Om inte annat visas ska det anses vara ägaren av byggnaden respektive den allmänna platsens huvudman. Lag (2022:909) .
Mot vem eller vilka kan ett åtgärdsföreläggande riktas?
Ett åtgärdsföreläggande kan inte riktas mot vem som helst. Lagens uppräkning av personer, eller adressater som de också kallas, är uttömmande. Byggnadsnämnden får rikta ett åtgärdsföreläggande mot en
- byggherre
- ägare
- tomträttshavare
- nyttjanderättshavare
- väghållare
- kontrollansvarig
- sakkunnig
- huvudman för en allmän plats.
19 §
Om en byggherre, ägare, nyttjanderättshavare, väghållare, kontrollansvarig, sakkunnig eller huvudman för en allmän plats låter bli att vidta en åtgärd och därigenom bryter mot en skyldighet enligt denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen, får byggnadsnämnden förelägga denne att inom en viss tid vidta åtgärden
(åtgärdsföreläggande).
Förelägganden om att avhjälpa ett sådant hinder som avses i
8 kap. 2 § andra stycket eller 8 kap. 12 § andra stycket ska riktas mot den som har rådighet över hindret. Om inte annat visas ska det anses vara ägaren av byggnaden respektive den allmänna platsens huvudman. Lag (2022:909) .
5 §
Om en fastighet har upplåtits med tomträtt, ska det som sägs i denna lag om fastighetsägaren eller fastigheten tillämpas på tomträttshavaren eller tomträtten. En tomträttshavare är dock inte skyldig att bekosta anläggande av gator och andra allmänna platser.
Adressaterna som byggnadsnämnden kan rikta ett föreläggande mot kan vara såväl fysiska som juridiska personer. Förelägganden som riktas mot juridiska personer ska riktas direkt till den juridiska personen och inte till dess ställföreträdare.
Genom att det av bestämmelsen om åtgärdsföreläggande framgår vilka adressater som byggnadsnämnden får rikta ett föreläggande mot så har lagstiftaren underlättat för den föreläggande myndigheten att välja rätt adressat. Lagstiftaren har därigenom angett vilka som i allmänhet har den faktiska och rättsliga möjligheten att efterkomma ett åtgärdsföreläggande. Uppräkningen av möjliga adressater är exklusiv. Det innebär att ett åtgärdsföreläggande inte kan riktas mot någon annan än de som nämns i bestämmelsen. Det innebär också att civilrättsliga överenskommelser om vem som i ett visst fall ska bära ansvaret inte påverkar tillämpningen av bestämmelsen. En enskild persons invändning om att någon annan är ansvarig inverkar alltså inte på dennes författningsstadgade ansvar enligt plan- och bygglagstiftningen. Detta kan i vissa fall innebära att adressaten har ett mycket strängt och omfattande ansvar. (jfr Lavin (okt 2019, 3B). Viteslagstiftningen: en kommentar. Norstedts Juridik. 2 § Rätt adressat)
Byggnadsnämnden bör, när olika kategorier av adressater kan komma i fråga, utse den kategori som får anses ha den bästa faktiska och rättsliga möjligheten att följa föreläggandet. Valet av personkategori bör också i första hand anpassas till innehållet i det tilltänkta föreläggandet. Det möter vanligtvis inte något hinder att rikta ett föreläggande mot flera personkategorier, men detta bör endast ske om dessa har samma förutsättningar att följa föreläggandet. (jfr Lavin (okt 2019, 3B). Viteslagstiftningen: en kommentar. Norstedts Juridik. 2 § Rätt adressat)
Byggnadsnämnden bör enbart förelägga den som har låtit bli att vidta en åtgärd som det finns en skyldighet att vidta enligt lagen eller föreskrifter och beslut som har meddelats med stöd av lagen. Vid val av flera olika adressater kan det i vissa fall uppkomma svåra gränsdragningar mellan exempelvis byggherren och den kontrollansvarige när det gäller ansvaret för olika åtgärder. Om ansvarsfördelningen mellan byggherren och den kontrollansvarige är oklar bör föreläggandet riktas mot byggherren. Detta eftersom byggherren har huvudansvaret för att bygg- och rivningsåtgärder utförs i enlighet med aktuella bestämmelser och beslut. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 337-338)
En enklare plan- och bygglag, prop. 2009/10:170 (på Sveriges riksdags webbplats)
19 §
Om en byggherre, ägare, nyttjanderättshavare, väghållare, kontrollansvarig, sakkunnig eller huvudman för en allmän plats låter bli att vidta en åtgärd och därigenom bryter mot en skyldighet enligt denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen, får byggnadsnämnden förelägga denne att inom en viss tid vidta åtgärden
(åtgärdsföreläggande).
Förelägganden om att avhjälpa ett sådant hinder som avses i
8 kap. 2 § andra stycket eller 8 kap. 12 § andra stycket ska riktas mot den som har rådighet över hindret. Om inte annat visas ska det anses vara ägaren av byggnaden respektive den allmänna platsens huvudman. Lag (2022:909) .
Ett åtgärdsföreläggande får inte förenas med vite om det kan antas att adressaten saknar faktisk eller rättslig möjlighet att följa föreläggandet. Det innebär att byggnadsnämnden först ska göra en inledande allmän bedömning av vilka som kan anses vara ansvariga för att vidta en viss åtgärd och vem av dessa som det då kan vara möjligt att rikta ett åtgärdsföreläggande mot, exempelvis en viss fastighetsägare bland flera fastighetsägare. Vid bedömningen av om denna specifika person sedan kan föreläggas med vite kan det visa sig att den fastighetsägare som har valts i den inledande bedömningen inte kan användas som en adressat för vitesföreläggandet. Ett sådant fall kan exempelvis uppstå om ägaren till en viss egendom saknar faktisk rådighet över denna, vilket kan vara fallet om han eller hon för kortare eller längre tid inte har egendomen i sin besittning. Ett vitesföreläggande mot ägaren av egendomen saknar då som regel mening och får alltså inte förekomma om föreläggandets verkställighet skulle förutsätta att ägaren har egendomen i sin besittning. (jfr Lavin (okt 2019, 3B). Viteslagstiftningen: en kommentar. Norstedts Juridik. 2 § Rätt adressat)
2 §
Ett vitesföreläggande skall vara riktat till en eller flera namngivna fysiska eller juridiska personer (adressater). Om föreläggandet innebär en skyldighet för adressaten att vidta en viss åtgärd, skall det av föreläggandet framgå vid vilken tidpunkt eller inom vilken tidsfrist åtgärden skall vidtas.
Vite får inte föreläggas, om adressaten kan antas sakna faktisk eller rättslig möjlighet att följa föreläggandet.
När vite har förelagts, får nytt vite mot adressaten i samma sak inte föreläggas förrän det tidigare föreläggandet har vunnit laga kraft.
Ett vitesföreläggande skall delges adressaten.
Med faktiskt möjlighet att följa ett föreläggande avses att föreläggande med vite inte får användas om det är känt för myndigheten att adressaten är fysiskt förhindrad att följa föreläggandet, till exempel på grund av sjukhus- eller anstaltsvistelse. Med rättslig möjlighet att följa ett föreläggande avses att det inte får finnas författningsbestämmelser eller myndighetsbeslut som frånkänner adressaten rätt att råda över den egendom som föreläggandet avser. (jfr prop. 1984/85:96 sid. 47-48)
Med förslag till lag om viten m.m., prop. 1984/85:96 (på Sveriges riksdags webbplats)
Den undersökning som myndigheten behöver göra för att ta reda på om en viss adressat har en faktisk eller rättslig möjlighet att följa ett föreläggande behöver inte vara större än vad som är motiverat utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Det finns inte något krav på att myndigheten ska göra någon djupgående undersökning, vilket i lagtexten har markerats med att det är tillräckligt att myndigheten kan anta att adressaten saknar faktisk eller rättslig möjlighet att följa föreläggandet. (jfr prop. 1984/85:96 sid 47-48 och Lavin (okt 2019, 3B). Viteslagstiftningen: en kommentar. Norstedts Juridik. 2 § Rätt adressat)
Med förslag till lag om viten m.m., prop. 1984/85:96 (på Sveriges riksdags webbplats)
Av ett åtgärdsföreläggande ska det framgå vid vilken tidpunkt eller inom vilken tidsfrist en viss åtgärd ska vidtas. Tidsfristens längd bör bestämmas utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. (jfr Didón m.fl. (dec 2021). Plan- och bygglagen (2010:900): en kommentar. Norstedts Juridik. 11:19)
I en dom från Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, beslutade domstolen om förlängd tidsfrist med hänsyn till fastighetsägarens begränsade möjligheter att efterkomma ett åtgärdsföreläggande som var förenat med vite. Detta då de föremål som skulle avlägsnas tillhörde den person som hyrde fastigheten, det vill säga nyttjanderättshavaren. En tidsfrist för fastighetsägaren på 3 veckor bedömdes därför vara för kort. I domskälen angav MÖD bland annat att det är upp till byggnadsnämnden att fritt välja vem av fastighetsägaren eller nyttjanderättshavaren som föreläggandet ska riktas mot. I det fall som prövades så var fastighetsägarens möjligheter att avlägsna föremålen, vilka han saknade äganderätt till, betydligt mer begränsade än nyttjanderättshavarens. För att fastighetsägaren ska kunna avlägsna föremålen, om inte nyttjanderättshavaren gör detta självmant eller på uppmaning av fastighetsägaren, kunde det krävas att fastighetsägaren vidtar rättsliga åtgärder. Den tidsfrist som nämnden bestämt i föreläggandet bedömde MÖD därför vara för kort för att fastighetsägaren skulle kunna säkerställa att han hade rättslig och faktisk möjlighet att följa föreläggandet. Tidpunkten i föreläggandet ändrades därför av MÖD så att föreläggandet i stället skulle fullgöras inom cirka 3,5 månader. (MÖD 2021-06-07 mål nr P 2590-21)
Mål: P 2590-21 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
I en liknande dom från MÖD hade byggnadsnämnden riktat ett åtgärdsföreläggande till fastighetens ägare om att forsla bort föremål på en tomt, trots att föremålen ägdes av nyttjanderättshavaren av fastigheten. För att följa föreläggandet hade fastighetsägaren inom den i föreläggandet angivna tidsfristen ansökt om stämning vid tingsrätt för att domstolen skulle förpliktiga nyttjanderättshavaren att forsla bort de aktuella föremålen. Även om föremålen inte hade forslats bort inom den tid som framgick av föreläggandet ansåg MÖD att fastighetsägaren hade gjort vad som kunde krävas av honom för att följa föreläggandet. (MÖD 2019-10-10 mål nr P 10811-18)
Mål: P 10811-18 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
I en annan dom från MÖD styrkte adressaten att han saknade ekonomiska möjligheter att följa föreläggandet då hans inkomster i princip motsvarande hans utgifter, hans fastighet nästan saknade marknadsvärde och han saknade möjlighet att ta lån. Byggnadsnämndens föreläggande med vite om 50 000 kronor ändrades därför på så sätt att vitet togs bort och den tid som föreläggandet senast skulle vara uppfyllt flyttades fram med 4 månader. (MÖD 2017-02-16 mål nr P 10121-16/MÖD 2017:18)
Mål: P 10121-16/MÖD 2017:18 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
I en dom från MÖD beslutades om en förlängd tidsfrist med hänsyn till den förelagdes ålder och hälsotillstånd samt till Folkhälsomyndighetens råd på grund av covid-19-pandemin. Eftersom det i samband med avgörandet var svårt att avgöra med hur lång tid fristen behövde förlängas angav MÖD ett rimligt slutdatum för föreläggandet. Om Folkhälsomyndighetens rekommendationer vid den tidpunkten skulle vara oförändrade angav MÖD att tillsynsmyndigheten då får förutsättas ta hänsyn till detta. (MÖD 2020-04-23 mål nr P 2114-20)
Mål: P 2114-20 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Om byggnadsverket byter ägare kan byggnadsnämnden förelägga den berörde ägaren att lämna nämnden uppgift om den nya ägarens eller innehavarens namn och adress. Även ett sådant föreläggande får förenas med vite.
5 §
Har en myndighet befogenhet att vid vite förelägga eller förbjuda ägaren eller innehavaren av viss egendom att vidta en åtgärd med egendomen, får myndigheten också förelägga denne att, om hans rättsställning upphör, lämna myndigheten uppgift om den nye ägarens eller innehavarens namn och adress. Även ett sådant föreläggande får förenas med vite.
När kan ett åtgärdsföreläggande användas?
Det finns olika situationer när byggnadsnämnden kan använda sig av ett åtgärdsföreläggande för att se till att en handling eller åtgärd utförs för att kraven som ställs i lagen ska uppfyllas. Exempel på situationer där åtgärdsföreläggande kan användas är då byggherren, eller någon av de andra utpekade adressaterna i bestämmelsen inte
- genomfört obligatorisk ventilationskontroll, OVK
- avhjälpt ett enkelt hinder mot tillgängligheten och användbarheten i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser
- underhållit ett byggnadsverk så att dess utformning, tekniska egenskapskrav eller särskilt värdefulla värden bevaras
- underhållit en tomt så att risken för olycksfall begränsas och betydande olägenheter inte uppkommer för omgivningen och trafiken
- följt ett villkor i beslut om lov
- färdigställt en allmän plats med kommunalt huvudmannaskap
- avhjälpt en brist eller genomfört en kontroll vid ett interimistiskt slutbesked.
Obligatorisk ventilationskontroll, OVK
Det är byggnadsnämnden som har tillsyn över att bestämmelserna om OVK följs. Byggnadens ägare ska se till att funktionskontroll av ventilationssystem utförs enligt bestämmelserna i plan- och bygglagstiftningen. Om bestämmelserna om OVK inte följs, det vill säga att byggnadens ägare inte har sett till att en kontroll har utförts, får byggnadsnämnden förelägga denne att utföra OVK. Detta görs genom ett åtgärdsföreläggande.
2 §
Om inte annat anges i detta kapitel eller annan författning, ansvarar byggnadsnämnden för tillsynen över att
1. byggherren fullgör sina skyldigheter enligt plan- och bygglagen (2010:900) och enligt föreskrifter i anslutning till lagen, och
2. bestämmelserna i 8 kap. 1-18 och 24-26 §§ samt 9 och 10 kap. plan- och bygglagen och i anslutande föreskrifter följs i övrigt.
3 §
Tillsynen ska utövas av regeringen, länsstyrelsen och den eller de statliga myndigheter i övrigt som regeringen bestämmer och av byggnadsnämnden
(tillsynsmyndigheterna).
Tillsynsmyndigheterna ska samarbeta med varandra samt med sådana statliga och kommunala organ som fullgör uppgifter av betydelse för tillsynsverksamheten.
5 §
En tillsynsmyndighet ska pröva förutsättningarna för och behovet av att ingripa eller besluta om en påföljd enligt detta kapitel, så snart det finns anledning att anta att någon inte har följt en bestämmelse i denna lag, i föreskrifter, domar eller andra beslut som har meddelats med stöd av lagen eller i EU-förordningar som rör frågor inom lagens tillämpningsområde.
19 §
Om en byggherre, ägare, nyttjanderättshavare, väghållare, kontrollansvarig, sakkunnig eller huvudman för en allmän plats låter bli att vidta en åtgärd och därigenom bryter mot en skyldighet enligt denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen, får byggnadsnämnden förelägga denne att inom en viss tid vidta åtgärden
(åtgärdsföreläggande).
Förelägganden om att avhjälpa ett sådant hinder som avses i
8 kap. 2 § andra stycket eller 8 kap. 12 § andra stycket ska riktas mot den som har rådighet över hindret. Om inte annat visas ska det anses vara ägaren av byggnaden respektive den allmänna platsens huvudman. Lag (2022:909) .
25 §
Om det med stöd av 16 kap. 11 § är särskilt föreskrivet att funktionen hos ett ventilationssystem ska kontrolleras för att säkerställa ett tillfredsställande inomhusklimat i byggnader enligt 4 § första stycket 3-6, ska byggnadens ägare se till att kontrollen görs av en sakkunnig funktionskontrollant som är certifierad av någon som är ackrediterad för uppgiften enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 och 5 § lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll eller uppfyller motsvarande krav enligt bestämmelser i ett annat land inom Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Lag (2022:1122) .
Om byggnadsnämnden får in ett protokoll från en funktionskontroll som visar att ett ventilationssystem har brister eller att övriga krav inte uppfylls får byggnadsnämnden förelägga byggnadens ägare att rätta till detta. Det görs genom ett rättelseföreläggande och inte genom ett åtgärdsföreläggande.
20 §
Om det på en fastighet eller i fråga om ett byggnadsverk har vidtagits en åtgärd i strid mot denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen, får byggnadsnämnden förelägga den som äger fastigheten eller byggnadsverket att vidta rättelse inom en viss tid
(rättelseföreläggande).
Byggnadsnämnden får inte besluta om ett föreläggande om det har förflutit mer än tio år från överträdelsen.
Den tioårsgräns som anges i andra stycket gäller inte om överträdelsen är att någon olovligen har tagit i anspråk eller inrett en bostadslägenhet för ett väsentligen annat ändamål än bostadsändamål. Lag (2011:335) .
Du kan läsa mer om OVK på sidan OVK.
Det är en certifierad sakkunnig funktionskontrollant som ska utföra OVK. Efter genomförd kontroll ska funktionskontrollanten skicka ett exemplar av besiktningsprotokollet till byggnadsnämnden och till byggnadens ägare, oavsett vilket resultat det visar. Det finns inte en motsvarande skyldighet för byggnadens ägare att skicka in OVK-protokoll till byggnadsnämnden. Byggnadsnämnden har därmed inte rätt att genom åtgärdsföreläggande förelägga en ägare att lämna in ett godkänt besiktningsprotokoll över utförd funktionskontroll av ventilationssystem. Nämnden kan dock med ett åtgärdsföreläggande kräva att OVK utförs. Byggnadens ägare kan sedan skicka in protokollet till byggnadsnämnden för att visa att föreläggandet har följts. (MÖD 2015-07-20 mål nr P 1666-15/MÖD 2015:36 och MÖD 2015-12-01 mål nr P 5374-15)
Mål: P 1666-15/MÖD 2015:36 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Mål: P 5374-15 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Enligt en dom från MÖD finns det inte heller något krav i plan- och bygglagstiftningen eller i miljöbalken på att OVK-protokoll ska godkännas av byggnadsnämnden. Det är inte heller byggnadsnämndens uppgift att ta ställning i eventuella civilrättsliga tvister mellan enskilda. (MÖD 2015-06-15 mål nr P 1373-15)
Mål: P 1373-15 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
När ett enkelt avhjälpt hinder inte har avhjälpts
Byggnadsnämnden ska utöva tillsyn över att reglerna om enkelt avhjälpta hinder följs. Om byggnadsnämnden bedömer att ett hinder är enkelt att avhjälpa ska kommunen ingripa, vilket kan göras genom att besluta om ett åtgärdsföreläggande. Ett sådant föreläggande riktas mot den som har rådighet över att avhjälpa hindret. Om inget annat visas anses byggnadens ägare eller huvudmannen för den allmänna platsen ha rådighet och därmed vara den som föreläggandet riktas mot.
2 §
Om inte annat följer av detta kapitel eller av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 § ska kraven i 1 § uppfyllas på så sätt att de,
1. vid nybyggnad uppfylls för hela byggnaden,
2. vid ombyggnad uppfylls för hela byggnaden eller, om detta inte är rimligt, den betydande och avgränsbara del av byggnaden som påtagligt förnyas genom ombyggnaden, och
3. vid annan ändring av en byggnad än ombyggnad uppfylls i fråga om ändringen.
När det gäller kravet i 1 § 3 ska hinder mot tillgänglighet till eller användbarhet av lokaler dit allmänheten har tillträde trots första stycket alltid avhjälpas, om hindret med hänsyn till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna är enkelt att avhjälpa.
12 §
Det som gäller i fråga om tomter enligt 9-11 §§ ska i skälig utsträckning tillämpas också på allmänna platser och på områden för andra anläggningar än byggnader, dock att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna använda platsen eller området i den utsträckning som följer av föreskrifter meddelade med stöd av denna lag.
Ett hinder mot tillgänglighet eller användbarhet på en allmän plats ska alltid avhjälpas, om hindret med hänsyn till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna är enkelt att avhjälpa. Lag (2011:335) .
5 §
En tillsynsmyndighet ska pröva förutsättningarna för och behovet av att ingripa eller besluta om en påföljd enligt detta kapitel, så snart det finns anledning att anta att någon inte har följt en bestämmelse i denna lag, i föreskrifter, domar eller andra beslut som har meddelats med stöd av lagen eller i EU-förordningar som rör frågor inom lagens tillämpningsområde.
19 §
Om en byggherre, ägare, nyttjanderättshavare, väghållare, kontrollansvarig, sakkunnig eller huvudman för en allmän plats låter bli att vidta en åtgärd och därigenom bryter mot en skyldighet enligt denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen, får byggnadsnämnden förelägga denne att inom en viss tid vidta åtgärden
(åtgärdsföreläggande).
Förelägganden om att avhjälpa ett sådant hinder som avses i
8 kap. 2 § andra stycket eller 8 kap. 12 § andra stycket ska riktas mot den som har rådighet över hindret. Om inte annat visas ska det anses vara ägaren av byggnaden respektive den allmänna platsens huvudman. Lag (2022:909) .
2 §
Om inte annat anges i detta kapitel eller annan författning, ansvarar byggnadsnämnden för tillsynen över att
1. byggherren fullgör sina skyldigheter enligt plan- och bygglagen (2010:900) och enligt föreskrifter i anslutning till lagen, och
2. bestämmelserna i 8 kap. 1-18 och 24-26 §§ samt 9 och 10 kap. plan- och bygglagen och i anslutande föreskrifter följs i övrigt.
Det kan i vissa fall vara svårt att bedöma om ett hinder är enkelt att avhjälpa med hänsyn till kostnaderna för och nyttan av att det avhjälps. Det finns ett rättsfall från en mark- och miljödomstol, MMD, som kan vara till ledning för denna bedömning. I det fallet hade en ägare av en fastighet, där det fanns en livsmedelsbutik och en restaurang, fått ett åtgärdsföreläggande riktat mot sig om att bland annat höja marknivån och montera dörrautomatik vid entréer. Domstolen ansåg att föreläggandet hade rättsligt stöd och var rimligt i förhållande till nyttan för de besökande. Detta motiverades särskilt av de aktuella butikernas centrala läge. Fastighetsägaren hade hävdat att det var tillräckligt att installera ringklockor i stället för dörröppnare vid byggnadens entréer. Domstolen ansåg dock att detta inte uppfyllde lagens krav på tillgänglighet. (MMD Växjö 2012-03-30 Mål nr P 4681-11)
Du kan läsa mer om enkelt avhjälpta hinder på sidan Tillsyn över Enkelt avhjälpta hinder.
Tillsyn över enkelt avhjälpta hinder
Bristande underhåll av byggnadsverk och tomter
Åtgärdsföreläggande kan användas vid bristande underhåll av byggnadsverk och tomter.
Bristande underhåll av byggnadsverk
I PBL ställs krav på att byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och tekniska egenskaper i huvudsak bevaras. Det är den utformning och de tekniska egenskaper som krävdes när byggnadsverket uppfördes, eller senare ändrades genom ombyggnad eller annan ändring än ombyggnad som i huvudsak ska bevaras. Om kraven inte uppfylls ska byggnadsnämnden ingripa inom ramen för sitt tillsynsansvar.
4 §
Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är vä-
sentliga i fråga om
1. bärförmåga, stadga och beständighet,
2. säkerhet i händelse av brand,
3. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön,
4. säkerhet vid användning,
5. skydd mot buller,
6. energihushållning och värmeisolering,
7. lämplighet för det avsedda ändamålet,
8. tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga,
9. hushållning med vatten och avfall,
10. bredbandsanslutning, och
11. laddning av elfordon.
Vad som krävs för att ett byggnadsverk ska anses uppfylla första stycket framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 §. Lag (2020:239) .
4 a §
En kommun får inte i andra fall än som följer av 4 kap.
12 och 16 §§ eller i fall där kommunen handlar som byggherre eller fastighetsägare, ställa egna krav på ett byggnadsverks tekniska egenskaper vid planläggning, i andra ärenden enligt denna lag eller i samband med genomförande av detaljplaner.
Om en kommun ställer sådana egna krav, är dessa krav utan verkan. Lag (2014:900) .
5 §
Kraven i 4 § ska uppfyllas på så sätt att de
1. uppfylls vid nybyggnad, ombyggnad och annan ändring av en byggnad än ombyggnad, och
2. med normalt underhåll kan antas komma att fortsätta att vara uppfyllda under en ekonomiskt rimlig livslängd.
De egenskapskrav som ska uppfyllas vid tillämpningen av första stycket är de krav som gäller när uppförandet eller ändringen görs. Kraven ska uppfyllas i samma omfattning av byggnaden som anges i 2 § första stycket, om inte annat följer av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 §.
Det som enligt första och andra styckena gäller i fråga om byggnad ska också tillämpas på andra anläggningar än byggnader.
14 §
Ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och de tekniska egenskaper som avses i 4 § i huvudsak bevaras. Underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt.
Om byggnadsverket är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, ska det underhållas så att de särskilda värdena bevaras.
En anordning för ett syfte som avses i 4 § första stycket 2-4, 6 eller 8, ska hållas i sådant skick att den alltid fyller sitt ändamål. Lag (2011:335) .
5 §
En tillsynsmyndighet ska pröva förutsättningarna för och behovet av att ingripa eller besluta om en påföljd enligt detta kapitel, så snart det finns anledning att anta att någon inte har följt en bestämmelse i denna lag, i föreskrifter, domar eller andra beslut som har meddelats med stöd av lagen eller i EU-förordningar som rör frågor inom lagens tillämpningsområde.
Det är byggnadsnämnden som ska visa att det finns förutsättningar för att besluta om ett ingripande. För att kunna avgöra om det finns förutsättningar att ingripa har byggnadsnämnden möjlighet att genom ett föreläggande om underhållsutredning uppdra åt en sakkunnig att på byggnadsverkets ägares bekostnad utreda behovet av underhållsåtgärder. Innan byggnadsnämnden ger ett sådant uppdrag måste nämnden genom besiktning eller på annat sätt översiktligt ha bedömt att det föreligger bristande underhåll. Utifrån den sakkunnigutredning som sedan utförs kan byggnadsnämnden avgöra om det finns förutsättningar att ingripa. (MÖD 2019-12-13 mål nr P 9002-19/MÖD 2019:30)
Mål: P 9002-19/MÖD 2019:30 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
18 §
Om det brister i underhållet av ett byggnadsverk, får byggnadsnämnden uppdra åt en sakkunnig att utreda behovet av underhållsåtgärder. Innan nämnden beslutar om ett sådant uppdrag, ska nämnden i ett föreläggande ge byggnadsverkets ägare tillfälle att inom en viss tid ge synpunkter på uppdraget och på frågan om vem som ska betala kostnaderna för uppdraget.
Den sakkunnige ska vara certifierad enligt 10 kap. 8 § 2.
27 §
Om ett föreläggande enligt 17 § inte följs, får byggnadsnämnden besluta att på ägarens bekostnad låta upprätta de ritningar och beskrivningar samt vidta de åtgärder i övrigt som är nödvändiga för att pröva frågan om lov.
När den tid för synpunkter som har angetts i ett föreläggande enligt 18 § har gått ut, får byggnadsnämnden uppdra åt en sakkunnig att på ägarens bekostnad utreda behovet av underhållsåtgärder.
Om ett föreläggande enligt 19, 20, 21, 22, 23 eller 24 § inte följs, får byggnadsnämnden besluta att åtgärden ska genomföras på den försumliges bekostnad och hur det ska ske.
28 §
Byggnadsnämnden får besluta om genomförande enligt 27 § endast om föreläggandet har innehållit en upplysning om detta.
Nämnden ska se till att genomförandet inte ger upphov till oskäliga kostnader.
Du kan läsa mer om underhållsutredning på sidan Föreläggande om underhållsutredning.
Föreläggande om underhållsutredning
Du kan läsa mer om bristande underhåll av byggnadsverk på sidan Ovårdade och förfallna byggnadsverk.
Ovårdade och förfallna byggnadsverk
Bristande underhåll av tomter
I plan- och bygglagstiftningen ställs det krav på att tomter ska hållas i vårdat skick och skötas så att risken för olycksfall begränsas och betydande olägenheter för omgivningen och för trafiken inte uppkommer. Anordningar på tomter ska i skälig utsträckning hållas i sådant skick att de fyller sitt ändamål. Lekplatser och fasta anordningar på lekplatser ska underhållas så att risken för olycksfall begränsas. Om kraven inte uppfylls får byggnadsnämnden bland annat ingripa genom åtgärdsföreläggande.
15 §
En tomt ska hållas i vårdat skick och skötas så att risken för olycksfall begränsas och betydande olägenheter för omgivningen och för trafiken inte uppkommer.
Om det på tomten finns en anordning som är avsedd att uppfylla kraven i 9 §, ska den i skälig utsträckning hållas i sådant skick att den fyller sitt ändamål.
Lekplatser och fasta anordningar på lekplatser ska underhållas så att risken för olycksfall begränsas.
Byggnadsnämnden får besluta att det ska planteras på tomten och att befintlig växtlighet på tomten ska bevaras, om det behövs för att uppfylla kraven i första stycket.
19 §
Om en byggherre, ägare, nyttjanderättshavare, väghållare, kontrollansvarig, sakkunnig eller huvudman för en allmän plats låter bli att vidta en åtgärd och därigenom bryter mot en skyldighet enligt denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen, får byggnadsnämnden förelägga denne att inom en viss tid vidta åtgärden
(åtgärdsföreläggande).
Förelägganden om att avhjälpa ett sådant hinder som avses i
8 kap. 2 § andra stycket eller 8 kap. 12 § andra stycket ska riktas mot den som har rådighet över hindret. Om inte annat visas ska det anses vara ägaren av byggnaden respektive den allmänna platsens huvudman. Lag (2022:909) .
I en dom från MÖD hade en fastighetsägare förelagts att klippa en viss växtlighet på sin tomt i syfte att förbättra sikten i en intilliggande vägkorsning. Av riktlinjer från kommunen framgick att växtlighet på hörntomter vid gata bör skötas i syfte att åstadkomma en säker trafikmiljö. Av dessa riktlinjer framgick att växter inte bör vara högre än 80 cm över gatunivån i en sikttriangel som sträcker sig minst 10 m åt vardera håll. Enligt MÖD är sådana riktlinjer sedan lång tid vanliga i landets kommuner. MÖD angav sedan att dålig sikt i gatukorsningar kan utgöra en trafikfara och vara en sådan betydande olägenhet som avses i 8 kap. 15 § PBL. MÖD delade byggnadsnämndens bedömning att växtligheten behövde klippas i syfte att åstadkomma en sikttriangel. Byggnadsnämnden hade därför skäl att förelägga fastighetsägaren att klippa växtligheten. (MÖD 2018-05-19 mål nr P 1203-18)
Mål: P 1203-18 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
En liknande bedömning kom MÖD fram till i en senare dom. I det målet hade en byggnadsnämnd förelagt en fastighetsägare att klippa en häck så att höjden inte översteg 80 centimeter, mätt från vägkant, inom en 10 gånger 10 meter stor sikttriangel i en gatukorsning. Föreläggandet var också förenat med ett löpande vite om 2 500 kronor för varje månad efter att beslutet fått laga kraft som åtgärden inte hade vidtagits. MÖD bedömde att de uppgifter som fastighetsägaren lämnat och övrig utredning i målet inte gav anledning för domstolen att ifrågasätta nämndens bedömning att häcken skymde sikten för trafiken så att den utgjorde en betydande olägenhet enligt 8 kap. 15 § PBL. MÖD angav också att ett elskåp som var 110 centimeter högt och placerat utanför sikttriangeln inte ändrade denna slutsats. Det fanns därmed förutsättningar för byggnadsnämnden att förelägga fastighetsägaren om att klippa ner häcken så att en sikttriangel skapades. MÖD bedömde slutligen att nämndens föreläggande var tillräckligt tydligt utformat och att det fanns skäl att förena det med ett löpande vite. Nämndens föreläggande skulle därmed stå fast i sin helhet. (MÖD 2019-02-05 mål nr P 3508-18/2019:33)
Mål: P 3508-18/MÖD 2019:33 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Du kan läsa mer om bristande underhåll av tomter på sidan Ovårdad tomt.
Om villkor i lovbeslut inte har följts
I ett beslut att bevilja en ansökan om lov ska byggnadsnämnden ange de villkor och upplysningar som behövs. Nämnden kan endast föreskriva villkor som har stöd i PBL eller i föreskrifter meddelade med stöd av PBL. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 738)
Med förslag till en ny plan- och bygglag, prop. 1985/86 (på Sveriges riksdags webbplats)
Villkor ska vara så preciserade att de kan tjäna som information till sökanden och till andra parter. Om nämnden senare behöver ingripa på grund av att något utförts i strid mot beslutet krävs att villkoren är tydliga för att nämnden ska kunna visa att de inte har uppfyllts. (jfr JO-protokoll 2006-05-08 dnr 414-2006)
40 §
Av ett bygglov, rivningslov eller marklov ska det framgå
1. vilken giltighetstid lovet har,
2. om det ska finnas någon som är kontrollansvarig och i så fall vem eller vilka som är kontrollansvariga,
3. att lovet inte innebär en rätt att påbörja den sökta åtgärden förrän byggnadsnämnden har gett ett startbesked enligt 10 kap., och
4. att beslutet om lov ska vara verkställbart enligt 42 a § innan de åtgärder som omfattas av lovet får påbörjas.
Lovet ska också innehålla de villkor och upplysningar som följer av 23, 33 b, 36, 37 eller 38 § eller behövs i övrigt.
Om ett bygglov avser nybyggnad eller tillbyggnad av en bostadsbyggnad utanför ett område med detaljplan ska det, om det inte kan anses obehövligt med hänsyn till bullersituationen, även framgå beräknade värden för omgivningsbuller vid bostadsbyggnadens fasad och vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden. Lag (2022:909) .
40 a §
Om byggnadsnämnden tar ut en avgift för handläggningen av ett ärende om lov eller förhandsbesked, ska nämnden i sitt beslut om avgift redovisa hur avgiften har fastställts. Lag (2018:1136) .
Du kan läsa mer om villkor på sidan Villkor i lov.
Vilket ingripande som kan bli aktuellt då villkor i beslut om lov inte har följts beror på vad byggherren har gjort eller inte gjort i ärendet. Om byggherren till exempel har fått bygglov för nybyggnad av ett bostadshus inom detaljplanerat område med villkor att riva ett befintligt bostadshus för att det nya bostadshuset ska vara planenligt ska nämnden i första hand inte ge slutbesked för nybyggnaden förrän byggherren rivit den äldre byggnaden.
34 §
Byggnadsnämnden ska med ett slutbesked godkänna att en eller flera åtgärder som avses i 3 § ska anses slutförda och, i fråga om byggåtgärder, att byggnadsverket får tas i bruk, om
1. byggherren har visat att alla krav som gäller för åtgärderna enligt lovet, kontrollplanen, startbeskedet eller beslut om kompletterande villkor är uppfyllda,
2. byggherren har visat att denne har gett in en klimatdeklaration enligt lagen (2021:787) om klimatdeklaration för byggnader eller gjort sannolikt att det inte finns någon skyldighet att ge in en klimatdeklaration, och
3. nämnden inte har funnit skäl att ingripa enligt 11 kap. Lag (2021:788) .
Du kan läsa mer om slutbesked på sidan Slutbesked.
Om byggherren trots att slutbesked inte getts underlåter att följa villkoret i lovet att riva byggnaden får byggnadsnämnden besluta om ett åtgärdsföreläggande. Om byggherren i stället genom en aktiv handling inte följer ett villkor i lovet får rättelseföreläggande användas. Det kan exempelvis vara fallet om det i lovet finns villkor om att en byggnad ska målas i en särskild kulör, men byggherren väljer att måla byggnaden i en annan kulör.
Du kan läsa mer om rättelseföreläggande på sidan Rättelseföreläggande.
Om en allmän plats med kommunalt huvudmannaskap inte har färdigställts
Kommunen ska ordna, upplåta och underhålla de allmänna platser som kommunen är huvudman för. Om staten är väghållare enligt väglagen för en allmän plats som kommunen är huvudman för, gäller motsvarande skyldigheter i stället för staten. I detaljplanen ska kommunen bestämma hur de allmänna platser som kommunen är huvudman för ska utformas och användas. Skälet till detta är att fastighetsägare och andra under detaljplanesamrådet ska kunna bedöma vilken miljö och vilken kostnad förslaget medför.
5 §
I en detaljplan ska kommunen
1. bestämma och ange gränserna för allmänna platser, kvartersmark och vattenområden,
2. bestämma användningen och utformningen av allmänna platser som kommunen är huvudman för, och
3. bestämma användningen av kvartersmark och vattenområden.
Efter hand som bebyggelsen färdigställs enligt detaljplanen ska kommunen ordna de gator och andra allmänna platser som kommunen är huvudman för, så att de kan användas för avsett ändamål. Kommunen ska upplåta platserna för allmän användning så snart det område som platserna finns inom är färdigbebyggt enligt detaljplanen. Om genomförandetiden har löpt ut, ska kommunen upplåta allmänna platser efter hand som bebyggelsen färdigställs. När platserna upplåts för allmän användning ska de vara ordnade på ett ändamålsenligt sätt och i enlighet med ortens sed och gällande detaljplan. Begreppet i enlighet med ortens sed ska utläsas som att kommunen exempelvis är skyldig att hålla en likvärdig gatustandard inom likartade planområden. Kommunen får göra små avvikelser från planen om dessa inte motverkar syftet med planen.
18 §
Efter hand som bebyggelsen färdigställs enligt detaljplanen, ska kommunen ordna de gator och andra allmänna platser som kommunen är huvudman för, så att platserna kan användas för deras avsedda ändamål.
Kommunen ska upplåta platserna för allmän användning så snart det område som platserna finns inom har bebyggts enligt planen eller, om genomförandetiden har löpt ut, efter hand som bebyggelsen färdigställs.
När platserna upplåts för allmän användning ska de vara ordnade på ett ändamålsenligt sätt och i enlighet med ortens sed. De ska i fråga om gatubredd, höjdläge och utformning i övrigt följa detaljplanen. Kommunen får göra små avvikelser från planen, om det inte motverkar syftet med planen.
Om staten är väghållare enligt väglagen inom ett område som omfattas av detaljplanen är det i stället staten som är skyldig att ordna gator. Om en gata får en större bredd eller ett dyrbarare utförande i övrigt än vad som behövs för trafiken, ska kommunen betala merkostnaden. Regeringen får dock i det enskilda fallet besluta att staten ska svara även för merkostnaden.
19 §
I den mån staten är väghållare inom ett område som omfattas av detaljplanen, ska det som enligt 18 § gäller i fråga om kommunens skyldighet att ordna gator i stället gälla staten.
Om en gata ges en större bredd eller ett dyrbarare utförande i övrigt än vad som behövs med hänsyn till trafiken, ska kommunen trots första stycket betala merkostnaden.
Regeringen får i det enskilda fallet besluta att staten ska svara för den merkostnad som avses i andra stycket.
Om en huvudman för en allmän plats låter bli att vidta en åtgärd och därigenom bryter mot en skyldighet enligt PBL får byggnadsnämnden genom ett åtgärdsföreläggande förelägga huvudmannen att inom en viss tid vidta åtgärden.
19 §
Om en byggherre, ägare, nyttjanderättshavare, väghållare, kontrollansvarig, sakkunnig eller huvudman för en allmän plats låter bli att vidta en åtgärd och därigenom bryter mot en skyldighet enligt denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen, får byggnadsnämnden förelägga denne att inom en viss tid vidta åtgärden
(åtgärdsföreläggande).
Förelägganden om att avhjälpa ett sådant hinder som avses i
8 kap. 2 § andra stycket eller 8 kap. 12 § andra stycket ska riktas mot den som har rådighet över hindret. Om inte annat visas ska det anses vara ägaren av byggnaden respektive den allmänna platsens huvudman. Lag (2022:909) .
Du kan läsa mer om allmänna platser på sidan Att ordna och underhålla allmänna platser.
Att ordna och underhålla allmänna platser
Vid interimistiskt slutbesked
Om ett slutbesked inte kan ges på grund av att en brist som inte är försumbar behöver avhjälpas eller på grund av att en kontroll behöver göras i ett senare skede får byggnadsnämnden ge ett interimistiskt slutbesked. Om nämnden ger ett sådant slutbesked ska nämnden i beslutet ange vad som gäller i fråga om möjligheterna att ta byggnadsverket i bruk. När bristen är avhjälpt eller kontrollen är gjord ska nämnden slutligt pröva frågan om slutbesked.
36 §
Om ett slutbesked inte kan ges på grund av att en brist som inte är försumbar behöver avhjälpas eller på grund av att en kontroll behöver göras i ett senare skede, får byggnadsnämnden ge ett slutbesked som är beroende av att bristen avhjälps eller att kontrollen görs (interimistiskt slutbesked). Ett interimistiskt slutbesked får avse etapper i ett projekt.
Om det behövs, ska nämnden i ett interimistiskt slutbesked ange vad som gäller i fråga om möjligheterna att ta ett byggnadsverk i bruk.
När bristen är avhjälpt eller kontrollen är gjord ska nämnden slutligt pröva frågan om slutbesked enligt 34 §. Lag (2014:900) .
Om en kontroll eller ett avhjälpande inte har skett inom den tid som föreskrivits i det interimistiska slutbeskedet har byggnadsnämnden två olika handlingsalternativ. Byggnadsnämnden får genom ett åtgärdsföreläggande förelägga om att kontroller ska utföras eller brister avhjälpas. Nämnden får också förbjuda den som äger eller har nyttjanderätt till ett byggnadsverk att använda hela eller delar av ett byggnadsverk som har tagits i bruk med stöd av ett interimistiskt slutbesked. Ett användningsförbud är dock en mycket ingripande åtgärd, särskilt i de fall då ett byggnadsverk redan har tagits i bruk. Möjligheten att besluta om användningsförbud bör därför inte användas slentrianmässigt. Det är endast om det finns synnerliga skäl som det är möjligt att besluta om ett användningsförbud för ett byggnadsverk som har tagits i bruk med stöd av ett interimistiskt slutbesked. Exempel på synnerliga skäl är när det framkommit nya omständigheter som inte kunnat förutses och som ger anledning att befara att ett byggnadsverk inte uppfyller grundläggande krav rörande hälsa och säkerhet. (jfr prop. 2013/14:126 sid. 210)
En enklare planprocess, prop. 2013/14:126 (på Sveriges riksdags webbplats)
19 §
Om en byggherre, ägare, nyttjanderättshavare, väghållare, kontrollansvarig, sakkunnig eller huvudman för en allmän plats låter bli att vidta en åtgärd och därigenom bryter mot en skyldighet enligt denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen, får byggnadsnämnden förelägga denne att inom en viss tid vidta åtgärden
(åtgärdsföreläggande).
Förelägganden om att avhjälpa ett sådant hinder som avses i
8 kap. 2 § andra stycket eller 8 kap. 12 § andra stycket ska riktas mot den som har rådighet över hindret. Om inte annat visas ska det anses vara ägaren av byggnaden respektive den allmänna platsens huvudman. Lag (2022:909) .
33 §
Byggnadsnämnden får förbjuda den som äger eller har nyttjanderätt till ett byggnadsverk att använda hela eller delar av byggnadsverket, om
1. byggnadsverket har brister som kan äventyra säkerheten för dem som uppehåller sig i eller i närheten av byggnadsverket, eller
2. det inte finns förutsättningar för att ge slutbesked enligt 10 kap. 34 eller 35 §.
Om ett byggnadsverk eller en del av ett byggnadsverk har tagits i bruk med stöd av ett interimistiskt slutbesked, får byggnadsnämnden fatta beslut om förbud enligt första stycket 2 endast om det finns synnerliga skäl för det. Lag (2014:900) .
När får ett åtgärdsföreläggande inte användas?
Ett åtgärdsföreläggande får inte användas för att:
- begära in vissa handlingar,
- åtgärda brister avseende tekniska egenskapskrav, eller
- åtgärda brister på hissar och andra motordrivna anordningar.
Begära in vissa handlingar
Enligt ett avgörande från MÖD är det inte möjligt för byggnadsnämnden att använda sig av ett åtgärdsföreläggande för att kräva in handlingar som visar att de tekniska egenskapskraven är uppfyllda. I stället ska de påtryckningsmedel som finns i byggprocessen användas, exempelvis att inte besluta om start- eller slutbesked.
I avgörandet från MÖD hade en byggnadsnämnd gett bygglov i efterhand för bland annat tillbyggnad av bostadshus. I samma beslut förelades fastighetsägaren vid vite att inkomma med redovisning av energihushållning, konstruktions- och hållfasthetsberäkningar för takkonstruktion samt brandskyddsdokumentation. Föreläggandet fattades med stöd av bestämmelserna om åtgärdsföreläggande i äldre plan- och bygglagen, ÄPBL, som i huvudsak motsvarar bestämmelserna om åtgärdsföreläggande i PBL. MÖD kom fram till att bestämmelsen om åtgärdsföreläggande avser skyldigheten att utföra arbeten och åtgärder enligt PBL, som till exempel underhåll av byggnader och tomter. Enligt MÖD är det därför inte möjligt att ”i ett fall som detta" åtgärdsförelägga om inlämnande av dokumentation som visar att tekniska egenskapskrav i enlighet med Boverkets byggregler, BBR har följts. MÖD konstaterade att det inte fanns någon möjlighet för nämnden att bedriva tillsyn över om BBR följts. Nämnden kan i stället begära in de handlingar som behövs för att kunna fatta beslut om start- och slutbesked. (MÖD 2015-02-04 mål nr P 6087-14/MÖD 2015:29)
Mål: P 6087-14/MÖD 2015:29 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Föreläggande om att lämna in dokumentation ansågs sakna lagstöd
Vid tolkningen av domstolens domskäl i det här avgörandet är det viktigt att känna till de mycket speciella omständigheter som gällde. Byggnadsnämnden hade felaktigt beslutat om bygglov och föreläggande med stöd av ÄPBL. Beslutet om bygglov hade dessutom fattats i efterhand eftersom byggnaden redan var uppförd. Det är troligen dessa båda omständigheter MÖD har tagit fasta på när domstolen i domen anger att det inte är möjligt att "i ett fall som detta" kräva in dokumentation som visar att krav i enlighet med PBL och BBR uppfyllts.
Utifrån dessa speciella omständigheter anser Boverket att avgörandet från MÖD inte bör tolkas som att åtgärdsföreläggande aldrig kan användas för att förmå till exempel en byggherre att lämna in nödvändig dokumentation. I så fall skulle byggnadsnämnden sakna möjlighet att genom tillsynsingripande kräva in verifierande dokumentation som framgår av kontrollplanen och som visar att byggherren har uppfyllt kraven enligt plan- och bygglagstiftningen.
Boverket anser att brandskyddsdokumentation är ett exempel på när byggnadsnämnden kan använda ett åtgärdsföreläggande. Enligt BBR ska en brandskyddsdokumentation upprättas men det finns inte någon skyldighet att lämna in den till byggnadsnämnden. Nämnden kan genom ett åtgärdsföreläggande förelägga en byggherre att upprätta brandskyddsdokumentation om det inte gjorts. För att byggherren sedan ska kunna visa att föreläggandet har följts är det rimligt att detta görs genom att brandskyddsdokumentationen skickas in till nämnden.
En brandskyddsdokumentation ska upprättas. Av denna ska framgå vilka förutsättningarna för det byggnadstekniska brandskyddet är och hur den uppförda byggnadens brandskydd är utformat samt verifiering av att brandskyddet uppfyller kraven i detta avsnitt och i avdelning C i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:10) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder), EKS.
Kravet på brandskyddsdokumentation gäller inte för komplementbyggnader som är högst 15 m2. (BFS 2011:26).
Allmänt råd Dokumentationen bör redovisa byggnadens och dess komponenters utformning avseende brandskyddet enligt avsnitt 5, bärförmåga vid brand enligt avdelning C i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:10) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder), EKS, samt plan för drift- och skötsel enligt avsnitt 2:5. Om brandskyddet har anpassats med hänsyn till räddningstjänstens förmåga enligt 5:13 bör detta redovisas. Dokumentationen bör också beskriva sådana förutsättningar som kan innebära begränsningar för hur byggnaden används. Sådana förutsättningar är exempelvis vilket antal personer som lokalerna är dimensionerade för och vilken brandbelastning som brandskyddet är dimensionerat för. Det som avses i detta avsnitt gällande brandbelastning förtydligas i Boverkets allmänna råd (2013:11) om brandbelastning, BBRBE. Regler om systematiskt brandskyddsarbete ges ut av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. (BFS 2013:14).Ett annat exempel kan vara om ägaren till en byggnad under bruksskedet inte utfört OVK. Byggnadsnämnden kan visserligen inte använda sig av åtgärdsföreläggande för att begära in besiktningsprotokoll från byggnadens ägare. Nämnden kan dock med ett åtgärdsföreläggande kräva att OVK utförs. Byggnadens ägare kan sedan se till att protokollet skickas in till nämnden för att visa att föreläggandet har följts. (MÖD 2015-07-20 mål nr P 1666-15 och MÖD 2015-12-01 mål nr P 5374-15)
Mål: P 1666-15 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Mål: P 5374-15 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Byggnadsnämnden kan också använda sig av ett åtgärdsföreläggande i de fall en funktionskontrollant av någon anledning inte lämnar in besiktningsprotokollet. Detta eftersom det framgår uttryckligen av PBF att den som utfört besiktningen ska skicka in protokollet till byggnadsnämnden.
5 §
Den som har utfört besiktningen ska
1. lämna ett exemplar av protokollet till byggnadens ägare och skicka ett exemplar till byggnadsnämnden, och
2. utfärda ett intyg om att besiktningen har gjorts med uppgift om datum för besiktningen, resultatet av kontrollen och datum för nästa besiktning.
Åtgärda brister avseende tekniska egenskapskrav
I plan- och bygglagstiftningen ställs krav på att byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är väsentliga i fråga om bland annat bärförmåga, säkerhet i händelse av brand och tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Om kraven inte uppfylls kan byggnadsnämnden ingripa inom ramen för sitt tillsynsansvar. Det är de krav som gällde när byggnadsverket uppfördes, eller de krav som gällde när byggnadsverket genom ombyggnad eller annan ändring än ombyggnad ändrades, som ska uppfyllas.
4 §
Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är vä-
sentliga i fråga om
1. bärförmåga, stadga och beständighet,
2. säkerhet i händelse av brand,
3. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön,
4. säkerhet vid användning,
5. skydd mot buller,
6. energihushållning och värmeisolering,
7. lämplighet för det avsedda ändamålet,
8. tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga,
9. hushållning med vatten och avfall,
10. bredbandsanslutning, och
11. laddning av elfordon.
Vad som krävs för att ett byggnadsverk ska anses uppfylla första stycket framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 §. Lag (2020:239) .
4 a §
En kommun får inte i andra fall än som följer av 4 kap.
12 och 16 §§ eller i fall där kommunen handlar som byggherre eller fastighetsägare, ställa egna krav på ett byggnadsverks tekniska egenskaper vid planläggning, i andra ärenden enligt denna lag eller i samband med genomförande av detaljplaner.
Om en kommun ställer sådana egna krav, är dessa krav utan verkan. Lag (2014:900) .
5 §
En tillsynsmyndighet ska pröva förutsättningarna för och behovet av att ingripa eller besluta om en påföljd enligt detta kapitel, så snart det finns anledning att anta att någon inte har följt en bestämmelse i denna lag, i föreskrifter, domar eller andra beslut som har meddelats med stöd av lagen eller i EU-förordningar som rör frågor inom lagens tillämpningsområde.
5 §
Kraven i 4 § ska uppfyllas på så sätt att de
1. uppfylls vid nybyggnad, ombyggnad och annan ändring av en byggnad än ombyggnad, och
2. med normalt underhåll kan antas komma att fortsätta att vara uppfyllda under en ekonomiskt rimlig livslängd.
De egenskapskrav som ska uppfyllas vid tillämpningen av första stycket är de krav som gäller när uppförandet eller ändringen görs. Kraven ska uppfyllas i samma omfattning av byggnaden som anges i 2 § första stycket, om inte annat följer av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 §.
Det som enligt första och andra styckena gäller i fråga om byggnad ska också tillämpas på andra anläggningar än byggnader.
Du kan läsa mer om krav på sidan Krav på byggnadsverk.
Om byggnadsnämnden upptäcker att ett tekniskt egenskapskrav inte uppfylls under pågående byggnadsarbeten bör byggnadsnämnden i första hand använda sig av de påtryckningsmedel som finns inom ramen för byggprocessen. Det kan till exempel vara att förbjuda att arbetet fortsätter till dess bristerna har avhjälpts, besluta om kompletterande villkor för kontrollen eller att neka slutbesked.
5 §
Byggherren ska se till att varje bygg-, rivnings- och markåtgärd som byggherren utför eller låter utföra genomförs i enlighet med de krav som gäller för åtgärden enligt denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen. Om åtgärden är lov- eller anmälningspliktig, ska byggherren se till att den kontrolleras enligt den kontrollplan som byggnadsnämnden fastställer i startbeskedet.
32 §
Om byggherren i fråga om ett byggnads-, rivnings- eller markarbete eller en annan åtgärd inte följer någon väsentlig del av en kontrollplan, får byggnadsnämnden förbjuda att arbetet fortsätter till dess bristerna har avhjälpts.
32 a §
Byggnadsnämnden får i samband med ett föreläggande enligt 20 § förbjuda att den olovliga åtgärden utförs på nytt, om den kräver bygglov. Lag (2014:900) .
34 §
Byggnadsnämnden ska med ett slutbesked godkänna att en eller flera åtgärder som avses i 3 § ska anses slutförda och, i fråga om byggåtgärder, att byggnadsverket får tas i bruk, om
1. byggherren har visat att alla krav som gäller för åtgärderna enligt lovet, kontrollplanen, startbeskedet eller beslut om kompletterande villkor är uppfyllda,
2. byggherren har visat att denne har gett in en klimatdeklaration enligt lagen (2021:787) om klimatdeklaration för byggnader eller gjort sannolikt att det inte finns någon skyldighet att ge in en klimatdeklaration, och
3. nämnden inte har funnit skäl att ingripa enligt 11 kap. Lag (2021:788) .
Om byggnadsnämnden efter att slutbesked har getts, upptäcker att ett byggnadsverk inte uppfyller något av de tekniska egenskapskraven som gällde när byggnadsverket uppfördes kan byggnadsnämnden enligt ett avgörande från MÖD ingripa genom att förelägga den som äger byggnadsverket att vidta rättelse. Avgörandet tyder på att ingripande mot brister när det gäller tekniska egenskapskrav inte ska ske genom ett åtgärdsföreläggande utan genom ett rättelseföreläggande. (MÖD 2020-08-27, Mål nr P 6912-19)
Mål: P 6912-19 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
20 §
Om det på en fastighet eller i fråga om ett byggnadsverk har vidtagits en åtgärd i strid mot denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen, får byggnadsnämnden förelägga den som äger fastigheten eller byggnadsverket att vidta rättelse inom en viss tid
(rättelseföreläggande).
Byggnadsnämnden får inte besluta om ett föreläggande om det har förflutit mer än tio år från överträdelsen.
Den tioårsgräns som anges i andra stycket gäller inte om överträdelsen är att någon olovligen har tagit i anspråk eller inrett en bostadslägenhet för ett väsentligen annat ändamål än bostadsändamål. Lag (2011:335) .
Du kan läsa mer om rättelseföreläggande på sidan Rättelseföreläggande.
Åtgärda brister på hissar och motordrivna anordningar
I plan- och bygglagstiftningen finns det tekniska krav för motordrivna anordningar i byggnadsverk. Det finns också krav på kontroll av sådana anordningar och krav för när och hur de får användas. Kraven preciseras ytterligare i föreskrifter som Boverket utfärdat.
Du kan läsa mer om motordrivna anordningar på sidan Hissar och andra motordrivna anordningar.
Hissar och andra motordrivna anordningar
På grund av de allvarliga konsekvenser som kan uppstå vid fel och brister på hissar och andra motordrivna anordningar är samhällets krav på dessa högre jämfört med andra installationer och anordningar i byggnadsverk. Det är mot bakgrund av detta som det finns krav på att dessa anordningar kontrolleras innan de tas i bruk och löpande under anordningarnas brukstid.
8 §
Om Boverket med stöd av 10 kap. 19 § har meddelat föreskrifter om det, ska den som äger eller annars ansvarar för en motordriven anordning som är installerad i ett byggnadsverk se till att anordningen kontrolleras
1. innan anordningen tas i bruk första gången (första besiktning),
2. med intervaller på minst sex månader och högst sex år
(återkommande besiktning), eller
3. innan anordningen för första gången tas i bruk efter att ha ändrats (revisionsbesiktning).
Vid besiktningen ska det kontrolleras om anordningen uppfyller de krav på skydd för säkerhet och hälsa som avses i
8 kap. 4 § plan- och bygglagen (2010:900) och anslutande föreskrifter. Vid besiktning av linbaneanläggningar som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr
2016/424 av den 9 mars 2016 om linbaneanläggningar och om upphävande av direktiv 2000/9/EG, ska det dessutom kontrolleras om anläggningen uppfyller kraven i den förordningen. Förordning (2018:103).
9 §
Om tillsynsmyndigheten med stöd av 8 kap. 6 eller 7 § har beslutat om det, ska den som äger eller annars ansvarar för en motordriven anordning som är installerad i ett byggnadsverk se till att anordningen kontrolleras (särskild besiktning) i enlighet med det som anges i tillsynsmyndighetens beslut. Förordning (2016:773).
En motordriven anordning får inte användas om den som äger eller annars ansvarar för anordningen inte kan visa med ett besiktningsprotokoll att anordningen uppfyller de krav på skydd för säkerhet och hälsa som ställs i plan- och bygglagstiftningen och Boverkets föreskrifter.
14 §
En motordriven anordning får inte användas om den som äger eller annars ansvarar för anordningen inte kan visa med ett protokoll enligt 11 § att anordningen uppfyller de krav på skydd för säkerhet och hälsa som avses i 10 kap. 20 § andra stycket 1.
Om det behövs för att säkerställa att en motordriven anordning uppfyller de krav som gäller ska byggnadsnämnden förelägga den som äger eller på annat sätt ansvarar för anordningen att se till att den kontrolleras. Byggnadsnämnden ska i beslutet om föreläggande ange vad som ska undersökas. Ett sådant föreläggande kan inte förenas med vite eller något annat verkställighetsmedel.
6 §
Om det behövs för att säkerställa att en motordriven anordning som är installerad i ett byggnadsverk uppfyller de krav som gäller för anordningen enligt 8 kap. 4 § plan- och bygglagen (2010:900) och anslutande föreskrifter, ska byggnadsnämnden förelägga den som äger eller annars ansvarar för anordningen att se till att anordningen kontrolleras. Myndigheten ska i beslutet om föreläggande ange vad som ska kontrolleras.
Första stycket gäller också om det behövs för att säkerställa att en linbaneanläggning uppfyller de krav som gäller för anläggningen enligt förordning (EU) nr 2016/424.
Förordning (2018:103).
När det gäller kraven för användning av hissar och andra motordrivna anordningar i byggnadsverk är det byggnadsnämnden som är tillsynsmyndighet och har tillsyn över att de följs. Tillsynen riktar sig mot den som äger eller på annat sätt ansvarar för anordningen.
6 §
Om det behövs för att säkerställa att en motordriven anordning som är installerad i ett byggnadsverk uppfyller de krav som gäller för anordningen enligt 8 kap. 4 § plan- och bygglagen (2010:900) och anslutande föreskrifter, ska byggnadsnämnden förelägga den som äger eller annars ansvarar för anordningen att se till att anordningen kontrolleras. Myndigheten ska i beslutet om föreläggande ange vad som ska kontrolleras.
Första stycket gäller också om det behövs för att säkerställa att en linbaneanläggning uppfyller de krav som gäller för anläggningen enligt förordning (EU) nr 2016/424.
Förordning (2018:103).
Om en motordriven anordning inte uppfyller kraven ska byggnadsnämnden förelägga den som äger eller på annat sätt ansvarar för anordningen med stöd av bestämmelserna i PBF, och alltså inte använda sig av ett åtgärdsföreläggande enligt PBL.
Byggnadsnämnden ska även ta ut en byggsanktionsavgift om en motordriven anordning i ett byggnadsverk används i strid mot bestämmelserna om användning. Sker inte rättelse genom att den olovliga användningen upphör ska byggsanktionsavgiften dubbleras.
1 §
En byggsanktionsavgift enligt 11 kap. plan- och bygglagen
(2010:900) ska tas ut för de överträdelser och med det belopp som följer av detta kapitel. Avgiften fastställs med tillämpning av det prisbasbelopp som gäller för det år som beslutet om avgiften fattas. Avgiften får uppgå till högst 50 prisbasbelopp. Förordning (2013:308).
2 §
Om en byggsanktionsavgift har beslutats för en överträdelse och den avgiftsskyldige därefter inte vidtar rättelse, ska en ny avgift för överträdelsen tas ut. Varje sådan ny avgift tas ut med dubbla det belopp som togs ut senast i enlighet med detta kapitel. Den sammanlagda avgiften för överträdelsen får dock uppgå till högst 50 prisbasbelopp.
En ny avgift får beslutas endast om den avgiftsskyldige har fått skälig tid att vidta rättelse. Förordning (2013:308).
5 §
Byggsanktionsavgiften för användning av en motordriven anordning i ett byggnadsverk i strid mot 5 kap. 12, 13, 14 eller 15 § är 2 prisbasbelopp.
Du kan läsa mer om byggsanktionsavgifter på sidan Byggsanktionsavgifter.
Även om det enligt plan- och byggförordningen råder ett automatiskt förbud att använda en motordriven anordning om kraven för användning inte uppfylls, får byggnadsnämnden fatta ett särskilt beslut om förbud mot användning av hela eller delar av ett byggnadsverk. Fördelen med ett sådant särskilt förbud mot användning är att det till skillnad mot det automatiska förbudet kan förenas med vite. Det är dock inte möjligt att ta ut byggsanktionsavgift om vite har dömts ut.
33 §
Byggnadsnämnden får förbjuda den som äger eller har nyttjanderätt till ett byggnadsverk att använda hela eller delar av byggnadsverket, om
1. byggnadsverket har brister som kan äventyra säkerheten för dem som uppehåller sig i eller i närheten av byggnadsverket, eller
2. det inte finns förutsättningar för att ge slutbesked enligt 10 kap. 34 eller 35 §.
Om ett byggnadsverk eller en del av ett byggnadsverk har tagits i bruk med stöd av ett interimistiskt slutbesked, får byggnadsnämnden fatta beslut om förbud enligt första stycket 2 endast om det finns synnerliga skäl för det. Lag (2014:900) .
37 §
Ett föreläggande enligt 19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26,
26 b eller 26 c § eller ett beslut om förbud enligt 25, 30,
31, 32, 32 a eller 33 § får förenas med vite.
Vitet får inte förvandlas till fängelse.
Frågor om utdömande av vite prövas av mark- och miljödomstol. Lag (2022:1122) .
55 §
En byggsanktionsavgift ska inte tas ut om överträdelsen har medfört att ett vite har dömts ut.
Rivningsföreläggande ska föregås av åtgärdsföreläggande
Byggnadsnämnden får förelägga ägaren av ett byggnadsverk som är förfallet eller väsentligt skadat att inom en viss tid riva byggnadsverket. Innan beslut om rivningsföreläggande tas ska nämnden först ta beslut om åtgärdsföreläggande. I detta beslut föreläggs byggnadsägaren att sätta byggnadsverket i stånd inom en viss tid. Vilken eller vilka åtgärder som behöver vidtas för att byggnadsverket ska anses vara satt i stånd måste bedömas i varje enskilt fall. (jfr prop. 2021/22:149 sid. 46)
En effektivisering av byggnadsnämndens tillsyn, prop. 2021/22:149 (på Sveriges riksdags webbplats)
21 §
Byggnadsnämnden får förelägga ägaren av ett byggnadsverk som är förfallet eller skadat i väsentlig omfattning att inom viss tid riva byggnadsverket (rivningsföreläggande).
Ett rivningsföreläggande ska föregås av ett föreläggande enligt 19 § att sätta byggnadsverket i stånd. Detta gäller dock inte om det avser byggnadsverk med brister som kan äventyra säkerheten för dem som uppehåller sig i eller i närheten av byggnadsverket och det kan antas att dessa brister inte kan åtgärdas med mindre ingripande åtgärder. Lag (2022:909) .
19 §
Om en byggherre, ägare, nyttjanderättshavare, väghållare, kontrollansvarig, sakkunnig eller huvudman för en allmän plats låter bli att vidta en åtgärd och därigenom bryter mot en skyldighet enligt denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen, får byggnadsnämnden förelägga denne att inom en viss tid vidta åtgärden
(åtgärdsföreläggande).
Förelägganden om att avhjälpa ett sådant hinder som avses i
8 kap. 2 § andra stycket eller 8 kap. 12 § andra stycket ska riktas mot den som har rådighet över hindret. Om inte annat visas ska det anses vara ägaren av byggnaden respektive den allmänna platsens huvudman. Lag (2022:909) .
Ett rivningsföreläggande behöver dock inte föregås av ett åtgärdsföreläggande att sätta byggnadsverket i stånd, om byggnadsverket har brister som kan äventyra säkerheten för dem som uppehåller sig i eller i närheten av byggnadsverket och det kan antas att dessa brister inte kan åtgärdas med mindre ingripande åtgärder. Exempel på sådana mindre ingripande åtgärder är enligt förarbetena ett användningsförbud i kombination med föreläggande om stängsel. (jfr prop. 2021/22:149 sid 46)
En effektivisering av byggnadsnämndens tillsyn, prop. 2021/22:149 (på Sveriges riksdags webbplats)
21 §
Byggnadsnämnden får förelägga ägaren av ett byggnadsverk som är förfallet eller skadat i väsentlig omfattning att inom viss tid riva byggnadsverket (rivningsföreläggande).
Ett rivningsföreläggande ska föregås av ett föreläggande enligt 19 § att sätta byggnadsverket i stånd. Detta gäller dock inte om det avser byggnadsverk med brister som kan äventyra säkerheten för dem som uppehåller sig i eller i närheten av byggnadsverket och det kan antas att dessa brister inte kan åtgärdas med mindre ingripande åtgärder. Lag (2022:909) .
33 §
Byggnadsnämnden får förbjuda den som äger eller har nyttjanderätt till ett byggnadsverk att använda hela eller delar av byggnadsverket, om
1. byggnadsverket har brister som kan äventyra säkerheten för dem som uppehåller sig i eller i närheten av byggnadsverket, eller
2. det inte finns förutsättningar för att ge slutbesked enligt 10 kap. 34 eller 35 §.
Om ett byggnadsverk eller en del av ett byggnadsverk har tagits i bruk med stöd av ett interimistiskt slutbesked, får byggnadsnämnden fatta beslut om förbud enligt första stycket 2 endast om det finns synnerliga skäl för det. Lag (2014:900) .
24 §
Byggnadsnämnden får förelägga ägaren av ett byggnadsverk att anordna stängsel kring det, om byggnadsverket har brister som kan äventyra säkerheten för dem som uppehåller sig i eller i närheten av det. Lag (2022:909) .
För att byggnadsnämnden ska veta vilka åtgärder som behöver vidtas för att byggnadsverket ska anses vara satt i stånd behöver det utföras någon form av underhållsutredning. En sådan utredning kan utföras genom ett föreläggande om underhållsutredning, där en certifierad sakkunnig på ägarens bekostnad utreder behovet av underhållsåtgärder.
14 §
Ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och de tekniska egenskaper som avses i 4 § i huvudsak bevaras. Underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt.
Om byggnadsverket är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, ska det underhållas så att de särskilda värdena bevaras.
En anordning för ett syfte som avses i 4 § första stycket 2-4, 6 eller 8, ska hållas i sådant skick att den alltid fyller sitt ändamål. Lag (2011:335) .
18 §
Om det brister i underhållet av ett byggnadsverk, får byggnadsnämnden uppdra åt en sakkunnig att utreda behovet av underhållsåtgärder. Innan nämnden beslutar om ett sådant uppdrag, ska nämnden i ett föreläggande ge byggnadsverkets ägare tillfälle att inom en viss tid ge synpunkter på uppdraget och på frågan om vem som ska betala kostnaderna för uppdraget.
Den sakkunnige ska vara certifierad enligt 10 kap. 8 § 2.
Du kan läsa mer om underhållsutredning på sidan Föreläggande om underhållsutredning.
Föreläggande om underhållsutredning
För en byggnad eller en tillbyggnad som har uppförts olovligt och som inte kan få bygglov eller startbesked i efterhand ska byggnadsnämnden inte besluta om rivningsföreläggande. I stället ska nämnden besluta om ett rättelseföreläggande där byggherren föreläggs att ta bort det olovligt uppförda. Det kan dock endast göras om det inte har gått mer än 10 år sedan den olovliga byggnaden eller tillbyggnaden uppfördes.
20 §
Om det på en fastighet eller i fråga om ett byggnadsverk har vidtagits en åtgärd i strid mot denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen, får byggnadsnämnden förelägga den som äger fastigheten eller byggnadsverket att vidta rättelse inom en viss tid
(rättelseföreläggande).
Byggnadsnämnden får inte besluta om ett föreläggande om det har förflutit mer än tio år från överträdelsen.
Den tioårsgräns som anges i andra stycket gäller inte om överträdelsen är att någon olovligen har tagit i anspråk eller inrett en bostadslägenhet för ett väsentligen annat ändamål än bostadsändamål. Lag (2011:335) .
Du kan läsa mer om rättelseföreläggande på sidan Rättelseföreläggande.
Lovföreläggande eller åtgärdsföreläggande?
Om en åtgärd som kräver bygglov, rivningslov eller marklov har vidtagits utan lov ska byggnadsnämnden i ett lovföreläggande ge fastighetens eller byggnadsverkets ägare tillfälle att inom en viss tid ansöka om lov. Lovföreläggande får endast användas om det är sannolikt att lov kan ges för åtgärden. Byggnadsnämnden får inte besluta om ett åtgärdsföreläggande för att förmå fastighetens eller byggnadsverkets ägare att ansöka om lov i efterhand.
17 §
Om en åtgärd som kräver bygglov, rivningslov eller marklov har vidtagits utan lov, ska byggnadsnämnden i ett föreläggande ge fastighetens eller byggnadsverkets ägare tillfälle att inom en viss tid ansöka om lov, om det är sannolikt att lov kan ges för åtgärden (lovföreläggande).
Du kan läsa mer om lovföreläggande på sidan Lovföreläggande.
Tillfälle till synpunkter innan beslutet fattas
Innan byggnadsnämnden fattar ett beslut om åtgärdsföreläggande ska den som föreläggandet riktas mot underrättas om allt material av betydelse för beslutet och ge denne tillfälle att inom en bestämd tid yttra sig över materialet.
25 §
Innan en myndighet fattar ett beslut i ett ärende ska den, om det inte är uppenbart obehövligt, underrätta den som är part om allt material av betydelse för beslutet och ge parten tillfälle att inom en bestämd tid yttra sig över materialet. Myndigheten får dock avstå från sådan kommunikation, om
1. ärendet gäller anställning av någon och det inte är fråga om prövning i högre instans efter överklagande,
2. det kan befaras att det annars skulle bli avsevärt svårare att genomföra beslutet, eller
3. ett väsentligt allmänt eller enskilt intresse kräver att beslutet meddelas omedelbart.
Myndigheten bestämmer hur underrättelse ska ske. Underrättelse får ske genom delgivning.
Underrättelseskyldigheten gäller med de begränsningar som följer av 10 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen
(2009:400).
Exempel på material som ska kommuniceras är skrivelser med klagomål från anmälare, minnesanteckningar som gjorts efter muntliga klagomål, dokumenterade iakttagelser som gjorts vid besök på platsen när mottagaren inte själv varit närvarande, remissvar och andra skrivelser från sådana som i ett tidigare skede av ärendets handläggning beretts tillfälle att yttra sig samt annat faktaunderlag som myndigheten fått på olika sätt. Kommunicering behöver dock inte ske i fråga om sådant som saknar betydelse för ärendets utgång eller om ärendet är så brådskande att avgörandet inte kan uppskjutas, till exempel med hänsyn till riskerna för människors hälsa och säkerhet.
25 §
Innan en myndighet fattar ett beslut i ett ärende ska den, om det inte är uppenbart obehövligt, underrätta den som är part om allt material av betydelse för beslutet och ge parten tillfälle att inom en bestämd tid yttra sig över materialet. Myndigheten får dock avstå från sådan kommunikation, om
1. ärendet gäller anställning av någon och det inte är fråga om prövning i högre instans efter överklagande,
2. det kan befaras att det annars skulle bli avsevärt svårare att genomföra beslutet, eller
3. ett väsentligt allmänt eller enskilt intresse kräver att beslutet meddelas omedelbart.
Myndigheten bestämmer hur underrättelse ska ske. Underrättelse får ske genom delgivning.
Underrättelseskyldigheten gäller med de begränsningar som följer av 10 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen
(2009:400).
26 §
En myndighet kan inom ramen för sitt utredningsansvar enligt 23 § begära ett yttrande från en annan myndighet eller från någon enskild (remiss).
Om en myndighet behöver inhämta yttranden från flera ska det göras samtidigt, om inte ett annat tillvägagångssätt framstår som lämpligare.
Det ska framgå av remissen vad yttrandet ska avse och när det senast ska ha kommit in till myndigheten.
27 §
En myndighet som får uppgifter på något annat sätt än genom en handling ska snarast dokumentera dem, om de kan ha betydelse för ett beslut i ärendet. Det ska framgå av dokumentationen när den har gjorts och av vem.
Expediering av beslut
När beslutet är fattat så ska det expedieras så snart som möjligt. Vid expedieringen av beslutet ska det framgå hur beslutet kan överklagas. Det är viktigt att överklagandeanvisningen är tydlig.
33 §
En myndighet som meddelar ett beslut i ett ärende ska så snart som möjligt underrätta den som är part om det fullständiga innehållet i beslutet, om det inte är uppenbart obehövligt.
Om parten får överklaga beslutet ska han eller hon även underrättas om hur det går till. Myndigheten ska samtidigt upplysa parten om avvikande meningar som har antecknats enligt 30 § eller enligt särskilda bestämmelser i någon annan författning. En underrättelse om hur man överklagar ska innehålla information om vilka krav som ställs på överklagandets form och innehåll och vad som gäller i fråga om ingivande och överklagandetid.
Myndigheten bestämmer hur underrättelsen ska ske. En underrättelse ska dock alltid vara skriftlig om en part begär det. Underrättelse får ske genom delgivning.
Hur en överklagandeanvisning bör utformas kan du läsa om på sidan Överklagandeanvisning. Den vägledningen gäller för lov och förhandsbesked, men är till stor del användbar även för beslut om åtgärdsföreläggande.
Åtgärdsföreläggande får förenas med verkställighetsmedel
Ett åtgärdsföreläggande får förenas med verkställighetsmedel. Det är vite, genomförande på bekostnad av den som fått ett föreläggande och handräckning.
37 §
Ett föreläggande enligt 19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26,
26 b eller 26 c § eller ett beslut om förbud enligt 25, 30,
31, 32, 32 a eller 33 § får förenas med vite.
Vitet får inte förvandlas till fängelse.
Frågor om utdömande av vite prövas av mark- och miljödomstol. Lag (2022:1122) .
27 §
Om ett föreläggande enligt 17 § inte följs, får byggnadsnämnden besluta att på ägarens bekostnad låta upprätta de ritningar och beskrivningar samt vidta de åtgärder i övrigt som är nödvändiga för att pröva frågan om lov.
När den tid för synpunkter som har angetts i ett föreläggande enligt 18 § har gått ut, får byggnadsnämnden uppdra åt en sakkunnig att på ägarens bekostnad utreda behovet av underhållsåtgärder.
Om ett föreläggande enligt 19, 20, 21, 22, 23 eller 24 § inte följs, får byggnadsnämnden besluta att åtgärden ska genomföras på den försumliges bekostnad och hur det ska ske.
39 §
Kronofogdemyndigheten får efter ansökan av tillsynsmyndigheten besluta om handräckning för att genomföra en åtgärd
1. som avses i 8 §, eller
2. som avses med ett föreläggande enligt 19, 20, 21, 22, 23, 24 eller 25 § och det inte har förflutit mer än tio år från den överträdelse som föreläggandet avser.
Den tioårsgräns som anges i första stycket 2 gäller inte om överträdelsen är att någon olovligen har tagit i anspråk eller inrett en bostadslägenhet för ett väsentligen annat ändamål än bostadsändamål.
Bestämmelser om handräckning finns i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning. Lag (2011:335) .
Vite
Ett åtgärdsföreläggande får förenas med vite. Förenas ett föreläggande med vite ska även bestämmelserna i viteslagen tillämpas. I viteslagen framgår närmare hur ett vitesföreläggande ska vara utformat, som till exempel hur ett vitesbelopp ska fastställas, att det ska framgå av föreläggandet vid vilken tidpunkt eller inom vilken tidsfrist en förelagd åtgärd ska vidtas samt att ett vitesföreläggande ska delges den som föreläggs. Om den utsatta tiden i föreläggandet gått ut utan att åtgärden har utförts kan byggnadsnämnden ansöka om utdömande av vite hos mark- och miljödomstolen.
37 §
Ett föreläggande enligt 19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26,
26 b eller 26 c § eller ett beslut om förbud enligt 25, 30,
31, 32, 32 a eller 33 § får förenas med vite.
Vitet får inte förvandlas till fängelse.
Frågor om utdömande av vite prövas av mark- och miljödomstol. Lag (2022:1122) .
Om ett åtgärdsföreläggande förenas med vite får beslutanderätten inte delegeras. Detta innebär att en enskild tjänsteperson inte får fatta ett sådant beslut, utan det måste fattas av byggnadsnämnden.
6 §
Ett delegationsuppdrag enligt 6 kap. 37 §, 7 kap. 5 § och 9 kap. 30 § och 37 § andra stycket kommunallagen
(2017:725) får, utöver det som följer av 6 kap. 38 § kommunallagen, inte omfatta befogenhet att
1. avgöra ärenden som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt,
2. i andra fall än som avses i 11 kap. 30-32 §§ och 33 § 1 besluta förelägganden eller förbud som förenas med vite,
3. besluta förelägganden som förenas med en upplysning om att den åtgärd som föreläggandet avser kan komma att utföras genom byggnadsnämndens försorg på bekostnad av den som föreläggandet riktas mot, eller
4. avgöra frågor om byggsanktionsavgift enligt 11 kap. Lag (2018:578) .
Du kan läsa mer om vite på sidan Vite.
Genomförande på bekostnad av den som fått ett föreläggande
Om ett åtgärdsföreläggande inte följs får byggnadsnämnden besluta om att den åtgärd som avses i föreläggandet ska genomföras på den försumliges bekostnad. För att ett genomförande på den försumliges bekostnad ska få beslutas måste det ursprungliga åtgärdsföreläggandet ha innehållit en upplysning om att ett sådant beslut kan komma att fattas. Om ett åtgärdsföreläggande förenas med denna upplysning får beslutanderätten inte delegeras. Detta innebär att en enskild tjänsteperson inte får besluta om ett åtgärdsföreläggande som innehåller en sådan upplysning, utan det måste beslutas av byggnadsnämnden.
27 §
Om ett föreläggande enligt 17 § inte följs, får byggnadsnämnden besluta att på ägarens bekostnad låta upprätta de ritningar och beskrivningar samt vidta de åtgärder i övrigt som är nödvändiga för att pröva frågan om lov.
När den tid för synpunkter som har angetts i ett föreläggande enligt 18 § har gått ut, får byggnadsnämnden uppdra åt en sakkunnig att på ägarens bekostnad utreda behovet av underhållsåtgärder.
Om ett föreläggande enligt 19, 20, 21, 22, 23 eller 24 § inte följs, får byggnadsnämnden besluta att åtgärden ska genomföras på den försumliges bekostnad och hur det ska ske.
28 §
Byggnadsnämnden får besluta om genomförande enligt 27 § endast om föreläggandet har innehållit en upplysning om detta.
Nämnden ska se till att genomförandet inte ger upphov till oskäliga kostnader.
6 §
Ett delegationsuppdrag enligt 6 kap. 37 §, 7 kap. 5 § och 9 kap. 30 § och 37 § andra stycket kommunallagen
(2017:725) får, utöver det som följer av 6 kap. 38 § kommunallagen, inte omfatta befogenhet att
1. avgöra ärenden som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt,
2. i andra fall än som avses i 11 kap. 30-32 §§ och 33 § 1 besluta förelägganden eller förbud som förenas med vite,
3. besluta förelägganden som förenas med en upplysning om att den åtgärd som föreläggandet avser kan komma att utföras genom byggnadsnämndens försorg på bekostnad av den som föreläggandet riktas mot, eller
4. avgöra frågor om byggsanktionsavgift enligt 11 kap. Lag (2018:578) .
Du kan läsa mer om genomförande på den försumliges bekostnad på sidan Genomförande på bekostnad av den som fått ett föreläggande.
Genomförande på bekostnad av den som fått ett föreläggande
Handräckning
Har den utsatta tiden i föreläggandet gått ut utan att åtgärden har utförts kan byggnadsnämnden ansöka om särskild handräckning hos Kronofogdemyndigheten. Handräckning innebär att Kronofogdemyndigheten, genom tvångsåtgärder, hjälper byggnadsnämnden att verkställa det fattade beslutet. Till skillnad från genomförande på bekostnad av den som har fått ett föreläggande behöver det inte finnas en upplysning i det ursprungliga föreläggandet att handräckning kan komma att användas. Det finns inte heller något hinder mot att en tjänsteperson ansöker om handräckning hos Kronofogdemyndigheten, så länge det finns stöd för detta i delegationsordningen.
39 §
Kronofogdemyndigheten får efter ansökan av tillsynsmyndigheten besluta om handräckning för att genomföra en åtgärd
1. som avses i 8 §, eller
2. som avses med ett föreläggande enligt 19, 20, 21, 22, 23, 24 eller 25 § och det inte har förflutit mer än tio år från den överträdelse som föreläggandet avser.
Den tioårsgräns som anges i första stycket 2 gäller inte om överträdelsen är att någon olovligen har tagit i anspråk eller inrett en bostadslägenhet för ett väsentligen annat ändamål än bostadsändamål.
Bestämmelser om handräckning finns i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning. Lag (2011:335) .
6 §
Ett delegationsuppdrag enligt 6 kap. 37 §, 7 kap. 5 § och 9 kap. 30 § och 37 § andra stycket kommunallagen
(2017:725) får, utöver det som följer av 6 kap. 38 § kommunallagen, inte omfatta befogenhet att
1. avgöra ärenden som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt,
2. i andra fall än som avses i 11 kap. 30-32 §§ och 33 § 1 besluta förelägganden eller förbud som förenas med vite,
3. besluta förelägganden som förenas med en upplysning om att den åtgärd som föreläggandet avser kan komma att utföras genom byggnadsnämndens försorg på bekostnad av den som föreläggandet riktas mot, eller
4. avgöra frågor om byggsanktionsavgift enligt 11 kap. Lag (2018:578) .
5 §
En nämnd får uppdra åt en anställd hos kommunen eller regionen att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden, dock inte i de fall som avses i 6 kap. 38 §. Lag (2019:835) .
6 §
Om en nämnd med stöd av 5 § uppdrar åt en förvaltningschef inom nämndens verksamhetsområde att fatta beslut, får nämnden överlåta åt förvaltningschefen att i sin tur uppdra åt en annan anställd inom kommunen eller regionen att fatta beslutet. Lag (2019:835) .
7 §
Om en nämnd med stöd av 5 § uppdrar åt en anställd att besluta på nämndens vägnar, får nämnden ställa upp villkor som innebär att brukarna av nämndens tjänster ska ges tillfälle att lägga fram förslag eller att yttra sig, innan beslutet fattas.
Nämnden får också bestämma att en anställd får fatta beslut endast om företrädare för brukarna har tillstyrkt beslutet.
37 §
En nämnd får delegera beslutanderätten till presidiet, ett utskott, en ledamot, en ersättare eller en automatiserad beslutsfunktion i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. En nämnd får även uppdra åt en anställd att besluta enligt 7 kap. 5-8 §§. Lag (2022:638) .
38 §
Beslutanderätten får inte delegeras när det gäller
1. ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet,
2. framställningar eller yttranden till fullmäktige liksom yttranden med anledning av att beslut av nämnden i dess helhet eller av fullmäktige har överklagats,
3. ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt,
4. ärenden som väckts genom medborgarförslag och som lämnats över till nämnden, eller
5. ärenden som enligt lag eller annan författning inte får delegeras.
Beslutanderätten får inte heller delegeras till en automatiserad besluts-funktion när det gäller
1. ärenden där beslut överklagas enligt bestämmelserna i
13 kap.,
2. ärenden där beslut enligt lag eller annan författning inte får överklagas,
3. ärenden om upphandling, eller
4. ärenden om auktorisations- eller valfrihetssystem. Lag (2023:708) .
Om det har förflutit mer än 10 år från den överträdelse som föreläggandet avser upphör möjligheten att begära handräckning. Detta gäller dock inte om överträdelsen är att någon olovligen har tagit i anspråk eller inrett en bostadslägenhet för ett väsentligen annat ändamål än bostadsändamål. Handräckning för tillträde och upplysningar har ingen preskriptionstid.
39 §
Kronofogdemyndigheten får efter ansökan av tillsynsmyndigheten besluta om handräckning för att genomföra en åtgärd
1. som avses i 8 §, eller
2. som avses med ett föreläggande enligt 19, 20, 21, 22, 23, 24 eller 25 § och det inte har förflutit mer än tio år från den överträdelse som föreläggandet avser.
Den tioårsgräns som anges i första stycket 2 gäller inte om överträdelsen är att någon olovligen har tagit i anspråk eller inrett en bostadslägenhet för ett väsentligen annat ändamål än bostadsändamål.
Bestämmelser om handräckning finns i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning. Lag (2011:335) .
Du kan läsa mer om Handräckning på sidan Handräckning.
Åtgärdsföreläggande kan gälla omedelbart
Som huvudregel gäller att ett beslut om föreläggande måste ha vunnit laga kraft innan det får verkställas. Byggnadsnämnden får dock bestämma att ett beslut om åtgärdsföreläggande ska gälla omedelbart. Detta kan beslutas även om föreläggandet har förenats med vite eller en upplysning om att föreläggandet kan genomföras på den försumliges bekostnad. Det är inte avsett att den här möjligheten ska få generell användning utan byggnadsnämnden måste i varje särskilt fall pröva behovet av att beslutet ska gälla omedelbart. Nämnden ska särskilt ta hänsyn till om det är bråttom med att genomföra åtgärderna eller om det finns anledning att misstänka åtgärder i förhalningssyfte. (jfr Didón m.fl. (dec 2021). Plan- och bygglagen (2010:900): en kommentar. Norstedts Juridik. 11:38)
35 §
Ett beslut som får överklagas inom en viss tid får verkställas när överklagandetiden har gått ut, om beslutet inte har överklagats.
Ett beslut får alltid verkställas omedelbart, om
1. beslutet gäller anställning av någon,
2. beslutet gäller endast tillfälligt, eller
3. kretsen av dem som har rätt att överklaga är så vid eller obestämd att det inte går att avgöra när överklagandetiden går ut.
En myndighet får även verkställa ett beslut omedelbart om ett väsentligt allmänt eller enskilt intresse kräver det. Myndigheten ska dock först noga överväga om det finns skäl att avvakta med att verkställa beslutet på grund av
1. att beslutet medför mycket ingripande verkningar för någon enskild,
2. att verkställigheten inte kan återgå om ett överklagande av beslutet leder till att det upphävs, eller
3. någon annan omständighet.
38 §
I ett föreläggande enligt 19, 20, 21, 22, 23, 24, 26 b eller 26 c § eller ett beslut enligt 27 § tredje stycket får byggnadsnämnden respektive marknadskontrollmyndigheten bestämma att den åtgärd som föreläggandet eller beslutet avser ska genomföras omedelbart trots att föreläggandet eller beslutet inte har fått laga kraft.
Beslut om förbud enligt 25, 30, 31, 32, 32 a eller 33 § gäller omedelbart, om något annat inte bestäms. Lag (2022:1122) .
Anteckningar i fastighetsregistret
När byggnadsnämnden har meddelat ett åtgärdsföreläggande ska nämnden genast skicka beslutet till inskrivningsmyndigheten. Nämnden ska inte avvakta att beslutet får laga kraft. Detsamma gäller när byggnadsnämnden återkallar ett sådant föreläggande.
40 §
Den myndighet som beslutar om ett föreläggande enligt 19, 20, 21, 22 eller 23 § eller förbud enligt 33 § ska genast skicka sitt beslut till inskrivningsmyndigheten.
42 §
Om byggnadsnämnden återkallar ett föreläggande eller ett förbud som avses i 40 §, ska nämnden genast anmäla återkallelsen till inskrivningsmyndigheten.
Så snart byggnadsnämnden har fått kännedom om att ett åtgärdsföreläggande har följts ska nämnden anmäla detta till inskrivningsmyndigheten. Det ska också göras om föreläggandet har upphävts genom ett lagakraftvunnet beslut eller av annan anledning har upphört att gälla.
43 §
Så snart byggnadsnämnden har fått kännedom om att ett föreläggande eller förbud som avses i 40 § har upphävts genom ett lagakraftvunnet beslut eller av annan anledning har upphört att gälla, ska nämnden anmäla detta till inskrivningsmyndigheten.
44 §
Så snart byggnadsnämnden har fått kännedom om att ett föreläggande som avses i 40 § har följts, ska nämnden anmäla detta till inskrivningsmyndigheten.
Verkan av ägarbyte
Det är inte ovanligt att fastigheter och byggnadsverk byter ägare under handläggningen av ett tillsynsärende eller efter byggnadsnämndens tillsynsbeslut. Detta kan då skapa nya problem att få tag på och delge den nya ägaren. Om ett åtgärdsföreläggande har riktats mot fastighetens ägare och fastigheten därefter byter ägare, gäller föreläggandet i stället mot den nya ägaren. Ett ägarbyte kan ske genom köp, byte, gåva och arv. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 496)
En enklare plan- och bygglag, prop. 2009/10:170 (på Sveriges riksdags webbplats)
46 §
Om ett föreläggande enligt 19, 20, 21, 22 eller 23 § eller förbud enligt 33
§ har riktats mot fastighetens ägare och fastigheten därefter byter ägare, gäller föreläggandet eller förbudet i stället mot den nya ägaren.
Förelägganden som utfärdas för någon i egenskap av fastighetsägare, tomträttshavare eller ägare till byggnad på så kallad ofri grund gäller även mot ny ägare till egendomen. Om inte denna reglering fanns skulle ett nytt föreläggande behöva utfärdas för den nye ägaren vilket skulle innebära att en överlåtelse av egendomen till ny ägare skulle motverka syftet med föreläggandet. (Didón m.fl. (dec 2021). Plan- och bygglagen (2010:900): en kommentar. Norstedts Juridik. 11:46)
5 §
Om en fastighet har upplåtits med tomträtt, ska det som sägs i denna lag om fastighetsägaren eller fastigheten tillämpas på tomträttshavaren eller tomträtten. En tomträttshavare är dock inte skyldig att bekosta anläggande av gator och andra allmänna platser.
49 §
Det som enligt 46 och 48 §§ gäller i fråga om byte av ägare till en fastighet ska tillämpas också på byte av ägare till en byggnad på mark som tillhör någon annan.
Av åtgärdsföreläggandet ska det framgå att det är utfärdat för en viss person, fysisk eller juridisk, i dennes egenskap av ägare till en viss fastighet, och det ska också gälla en åtgärd som har avseende på just den fastigheten. Motsvarande krav gäller när föreläggandet riktas till en tomträttshavare eller ägare av byggnad på ofri grund. (Didón m.fl. (dec 2021). Plan- och bygglagen (2010:900): en kommentar. Norstedts Juridik. 11:46)
5 §
Om en fastighet har upplåtits med tomträtt, ska det som sägs i denna lag om fastighetsägaren eller fastigheten tillämpas på tomträttshavaren eller tomträtten. En tomträttshavare är dock inte skyldig att bekosta anläggande av gator och andra allmänna platser.
49 §
Det som enligt 46 och 48 §§ gäller i fråga om byte av ägare till en fastighet ska tillämpas också på byte av ägare till en byggnad på mark som tillhör någon annan.
Eftersom ett åtgärdsföreläggande ska antecknas i fastighetsregistrets inskrivningsdel så ger det till exempel den som avser att köpa en fastighet möjlighet att få kännedom om att fastigheten “besväras” av ett föreläggande. (Didón m.fl. (dec 2021). Plan- och bygglagen (2010:900): en kommentar. Norstedts Juridik. 11:46)
40 §
Den myndighet som beslutar om ett föreläggande enligt 19, 20, 21, 22 eller 23 § eller förbud enligt 33 § ska genast skicka sitt beslut till inskrivningsmyndigheten.
41 §
När ett beslut som avses i 40 § har kommit in till inskrivningsmyndigheten, ska myndigheten genast göra en anteckning om det i fastighetsregistrets inskrivningsdel. Om föreläggandet eller förbudet har förenats med ett löpande vite enligt 4 § lagen (1985:206) om viten, ska myndigheten göra en anteckning också om detta.
Inskrivningsmyndigheten ska genast i ett rekommenderat brev underrätta den som senast har sökt lagfart eller inskrivning av förvärv av tomträtt om anteckningen, om föreläggandet eller förbudet inte är riktat mot denne. Lag (2011:335) .
Du kan läsa mer om ägarbyte på sidan Förelägganden och förbud vid ägarbyte.
Förelägganden och förbud vid ägarbyte
Preskription
Det finns ingen begränsning av inom vilken tid ett åtgärdsföreläggande får beslutas. En sådan tidsmässig begränsning finns däremot för rättelseförelägganden. Byggnadsnämnden får inte besluta om ett rättelseföreläggande om det har förflutit mer än 10 år från överträdelsen.
19 §
Om en byggherre, ägare, nyttjanderättshavare, väghållare, kontrollansvarig, sakkunnig eller huvudman för en allmän plats låter bli att vidta en åtgärd och därigenom bryter mot en skyldighet enligt denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen, får byggnadsnämnden förelägga denne att inom en viss tid vidta åtgärden
(åtgärdsföreläggande).
Förelägganden om att avhjälpa ett sådant hinder som avses i
8 kap. 2 § andra stycket eller 8 kap. 12 § andra stycket ska riktas mot den som har rådighet över hindret. Om inte annat visas ska det anses vara ägaren av byggnaden respektive den allmänna platsens huvudman. Lag (2022:909) .
20 §
Om det på en fastighet eller i fråga om ett byggnadsverk har vidtagits en åtgärd i strid mot denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen, får byggnadsnämnden förelägga den som äger fastigheten eller byggnadsverket att vidta rättelse inom en viss tid
(rättelseföreläggande).
Byggnadsnämnden får inte besluta om ett föreläggande om det har förflutit mer än tio år från överträdelsen.
Den tioårsgräns som anges i andra stycket gäller inte om överträdelsen är att någon olovligen har tagit i anspråk eller inrett en bostadslägenhet för ett väsentligen annat ändamål än bostadsändamål. Lag (2011:335) .
Enligt en dom från en mark- och miljödomstol förelade en byggnadsnämnd i ett åtgärdsföreläggande en fastighetsägare att hålla sin tomt i vårdat skick och bland annat riva en bod och ett drivhus som stått på tomten i mer än 10 år. (jfr MMD Växjö, 2017-02-01, mål nr P 2987-16)
15 §
En tomt ska hållas i vårdat skick och skötas så att risken för olycksfall begränsas och betydande olägenheter för omgivningen och för trafiken inte uppkommer.
Om det på tomten finns en anordning som är avsedd att uppfylla kraven i 9 §, ska den i skälig utsträckning hållas i sådant skick att den fyller sitt ändamål.
Lekplatser och fasta anordningar på lekplatser ska underhållas så att risken för olycksfall begränsas.
Byggnadsnämnden får besluta att det ska planteras på tomten och att befintlig växtlighet på tomten ska bevaras, om det behövs för att uppfylla kraven i första stycket.
19 §
Om en byggherre, ägare, nyttjanderättshavare, väghållare, kontrollansvarig, sakkunnig eller huvudman för en allmän plats låter bli att vidta en åtgärd och därigenom bryter mot en skyldighet enligt denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen, får byggnadsnämnden förelägga denne att inom en viss tid vidta åtgärden
(åtgärdsföreläggande).
Förelägganden om att avhjälpa ett sådant hinder som avses i
8 kap. 2 § andra stycket eller 8 kap. 12 § andra stycket ska riktas mot den som har rådighet över hindret. Om inte annat visas ska det anses vara ägaren av byggnaden respektive den allmänna platsens huvudman. Lag (2022:909) .
Byggnadsnämnden har en möjlighet att begära handräckning av Kronofogdemyndigheten för att genomföra en åtgärd som beslutats i ett åtgärdsföreläggande. I bestämmelsen om handräckning finns en preskriptionsregel som innebär att Kronofogdemyndigheten inte får besluta om handräckning om det har förflutit mer än 10 år från den överträdelse som föreläggandet avser. Preskriptionstiden räknas från det datum som överträdelsen begicks. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 495-496)
En enklare plan- och bygglag, prop. 2009/10:170 (på Sveriges riksdags webbplats)
39 §
Kronofogdemyndigheten får efter ansökan av tillsynsmyndigheten besluta om handräckning för att genomföra en åtgärd
1. som avses i 8 §, eller
2. som avses med ett föreläggande enligt 19, 20, 21, 22, 23, 24 eller 25 § och det inte har förflutit mer än tio år från den överträdelse som föreläggandet avser.
Den tioårsgräns som anges i första stycket 2 gäller inte om överträdelsen är att någon olovligen har tagit i anspråk eller inrett en bostadslägenhet för ett väsentligen annat ändamål än bostadsändamål.
Bestämmelser om handräckning finns i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning. Lag (2011:335) .
Olovligt byggande och andra överträdelser kan dock komma att utsträckas över lång tid. Det kan under sådana förhållanden medföra att preskriptionstiden blir kortare än vad som faktiskt är motiverat. Enligt förarbetena till ÄPBL framgår att preskriptionstiden ska räknas från det överträdelsen begicks, och med överträdelsen avses även underlåtenhet. Detta innebär att tiden i princip inte börjar löpa så länge överträdelsen kan anses pågå. Beroende på vad det är för åtgärd som är föremål för tillsyn kan möjligheten att ingripa därför preskriberas på olika sätt. Enligt Boverkets uppfattning får överträdelser av kraven på att vårda tomter och underhålla byggnadsverk anses vara överträdelser som pågår så länge underlåtenheten att åtgärda bristerna pågår. Därmed preskriberas aldrig byggnadsnämndens möjlighet att ingripa med åtgärdsföreläggande mot en ovårdad tomt eller ett ovårdat byggnadsverk. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 787-788)
Med förslag om en ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)
14 §
Ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och de tekniska egenskaper som avses i 4 § i huvudsak bevaras. Underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt.
Om byggnadsverket är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, ska det underhållas så att de särskilda värdena bevaras.
En anordning för ett syfte som avses i 4 § första stycket 2-4, 6 eller 8, ska hållas i sådant skick att den alltid fyller sitt ändamål. Lag (2011:335) .
15 §
En tomt ska hållas i vårdat skick och skötas så att risken för olycksfall begränsas och betydande olägenheter för omgivningen och för trafiken inte uppkommer.
Om det på tomten finns en anordning som är avsedd att uppfylla kraven i 9 §, ska den i skälig utsträckning hållas i sådant skick att den fyller sitt ändamål.
Lekplatser och fasta anordningar på lekplatser ska underhållas så att risken för olycksfall begränsas.
Byggnadsnämnden får besluta att det ska planteras på tomten och att befintlig växtlighet på tomten ska bevaras, om det behövs för att uppfylla kraven i första stycket.
20 §
Om det på en fastighet eller i fråga om ett byggnadsverk har vidtagits en åtgärd i strid mot denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen, får byggnadsnämnden förelägga den som äger fastigheten eller byggnadsverket att vidta rättelse inom en viss tid
(rättelseföreläggande).
Byggnadsnämnden får inte besluta om ett föreläggande om det har förflutit mer än tio år från överträdelsen.
Den tioårsgräns som anges i andra stycket gäller inte om överträdelsen är att någon olovligen har tagit i anspråk eller inrett en bostadslägenhet för ett väsentligen annat ändamål än bostadsändamål. Lag (2011:335) .
39 §
Kronofogdemyndigheten får efter ansökan av tillsynsmyndigheten besluta om handräckning för att genomföra en åtgärd
1. som avses i 8 §, eller
2. som avses med ett föreläggande enligt 19, 20, 21, 22, 23, 24 eller 25 § och det inte har förflutit mer än tio år från den överträdelse som föreläggandet avser.
Den tioårsgräns som anges i första stycket 2 gäller inte om överträdelsen är att någon olovligen har tagit i anspråk eller inrett en bostadslägenhet för ett väsentligen annat ändamål än bostadsändamål.
Bestämmelser om handräckning finns i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning. Lag (2011:335) .
Överklagande
Beslut om åtgärdsföreläggande får överklagas av den som beslutet angår om det har gått honom eller henne emot. Den som beslutet riktas mot har alltid klagorätt.
3 §
Andra kommunala beslut enligt denna lag än de som avses i
1-2 a §§ får överklagas till länsstyrelsen. Lag (2016:252) .
8 §
Bestämmelser om vem som får överklaga beslut som avses i 2 a, 3, 5 och 6 §§ finns i 42 § förvaltningslagen
(2017:900). Lag (2018:845) .
42 §
Ett beslut får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom eller henne emot.
Den som överklagar ett åtgärdsföreläggande ska lämna in ett skriftligt överklagande till byggnadsnämnden, men överklagandet ska vara ställt till länsstyrelsen. Ett överklagande av ett åtgärdsföreläggande har kommit in i rätt tid till byggnadsnämnden om det kom in inom 3 veckor från den dag då den som överklagar beslutet fick del av det. Byggnadsnämnden ska pröva om överklagandet har kommit in i rätt tid. Om överklagandet har kommit in i rätt tid ska byggnadsnämnden skyndsamt överlämna överklagandet och övriga handlingar i ärendet till länsstyrelsen. Om överklagandet har kommit in för sent ska nämnden avvisa överklagandet genom ett beslut om avvisning.
43 §
Ett överklagande av ett beslut ska göras skriftligen till den högre instans som ska pröva överklagandet
(överinstansen). Överklagandet ska dock ges in till den myndighet som har meddelat beslutet (beslutsmyndigheten).
I överklagandet ska den som överklagar ange vilket beslut som överklagas och på vilket sätt han eller hon vill att beslutet ska ändras.
I 3 och 4 §§ förvaltningsprocesslagen (1971:291) finns ytterligare bestämmelser om vad ett överklagande som ska prövas av allmän förvaltningsdomstol ska innehålla.
44 §
Ett överklagande av ett beslut ska ha kommit in till beslutsmyndigheten inom tre veckor från den dag då den som överklagar fick del av beslutet genom den myndigheten. Om den som överklagar är en part som företräder det allmänna, ska överklagandet dock ha kommit in inom tre veckor från den dag då beslutet meddelades.
45 §
Beslutsmyndigheten prövar om överklagandet har kommit in i rätt tid. Om det har kommit in för sent ska myndigheten besluta att överklagandet inte får tas upp till prövning
(avvisning).
Ett överklagande ska dock inte avvisas om
1. förseningen beror på att myndigheten inte har lämnat en korrekt underrättelse om hur man överklagar, eller
2. överklagandet har kommit in till överinstansen inom överklagandetiden.
46 §
Om överklagandet inte avvisas ska beslutsmyndigheten skyndsamt överlämna överklagandet och övriga handlingar i ärendet till överinstansen.
Om en myndighet ändrar ett beslut som har överklagats, ska den överlämna även det nya beslutet till överinstansen. Överklagandet ska anses omfatta det nya beslutet.
3 §
Andra kommunala beslut enligt denna lag än de som avses i
1-2 a §§ får överklagas till länsstyrelsen. Lag (2016:252) .
Du kan läsa mer om utformning av beslut om åtgärdsföreläggande på sidan Exempel på tillsynsbeslut: Åtgärdsföreläggande.