Vår webbplats fungerar inte med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Ladda om sidan
Sidan behöver laddas om eftersom du inte använt tjänsten under en längre tid.
Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Definitioner och begrepp för buller

Granskad:

Människans öra är olika känsligt för olika frekvenser, och oftast upplevs höga frekvenser som mer störande än låga. Buller kan både mätas och beräknas, men när det gäller olika trafikslag beskrivs bullrets utbredning vanligtvis med hjälp av beräkningar.

Ljud består av olika frekvenser

Ljudets frekvenser beskrivs sammanvägt för att få ett samlat värde, ett hörselanpassat mått. Sådan så kallad A-vägning tillämpas för normala frekvenser och ljudstyrkor och skrivs med mätvärdet dBA. A-vägningen dämpar låga frekvenser och förstärker medelhöga. Metoden används bland annat för olika slags trafikbuller. Dämpningen av låga frekvenser innebär en viss risk för att bullerstörningen från tung trafik med dova motorljud i viss mån kan underskattas. Små höjningar av det lågfrekventa ljudets nivå innebär att örat uppfattar en märkbart ökad störning, utan att den A-vägda mätningen redovisar motsvarande ökning av ljudnivån.

För ljud som domineras av låga frekvenser, till exempel fläktljud, och för korta kraftiga ljudstötar, till exempel kanonskott, kan så kallad C-vägning användas. C-vägningen dämpar inte de låga frekvenserna. C-filter kan användas för att ge en bild av det lågfrekventa innehållet i ljudet.

Då ljudtrycksnivåerna varierar anges de som ekvivalent ljudnivå över en viss tid. Maximalnivån anger ljudnivån vid enskilda ljudhändelser. För trafikbuller anges i Sverige i regel den ekvivalenta ljudnivån för dygn eller del av dygn, kompletterad med uppgifter om maximalnivån, främst nattetid. Buller från flygtrafik mäts i en dygnsviktad ekvivalentnivå som kallas flygbullernivå, FBN, där händelser kvälls- och nattetid värderas högre.

Buller i omgivningen. Klicka på bilden för att få fram en större bild. Illustration: Kiran Maini Gerhardsson

Ljud mäts i decibel

Decibel, förkortat dB, är en skala för att mäta eller beräkna buller. Decibel uttrycker dels ljudeffektnivån, dels ljudtrycksnivån. Ljudtrycksnivån är den ljudstyrka vi hör i en punkt.

Decibel används också för att ange ljuddämpningsförmågan i en vägg respektive dämpningseffekten av en skärm eller vall.

A-vägning tillämpas för normala frekvenser och ljudstyrkor och skrivs dBA.

Olika sätt att uttrycka ljudnivån

Ljudnivå kan uttryckas på flera olika sätt:

  • Maximal ljudnivå anger högsta ljudtrycksnivån under en viss tidsperiod. Mätinstrumentet har tidsupplösningarna "fast" och "slow".
  • Ekvivalent ljudnivå är medelljudnivån under en given tidsperiod.
  • Lden är ett medelvärde över dygnet, där bullret kvälls- och nattetid värderas högre (5 respektive 10 dB).
  • Lnight är ett medelvärde för natten, alltså mellan klockan 22.00 och 6.00.
  • Byggnadskonstruktionens reduktionstal är en konstruktions förmåga att reducera ljudnivån, till exempel när ljudet tar sig igenom en yttervägg med stängt fönster in i rummet.
  • Absorptionsfaktorn är mätetalet för den ljudabsorberande förmågan hos olika ytor och material.
  • Frifältsvärde är en ljudtrycksnivå som inte är påverkad av reflexer i egen fasad. Normalt anges nivån som frifältsvärden eller till frifältsförhållanden korrigerade värden.
  • Efterklangstid är tiden det tar för ljudtrycksnivån i ett rum att sjunka 60 dBA sedan ljudkällan har stängts av.
Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen