Vår webbplats fungerar inte med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Ladda om sidan
Sidan behöver laddas om eftersom du inte använt tjänsten under en längre tid.
Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Reglering i detaljplan med anledning av buller

Granskad:

All planläggning enligt plan- och bygglagen, PBL, ska utgå från de allmänna intressena i 2 kapitlet. Den mark som tas i anspråk ska användas för de ändamål som är mest lämpliga med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Företräde ska ges till sådan användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning.

Förebygg bullerstörningar

Bebyggelse och byggnadsverk ska alltså lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet, bland annat med hänsyn till att förebygga bullerstörningar.

2 §
  Planläggning och prövningen i ärenden om lov eller förhandsbesked enligt denna lag ska syfta till att mark- och vattenområden används för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Företräde ska ges åt sådan användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning. Bestämmelserna om hushållning med mark- och vattenområden i 3 kap. och 4 kap.
1-8 §§ miljöbalken ska tillämpas. Lag (2014:862) .

5 §
  Vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till
   1. människors hälsa och säkerhet,
   2. jord-, berg- och vattenförhållandena,
   3. möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning, avlopp, avfallshantering, elektronisk kommunikation samt samhällsservice i övrigt,
   4. möjligheterna att förebygga vatten- och luftföroreningar samt bullerstörningar, och
   5. risken för olyckor, översvämning och erosion.

Bebyggelse och byggnadsverk som för sin funktion kräver tillförsel av energi ska lokaliseras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till energiförsörjningen och energihushållningen. Lag (2018:636) .

För bostadsbyggnader gäller att de ska lokaliseras till mark som är lämplig med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa med hänsyn till omgivningsbuller. De ska också utformas och placeras på den avsedda marken med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller.

6 a §
  Vid planläggning och i ärenden om bygglov enligt denna lag ska bostadsbyggnader
   1. lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller, och
   2. utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller.

Med olägenhet för människors hälsa avses en störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig.

Första stycket 1 tillämpas även i ärenden om förhandsbesked. Lag (2014:902) .

Vid planläggning är den viktigaste faktorn valet av plats för en viss användning. Ska det byggas bostäder bör bullerexponerade platser undvikas så långt det är möjligt. Inom befintliga tätortsområden kan kommunen ändå bli tvungen att använda exponerade platser för bostäder. För att detta ska vara möjligt krävs ofta reglering av byggnadsverkens placering och utformning för att användningen ska bli lämplig. Om inte detta är tillräckligt kan det vara nödvändigt att också ställa krav på skyddsåtgärder för att skapa en hälsosam och säker miljö. I varje enskilt fall måste kommunen göra en bedömning av hur störningskänslig den planerade användningen är eller vilken omgivningspåverkan den har. Denna bedömning måste göras för både de verksamheter som redan finns etablerade och de verksamheter som planläggningen avser.

Bullerberäkningar som grund för regleringar i planen

Vid planläggning i bullerexponerade lägen kan kommunen behöva göra bullerutredningar med bullerberäkningar för att avgöra markens lämplighet. Vid planläggning av bostäder eller annan känslig användning i dessa lägen krävs alltid en bullerutredning för att avgöra markens lämplighet. Utifrån bullerutredningen ska kommunen avgöra hur byggnaderna ska placeras och vilka planbestämmelser i övrigt som krävs för att den avsedda markanvändningen ska bli lämplig. Det vill säga för att klara de nivåer som anges i Förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggande eller de nivåer som anges i Boverkets allmänna råd om industribuller (BFS 2020:2). Under planarbetet kan många olika kombinationer av planbestämmelser behöva testas och beräkningarna kan behöva göras om flera gånger innan man hittar en lösning som innebär att förordningens eller det allmänna rådets nivåer klaras.

Regler och riktvärden för buller

Planbestämmelserna behöver kombineras

Det finns flera olika typer av planbestämmelser som kommunen kan använda sig av och kombinera på olika sätt för att klara nivåerna i förordningen eller vägledningen. Ibland räcker det med ett fåtal bestämmelser men i bullerexponerade lägen behöver ofta flera olika planbestämmelser kombineras för att säkerställa att området blir lämpligt för den användning som planeras. Vissa typer av bestämmelser blir också verkningslösa om de inte kombineras med en annan planbestämmelse som exempelvis ett villkor.

Placering

Kommunen kan reglera hur byggnadsverk ska placeras för att klara angivna bullernivåer. Det kan dels handla om bostadsbyggnaders placering, dels om placeringen av andra verksamheter i förhållande till bostäderna.

Placering

Med egenskapsbestämmelser kan kommunen reglera placeringen av byggnadsverk för att klara angivna bullernivåer. Det kan handla om bostadsbyggnaders placering men också om placeringen av andra byggnadsverk. Det är viktigt att dra nytta av platsen så att byggnadsverken placeras på de ur bullersynpunkt mest lämpliga platserna inom området. Skyddszoner kan bildas så att bebyggelse inte placeras i de mest bullerutsatta lägena utan istället i lägen där det bullrar mindre. Bestämmelser om placering kan också användas så att skyddade sidor eller gårdar skapas. Mindre känsliga verksamheter kan placeras som skydd mot känsligare. Till exempel kan bostadskomplement som parkeringshus, tvättstugor och miljöhus placeras som skydd för bostadsbyggnader. Även bulleranpassade bostäder kan placeras som skydd för bakomliggande bostäder. (jfr prop.2013/14:128 sid. 38)

Samordnad prövning av buller enligt miljöbalken och plan- och bygglagen, prop. 2013/14:128 (på Sveriges riksdags webbplats)

Placering

8 §    Bestämmelser om placering ska tillämpas på kvartersmark för att reglera byggnadsverks och tomters placering.

Tabell 7.7 Placering

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.

Begränsning av markens utnyttjande

För att styra byggnadsverkens placering kan också bestämmelser om begränsning av markens utnyttjande användas. Det vill säga bestämmelser som innebär att marken inte får förses med byggnadsverk eller att marken endast får förses med en viss typ av byggnadsverk.

Begränsning av markens utnyttjande

5 §    Bestämmelser om begränsning av markens utnyttjande ska tillämpas på kvartersmark för att reglera att marken inte får förses med byggnadsverk eller viss typ av byggnadsverk, att marken endast får endast förses med viss typ av byggnadsverk eller att marken endast får förses med byggnadsverk under mark.

Tabell 7.4 Begränsning av markens utnyttjande

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.

Mindre känslig användning

Ett annat exempel på åtgärd som kan förebygga olägenheter av buller vid bostadshus är ljudavskärmande byggnader som inte innehåller bostäder. Det kan till exempel vara lämpligt att låta en byggnad med kontor eller affärslokaler fungera som en bullerskärm mellan en störande verksamhet och bostäder. Detta regleras med användningsbestämmelser. Reglering kan också göras av en byggnads inre användning. (jfr prop.2013/14:128 sid. 48)

Samordnad prövning av buller enligt miljöbalken och plan- och bygglagen, prop. 2013/14:128 (på Sveriges riksdags webbplats)

5 §
  I en detaljplan ska kommunen
   1. bestämma och ange gränserna för allmänna platser, kvartersmark och vattenområden,
   2. bestämma användningen och utformningen av allmänna platser som kommunen är huvudman för, och
   3. bestämma användningen av kvartersmark och vattenområden.

1 §    Endast de användningar som är reglerade i 2–22 §§ får användas vid reglering med användningsbestämmelser på kvartersmark i detaljplan.

Formuleringar av bestämmelser, formuleringar av preciseringar och bestämmelsekoder ska följa det som anges i tabellerna nedan. Annan precisering får endast användas när tillämpbar formulering saknas. Hakparentesen [Annan precisering] ska då ersättas med en egen formulering av preciseringen.

Byggnaders användning

11 §    Bestämmelser om byggnaders användning ska tillämpas på kvartersmark för att reglera hur byggnaders användning avgränsas eller fördelas.

Tabell 7.10 Byggnaders användning

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.

Komplettera med villkor

Bestämmelser om placering behöver i vissa fall kompletteras med bestämmelser om att lov eller startbesked endast får ges under förutsättning att en åtgärd som förebygger olägenheter från omgivningsbuller har vidtagits. Genom att villkora byggrätter på detta sätt säkerställs att bebyggelsen utvecklas i rätt ordning så att exempelvis avskärmande bebyggelse tillkommer först.

14 §
  I en detaljplan får kommunen bestämma att lov eller startbesked för en åtgärd som innebär en väsentlig ändring av markens användning endast får ges under förutsättning att
   1. en viss anläggning för trafik, energi- eller vattenförsörjning eller avlopp, som kommunen inte ska vara huvudman för, har kommit till stånd,
   2. ett visst byggnadsverk på tomten har rivits, byggts om, flyttats eller fått den ändrade användning som anges i planen,
   3. utfarten eller en annan utgång från fastigheten har ändrats,
   4. markens lämplighet för bebyggande har säkerställts genom att en markförorening har avhjälpts eller en skydds- eller säkerhetsåtgärd har vidtagits på tomten,
   5. åtgärder som förebygger olägenheter från omgivningsbuller har vidtagits. Lag (2014:902) .

Villkor för lov

21 §    Bestämmelser om villkor för lov ska tillämpas på allmän plats och kvartersmark för att reglera att lov för en åtgärd som innebär en väsentlig ändring av markens användning inte får ges förrän en viss annan åtgärd först har genomförts.

Tabell 7.28 Villkor för lov, allmän plats

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.

Tabell 7.29 Villkor för lov, kvartersmark

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.

Villkor för startbesked

22 §    Bestämmelser om villkor för startbesked ska tillämpas på allmän plats och kvartersmark för att reglera att startbesked för en åtgärd som innebär en väsentlig ändring av markens användning inte får ges förrän en viss annan åtgärd först har genomförts.

Tabell 7.30 Villkor för startbesked, allmän plats

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.

Tabell 7.31 Villkor för startbesked, kvartersmark

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.

Planbestämmelser

Nedan följer några exempel på planbestämmelser om placering, markens utnyttjande och byggnaders användning hämtade ur Planbestämmelsekatalogen.

Exempel
  • Byggnad ska placeras med långsidan mot gatan (BFS 2020:5, 7 kap. 8 §)
  • Byggnad ska placeras 10 meter från gatan (BFS 2020:5, 7 kap. 8 §)
  • Komplementbyggnad ska placeras med långsidan 5 meter från gatan (BFS 2020:5, 7 kap. 8 §)
  • Marken får inte förses med byggnadsverk (BFS 2020:5, 7 kap. 5 §)
  • Marken får endast förses med komplementbyggnad (BFS 2020:5, 7 kap. 5 §)
  • Endast handel i bottenvåningen (BFS 2020:5, 7 kap. 11 §)

Utformning

Utvändig utformning

Kommunen kan använda sig av olika typer av planbestämmelser som reglerar bebyggelsens och byggnadsverks utvändiga utformning. Det kan exempelvis vara bestämmelser om hustyper och fasadutformning som på något sätt kan förbättra ljudmiljön utomhus. Det kan handla om att bygga lamellhus istället för punkthus för att skapa skyddade sidor eller om fasadutformningar som burspråk, balkonger och veckade fasader som kan bidra till en förbättrad ljudmiljö.

16 §
  I en detaljplan får kommunen
   1. bestämma placering, utformning och utförande av byggnadsverk och tomter,
   2. i fråga om byggnadsverk bestämma de preciserade krav som behövs för att följa kraven på varsamhet enligt 2 kap. 6 §
tredje stycket och 8 kap. 17 och 18 §§,
   3. bestämma om skydd för sådana särskilt värdefulla byggnadsverk, tomter, bebyggelseområden och allmänna platser som avses i 2 kap. 6 § tredje stycket och 8 kap. 13 §,
   4. bestämma att byggnader som omfattas av förbudet mot förvanskning enligt 8 kap. 13 § inte får rivas, och
   5. i fråga om andra ändringar av byggnader än tillbyggnader bestämma sådana krav på byggnadsverk som avses i 16 kap. 2 och 5 §§ och bestämma undantag från sådana krav. Lag (2014:900) .

Utformning

9 §    Bestämmelser om utformning ska tillämpas på kvartersmark för att reglera byggnadsverks form, färg och material, fasadutsmyckningar, typer av byggnadsverk samt utformning av tomt.

Tabell 7.8 Utformning

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.

Lägenhetsutformning

I situationer där planerad bostadsbebyggelse inte klarar de grundläggande nivåerna som anges i förordningen (2015:216) om trafikbuller eller i Boverkets allmänna råd om industribuller (BFS 2020:2) kan kommunen använda planbestämmelser om lägenhetsutformning. Det handlar om de situationer då en ljuddämpad sida krävs. Med dessa bestämmelser regleras planlösningarna i lägenheterna. Det kan till exempel handla om att säkerställa att en viss andel av bostadsrummen orienteras mot en ljuddämpad sida.

16 §
  I en detaljplan får kommunen
   1. bestämma placering, utformning och utförande av byggnadsverk och tomter,
   2. i fråga om byggnadsverk bestämma de preciserade krav som behövs för att följa kraven på varsamhet enligt 2 kap. 6 §
tredje stycket och 8 kap. 17 och 18 §§,
   3. bestämma om skydd för sådana särskilt värdefulla byggnadsverk, tomter, bebyggelseområden och allmänna platser som avses i 2 kap. 6 § tredje stycket och 8 kap. 13 §,
   4. bestämma att byggnader som omfattas av förbudet mot förvanskning enligt 8 kap. 13 § inte får rivas, och
   5. i fråga om andra ändringar av byggnader än tillbyggnader bestämma sådana krav på byggnadsverk som avses i 16 kap. 2 och 5 §§ och bestämma undantag från sådana krav. Lag (2014:900) .

4 §
  Om den ljudnivå som anges i 3 § första stycket 1 ändå överskrids bör
   1. minst hälften av bostadsrummen i en bostad vara vända mot en sida där 55 dBA ekvivalent ljudnivå inte överskrids vid fasaden, och
   2. minst hälften av bostadsrummen vara vända mot en sida där 70 dBA maximal ljudnivå inte överskrids mellan kl. 22.00 och 06.00 vid fasaden.

Vid en sådan ändring av en byggnad som avses i 9 kap. 2 §
första stycket 3 a plan- och bygglagen (2010:900) gäller i stället för vad som anges i första stycket 1 att minst ett bostadsrum i en bostad bör vara vänt mot en sida där 55 dBA ekvivalent ljudnivå inte överskrids vid fasaden.

2 Definitioner av begrepp Allmänt råd I dessa allmänna råd avses med: Bostadsrum: rum för sömn och vila samt daglig samvaro, utom kök. Buller från industriell och annan verksamhet: buller utomhus från industriell verksamhet och annan verksamhet med likartad ljudkaraktär så som rangerbangårdar, vid godshantering, fordonsrörelser med anknytning till verksamheten inom verksamhetsområden, uppställningsplatser och depåer för fordon, hamnar och färjelägen och markverksamhet vid flygplatser samt teknisk utrustning. Bulleranpassning av bostadsbyggnad: bostadsbyggnadens placering och utformning tar hänsyn till bullerexponering samt att minst hälften av bostadsrummen i en bostad är vända mot den ljuddämpade sidan. Ekvivalent ljudnivå (L eq ): energimedelvärdet av en varierande ljudtrycksnivå under en viss tidsperiod, A-vägd ekvivalent ljudnivå. Frifältsvärde: en ljudnivå som inte påverkas av reflexer i egen fasad. Ljuddämpad sida: sida av bostaden vars fasad är mindre bullerexponerad än övriga fasader och där beräknad ljudnivå utomhus inte överskrider de värden som anges i tabell 2. Maximal ljudnivå (L Fmax ): maximal ljudnivå avser den högsta ljudnivån i samband med en enskild bullerhändelse under en viss tidsperiod, A-vägd ljudnivå med tidsvägning F (Fast). Teknisk utrustning: värmepumpar, kylaggregat, ventilationsanläggningar och liknande yttre installationer. Uteplats: en iordningställd yta i anslutning till bostad avsedd för vistelse utomhus, så som en balkong, terrass eller del av gemensam gård.
4.1. Ljudnivåer utomhus vid exponerad sida Allmänt råd Zonindelning A, B och C relaterar till ljudnivå vid exponerad bostadsbyggnads fasad. Följande ljudnivåer vid exponerad sida bör tillämpas vid planläggning och bygglovsprövning av bostäder, tabell 1.
Tabell 1 Högsta ekvivalenta ljudnivåer från industriell och annan verksamhet, uttryckt som frifältsvärde utomhus vid bostadsbyggnads fasad

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.

Vid uteplats, om sådan planeras, gäller ljudnivåerna i tabell 2. I de fall den bullrande verksamheten endast pågår en del av tidsperioderna, eller om ljudnivån från verksamheten varierar mycket, bör den ekvivalenta ljudnivån bestämmas för den tid då den bullrande verksamheten pågår, dock minst en timme.
4.2 Maximala ljudnivåer Allmänt råd Maximala ljudnivåer, LFmax över 55 dBA, bör inte förekomma nattetid klockan 22–06 annat än vid enstaka tillfällen. Om de berörda bostadsbyggnaderna har tillgång till en ljuddämpad sida avser begränsningen den ljuddämpade sidan. Om ekvivalenta ljudnivåer inom zon A uppfylls, men maximala ljudnivåer regelbundet överskrids nattetid vid exponerad sida, bör bulleranpassning av bostadsbyggnader i enlighet med zon B göras. Om en sådan situation uppstår blir bedömningen därmed densamma som när den ekvivalenta ljudnivån är högre än riktvärdena i zon A.
Byggnaders användning

11 §    Bestämmelser om byggnaders användning ska tillämpas på kvartersmark för att reglera hur byggnaders användning avgränsas eller fördelas.

Tabell 7.10 Byggnaders användning

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.

Planbestämmelser

Nedan följer några exempel på planbestämmelser om utformning och lägenhetsutformning hämtade ur Planbestämmelsekatalogen.

Exempel
  • Minst hälften av bostadsrummen i varje lägenhet ska orienteras mot en ljuddämpad sida (BFS 2020:5, 7 kap. 11 §)
  • Balkonger ska vara inglasade till 75 procent (BFS 2020:5, 7 kap. 9 §)
  • Varje bostadslägenhet ska förses med balkong mot ljuddämpad sida (BFS 2020:5, 7 kap. 9 §)
  • Endast lamellhus (BFS 2020:5, 7 kap. 9 §)

Lägenhetsstorlek och lägenhetsfördelning

Kommunen kan reglera lägenheternas storlek och fördelningen av lägenheter av olika slag i bostadsbyggnader. Det kan till exempel handla om att reglera att en viss andel lägenheter inte får byggas större än 35 kvm. Detta kan användas i områden där ljudnivåerna för trafikbuller är så höga att ljudnivån vid fasad endast kan klaras för denna typ av lägenheter.

11 §
  I en detaljplan får kommunen bestämma
   1. bebyggandets omfattning över och under markytan,
   2. byggnaders användning, och
   3. andelen lägenheter av olika slag i bostadsbyggnader och lägenheternas storlek.

3 §
  Buller från spårtrafik och vägar bör inte överskrida
   1. 60 dBA ekvivalent ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad, och
   2. 50 dBA ekvivalent ljudnivå samt 70 dBA maximal ljudnivå vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden.

För en bostad om högst 35 kvadratmeter gäller i stället för vad som anges i första stycket 1 att bullret inte bör överskrida 65 dBA ekvivalent ljudnivå vid bostadsbyggnadens fasad. Förordning (2017:359).

Lägenhetsfördelning och storlek på lägenheter

12 §    Bestämmelser om lägenhetsfördelning och storlek på lägenheter ska tillämpas på kvartersmark för att reglera andelen lägenheter av olika slag i bostadsbyggnader och lägenheternas storlek.

Tabell 7.11 Lägenhetsfördelning och storlek på lägenheter

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.

Planbestämmelser

Nedan följer några exempel på planbestämmelser om lägenhetsstorlek hämtade ur Planbestämmelsekatalogen.

Exempel
  • Enkelsidiga lägenheter mot x-gatan ska vara mindre än 35 m2. (BFS 2020:5, 7 kap. 12 §)

Utförande (byggnadsteknik)

Med planbestämmelser om utförande kan kommunen skydda uteplatser från buller genom särskilda tekniska lösningar. Det kan till exempel handla om absorberande material på fasader och tak eller på insidan av balkongtak. Det är då också möjligt att reglera hur mycket materialet ska dämpa. Denna typ av bestämmelser kan också användas för att klara nivåerna på en ljuddämpad sida. Det går också att reglera i vilken mån marken ska vara genomsläpplig. Markens beskaffenhet har betydelse för ljudets utbredning. Mjuka material såsom gräs dämpar bullret mer än hårda som till exempel asfalt.

16 §
  I en detaljplan får kommunen
   1. bestämma placering, utformning och utförande av byggnadsverk och tomter,
   2. i fråga om byggnadsverk bestämma de preciserade krav som behövs för att följa kraven på varsamhet enligt 2 kap. 6 §
tredje stycket och 8 kap. 17 och 18 §§,
   3. bestämma om skydd för sådana särskilt värdefulla byggnadsverk, tomter, bebyggelseområden och allmänna platser som avses i 2 kap. 6 § tredje stycket och 8 kap. 13 §,
   4. bestämma att byggnader som omfattas av förbudet mot förvanskning enligt 8 kap. 13 § inte får rivas, och
   5. i fråga om andra ändringar av byggnader än tillbyggnader bestämma sådana krav på byggnadsverk som avses i 16 kap. 2 och 5 §§ och bestämma undantag från sådana krav. Lag (2014:900) .

Utförande

10 §    Bestämmelser om utförande ska tillämpas på kvartersmark för att reglera byggnadsteknik och markens genomsläpplighet.

Tabell 7.9 Utförande

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.

Bestämmelser om utförande kan bara användas för att reglera utomhusmiljön. För inomhusmiljön finns regler i Boverkets byggregler, BBR.

Bestämmelser i detaljplan om markens genomsläpplighet behöver kombineras med en bestämmelse om att marklov krävs för åtgärder som kan försämra markens genomsläpplighet.

15 §
  I en detaljplan får kommunen bestämma omfattningen av kraven på
   1. bygglov enligt det som anges i 9 kap. 7 och 8 §§,
   2. rivningslov enligt 9 kap. 10 § första stycket 1 och andra stycket, och
   3. marklov enligt 9 kap. 11 och 12 §§.

Ändrad lovplikt

23 §    Bestämmelser om ändrad lovplikt ska tillämpas på allmän plats och kvartersmark för att minska eller öka omfattningen av kraven på bygg-, rivnings- eller marklov. Bestämmelser om ändrad lovplikt ska alltid preciseras med vad som avses.

Tabell 7.32 Ändrad lovplikt, allmän plats

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.

Tabell 7.33 Ändrad lovplikt, kvartersmark

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.

Planbestämmelser

Nedan följer några exempel på planbestämmelser om utförande hämtade ur Planbestämmelsekatalogen.

Exempel
  • Balkongtaken ska förses med ljudabsorbenter som dämpar till 50 dBA 1,5 meter över balkonggolven (BFS 2020:5, 7 kap. 10 §)
  • Byggnadens fasad mot gården ska utföras med ljudabsorberande material som dämpar minst 4 dBA vid motstående byggnads fasad (BFS 2020:5, 7 kap. 10 §)
  • Marken ska vara genomsläpplig (BFS 2020:5, 7 kap. 10 §)

Markens anordnande

Med planbestämmelser om markens anordnande kan kommunen i detaljplan reglera vilken höjd och lutning markytan ska ha. Markens höjdförhållanden och lutning har stor betydelse för ljudets utbredning.

10 §
  I en detaljplan får kommunen bestämma om vegetation och om markytans utformning och höjdläge.

Markens anordnande och vegetation

13 §    Bestämmelser om markens anordnande och vegetation ska tillämpas på kvartersmark för att reglera markförhållanden, vegetation och parkering.

Tabell 7.12 Markens anordnade och vegetation

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.

Regleras höjden i detaljplan krävs det inte marklov för att höja eller sänka markytan till den angivna nivån.

Planbestämmelser

Nedan följer några exempel på planbestämmelser om markens anordnande hämtade ur Planbestämmelsekatalogen.

Exempel

Markens höjd får inte vara högre än 2 meter över nollplanet (BFS 2020:5, 7 kap. 13 §)

Lutning

Största lutning är 1:8 (Pilen pekar uppåt) (BFS 2020:5, 7 kap. 13 §)

Bebyggandets omfattning

Utnyttjandegrad, höjd på byggnadsverk och takvinkel

Med planbestämmelser om minsta utnyttjandegrad kan kommunen reglera byggnadsverkens minsta omfattning för att skydda bakomliggande utemiljöer och byggnadsverk från buller. På samma sätt kan bestämmelser om lägsta höjd och takvinkel säkerställa att byggnadsverk får en viss höjd och utformning för att skydda bakomliggande utemiljöer och byggnadsverk.

11 §
  I en detaljplan får kommunen bestämma
   1. bebyggandets omfattning över och under markytan,
   2. byggnaders användning, och
   3. andelen lägenheter av olika slag i bostadsbyggnader och lägenheternas storlek.

16 §
  I en detaljplan får kommunen
   1. bestämma placering, utformning och utförande av byggnadsverk och tomter,
   2. i fråga om byggnadsverk bestämma de preciserade krav som behövs för att följa kraven på varsamhet enligt 2 kap. 6 §
tredje stycket och 8 kap. 17 och 18 §§,
   3. bestämma om skydd för sådana särskilt värdefulla byggnadsverk, tomter, bebyggelseområden och allmänna platser som avses i 2 kap. 6 § tredje stycket och 8 kap. 13 §,
   4. bestämma att byggnader som omfattas av förbudet mot förvanskning enligt 8 kap. 13 § inte får rivas, och
   5. i fråga om andra ändringar av byggnader än tillbyggnader bestämma sådana krav på byggnadsverk som avses i 16 kap. 2 och 5 §§ och bestämma undantag från sådana krav. Lag (2014:900) .

3 §    Bestämmelser om utnyttjandegrad tillämpas på kvartersmark för att reglera bebyggandets största eller minsta omfattning.

Tabell 7.2 Utnyttjandegrad

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.

Höjd på byggnadsverk

4 §    Bestämmelser om höjd på byggnadsverk ska tillämpas på kvartersmark för att reglera höjd på byggnadsverk.

Tabell 7.3 Höjd på byggnadsverk

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.

Begränsning av markens utnyttjande
Takvinkel

6 §    Bestämmelser om takvinkel ska tillämpas på kvartersmark för att reglera lutning i grader på tak.

Tabell 7.5 Takvinkel

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.

Begränsning av markens utnyttjande

På platser inom planområdet där det ur bullersynpunkt inte är lämpligt att uppföra bostäder eller andra känsliga användningar kan bestämmelser om begränsning av markens utnyttjande användas. Det vill säga bestämmelser som innebär att marken inte får förses med byggnadsverk eller att marken endast får förses med en viss typ av byggnadsverk.

11 §
  I en detaljplan får kommunen bestämma
   1. bebyggandets omfattning över och under markytan,
   2. byggnaders användning, och
   3. andelen lägenheter av olika slag i bostadsbyggnader och lägenheternas storlek.

16 §
  I en detaljplan får kommunen
   1. bestämma placering, utformning och utförande av byggnadsverk och tomter,
   2. i fråga om byggnadsverk bestämma de preciserade krav som behövs för att följa kraven på varsamhet enligt 2 kap. 6 §
tredje stycket och 8 kap. 17 och 18 §§,
   3. bestämma om skydd för sådana särskilt värdefulla byggnadsverk, tomter, bebyggelseområden och allmänna platser som avses i 2 kap. 6 § tredje stycket och 8 kap. 13 §,
   4. bestämma att byggnader som omfattas av förbudet mot förvanskning enligt 8 kap. 13 § inte får rivas, och
   5. i fråga om andra ändringar av byggnader än tillbyggnader bestämma sådana krav på byggnadsverk som avses i 16 kap. 2 och 5 §§ och bestämma undantag från sådana krav. Lag (2014:900) .

Begränsning av markens utnyttjande

5 §    Bestämmelser om begränsning av markens utnyttjande ska tillämpas på kvartersmark för att reglera att marken inte får förses med byggnadsverk eller viss typ av byggnadsverk, att marken endast får endast förses med viss typ av byggnadsverk eller att marken endast får förses med byggnadsverk under mark.

Tabell 7.4 Begränsning av markens utnyttjande

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.

Planbestämmelser

Nedan följer några exempel på planbestämmelser om bebyggandets omfattning hämtade ur Planbestämmelsekatalogen.

Exempel
  • Minsta byggnadsarea är 1200 m2 inom användningsområdet (BFS 2020:5, 7 kap. 5 §)
  • Lägsta nockhöjd på byggnadsverk är 22 meter över angivet nollplan (BFS 2020:5, 7 kap. 5 §)
  • Marken får inte förses med byggnadsverk (BFS 2020:5, 7 kap. 5 §)
  • Marken får endast förses med komplementbyggnad (BFS 2020:5, 7 kap. 5 §)

Skyddsåtgärder

Skydd mot störningar kan åstadkommas på olika sätt. Om reglering av markanvändning, placering av byggnader eller övriga bestämmelser som beskrivits ovan inte är tillräckliga kan skyddsåtgärder användas. Syftet med bestämmelser om skyddsåtgärder är att med planbestämmelser skapa förutsättningar för att den angivna markanvändningen och lokaliseringen av bebyggelse och byggnadsverk inom planområdet ska kunna anses lämplig.

Skyddsåtgärder för att motverka störningar från omgivningen - 4 kap. 12 § 2 punkten

Kommunen får i detaljplan bestämma om skyddsåtgärder för att motverka störningar från omgivningen. Skyddsåtgärder kan vara anordningar, som exempelvis bullerskydd av olika slag, som behövs med hänsyn till kraven på hälsoskydd, säkerhet och goda yttre förhållanden. Det finns olika typer av bullerskyddsåtgärder, till exempel skärmar och vallar. Med planbestämmelser kan skyddsåtgärderna lokaliseras till en viss plats, och anordningens utformning bestämmas. Om en viss teknisk lösning eller ett visst material behövs kan detta regleras i bestämmelsen. Bestämmelsen kan också reglera vad skyddet ska uppnå, alltså exempelvis hur mycket en viss anordning ska dämpa bullret.

12 §
  I en detaljplan får kommunen bestämma
   1. skyddsåtgärder för att motverka markförorening, olyckor, översvämning och erosion,
   2. skyddsåtgärder för att motverka störningar från omgivningen, och
   3. om det finns särskilda skäl för det, högsta tillåtna värden för störningar genom luftförorening, buller, skakning, ljus eller andra olägenheter som omfattas av 9 kap. miljöbalken.

Skydd mot störningar

18 §    Bestämmelser om skydd mot störningar ska tillämpas på kvartersmark för att reglera skyddsåtgärder för att motverka markföroreningar, olyckor, översvämning och erosion, skyddsåtgärder för att motverka störningar från omgivningen samt högsta tillåtna nivåer på störning.

Tabell 7.21 Skydd mot störningar

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.

Skyddsåtgärder kan ta hand om störningar som uppkommer inom planområdet men också för störningar som kommer från verksamheter utanför planområdet. Det är dock endast möjligt att lokalisera störningsskydd inom planområdet. Även det som skyddas måste finnas inom planområdet.

Komplettera med villkor

En skyddsåtgärd som placeras inom allmän plats med kommunalt huvudmannaskap är kommunen skyldig att anlägga i den takt detaljplanen genomförs. Underförstått är då att skyddet är uppfört innan byggnadsverket som kräver skydd tas i bruk. Utförande av skyddsåtgärd inom allmän plats med enskilt huvudmannaskap eller inom kvartersmark kan säkerställas genom att det i detaljplanen regleras att det är ett villkor att skyddsåtgärden är utförd innan lov eller startbesked kan ges. Det innebär att lov eller startbesked för det som ska skyddas endast får ges under förutsättning att åtgärden som förebygger olägenheter från omgivningsbuller har vidtagits.

14 §
  I en detaljplan får kommunen bestämma att lov eller startbesked för en åtgärd som innebär en väsentlig ändring av markens användning endast får ges under förutsättning att
   1. en viss anläggning för trafik, energi- eller vattenförsörjning eller avlopp, som kommunen inte ska vara huvudman för, har kommit till stånd,
   2. ett visst byggnadsverk på tomten har rivits, byggts om, flyttats eller fått den ändrade användning som anges i planen,
   3. utfarten eller en annan utgång från fastigheten har ändrats,
   4. markens lämplighet för bebyggande har säkerställts genom att en markförorening har avhjälpts eller en skydds- eller säkerhetsåtgärd har vidtagits på tomten,
   5. åtgärder som förebygger olägenheter från omgivningsbuller har vidtagits. Lag (2014:902) .

Villkor för lov

21 §    Bestämmelser om villkor för lov ska tillämpas på allmän plats och kvartersmark för att reglera att lov för en åtgärd som innebär en väsentlig ändring av markens användning inte får ges förrän en viss annan åtgärd först har genomförts.

Tabell 7.28 Villkor för lov, allmän plats

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.

Tabell 7.29 Villkor för lov, kvartersmark

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.

Villkor för startbesked

22 §    Bestämmelser om villkor för startbesked ska tillämpas på allmän plats och kvartersmark för att reglera att startbesked för en åtgärd som innebär en väsentlig ändring av markens användning inte får ges förrän en viss annan åtgärd först har genomförts.

Tabell 7.30 Villkor för startbesked, allmän plats

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.

Tabell 7.31 Villkor för startbesked, kvartersmark

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.

Högsta tillåtna värden för störningar enbart vid särskilda skäl - 4 kap. 12 § 3 punkten

Om det finns särskilda skäl får kommunen i detaljplan bestämma högsta tillåtna värden för bland annat buller. Möjligheterna att införa högsta tillåtna värden för buller är dock begränsade eftersom det krävs särskilda skäl för regleringen. Sådana skäl kan vara att detaljplanen avser särskilt störningskänslig verksamhet, till exempel vissa typer av vårdinrättningar, en skola för särskilt känsliga personer eller ett laboratorium för störningskänslig verksamhet. Den här typen av bestämmelser ska alltså inte användas vid planläggning av exempelvis bostäder. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 164 f. och 584 f.)

Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)

Till skillnad från andra regleringar i en detaljplan kan bestämmelser med bullernivåer riktas mot verksamheter utanför planområdet. Det innebär att kommunen i speciella fall kan ange bestämmelser för störningar för att långsiktigt säkerställa en känslig verksamhet inom planområdet. Bestämmelserna reglerar vilka bullernivåer som får nå planområdet eller den störningskänsliga verksamheten från en viss verksamhet innanför eller utanför planområdesgränsen.

Bestämmelser om högsta tillåtna värden handlar inte om att minska befintligt buller utan om att införa bestämmelser om att bullret inte får öka. Det innebär att man endast kan reglera det som orsakar en ökad störning. Bestämmelsen måste dock ta hänsyn till eventuella givna tillstånd enligt miljöbalken. Om en detaljplan innehåller bestämmelser med en högsta tillåtna bullernivå, får nya verksamheter som orsakar störningar över denna nivå inte komma till stånd. Pågående verksamheter påverkas endast på så sätt att bullret från dessa inte får öka mer än vad bestämmelsen medger. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 585 f.)

Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)

12 §
  I en detaljplan får kommunen bestämma
   1. skyddsåtgärder för att motverka markförorening, olyckor, översvämning och erosion,
   2. skyddsåtgärder för att motverka störningar från omgivningen, och
   3. om det finns särskilda skäl för det, högsta tillåtna värden för störningar genom luftförorening, buller, skakning, ljus eller andra olägenheter som omfattas av 9 kap. miljöbalken.

Skydd mot störningar

18 §    Bestämmelser om skydd mot störningar ska tillämpas på kvartersmark för att reglera skyddsåtgärder för att motverka markföroreningar, olyckor, översvämning och erosion, skyddsåtgärder för att motverka störningar från omgivningen samt högsta tillåtna nivåer på störning.

Tabell 7.21 Skydd mot störningar

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.

Skyddsåtgärder på allmän plats

På allmän plats kan användningen av ett markområde bestämmas vara avsett för skydd mot störning. I detaljplan kan detta regleras med användningen Skydd. Skyddsåtgärder kan även regleras med egenskapsbestämmelser inom andra användningar av allmän plats, till exempel att en vall ska uppföras inom ett vägområde.

5 §
  I en detaljplan ska kommunen
   1. bestämma och ange gränserna för allmänna platser, kvartersmark och vattenområden,
   2. bestämma användningen och utformningen av allmänna platser som kommunen är huvudman för, och
   3. bestämma användningen av kvartersmark och vattenområden.

11 §
  I en detaljplan får kommunen bestämma
   1. bebyggandets omfattning över och under markytan,
   2. byggnaders användning, och
   3. andelen lägenheter av olika slag i bostadsbyggnader och lägenheternas storlek.

8 §
  I en detaljplan får kommunen bestämma
   1. hur allmänna platser som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt ska skyddas, och
   2. hur allmänna platser som har enskilt huvudmannaskap ska användas och utformas. Lag (2014:900) .

Utformning av allmän plats

2 §    Bestämmelser om utformning av allmän plats ska tillämpas för att reglera utformning på allmän plats.

Tabell 7.1 Utformning av allmän plats

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.

Planbestämmelser

Nedan följer några exempel på planbestämmelser om skyddsåtgärder hämtade ur Planbestämmelsekatalogen.

Exempel
  • Bullerskärm med en höjd av 3,5 meter och över anslutande marknivå ska finnas längs hela gatans sträckning fram till bostadsbyggnadens fasad (BFS 2020:5, 7 kap. 5 § 2)
  • Vall med en höjd av 2,5 meter över anslutande marknivå och en längd på 20 meter (BFS 2020:5, 7 kap. 5 § 2)

Om särskilda skäl föreligger:

  • Högsta tillåtna bullernivå från omgivande verksamheter får vara X dBA vid plangräns (BFS 2020:5, 7 kap. 5 § 3)
  • Bullernivån vid fasad får inte överstiga X dBA (BFS 2020:5, 7 kap. 5 § 3)

På allmän plats:

  • Bullervall med en höjd av 3,5 meter över anslutande marknivå. (BFS 2020:5, 7 kap. 2 §)

Villkor för lov eller startbesked - 4 kap. 14 § punkt 5

Kommunen har möjlighet att införa villkor om att en åtgärd som förebygger olägenheter från omgivningsbuller måste vara utförd innan lov eller startbesked kan ges. Detta gäller åtgärder som innebär en väsentlig ändring av markens användning. I en plan som i huvudsak reglerar befintliga förhållanden kan en planbestämmelse med villkor för lov respektive startbesked inte användas, eftersom det krävs att åtgärden som kräver bygglov eller startbesked väsentligt förändrar markens användning. Kommunen kan inte heller ha beslutat om full befrielse från bygglov om en planbestämmelse med villkor för lov ska användas. Bestämmelser om villkor innebär att en detaljplan kan antas innan marken är lämplig för bebyggelse och utgör samtidigt ett hinder mot att ge lov eller startbesked så länge åtgärden inte har vidtagits. Exempel på åtgärder som kan förebygga olägenheter från buller är ljudavskärmande byggnader och skyddsåtgärder så som bullerskärmar.

14 §
  I en detaljplan får kommunen bestämma att lov eller startbesked för en åtgärd som innebär en väsentlig ändring av markens användning endast får ges under förutsättning att
   1. en viss anläggning för trafik, energi- eller vattenförsörjning eller avlopp, som kommunen inte ska vara huvudman för, har kommit till stånd,
   2. ett visst byggnadsverk på tomten har rivits, byggts om, flyttats eller fått den ändrade användning som anges i planen,
   3. utfarten eller en annan utgång från fastigheten har ändrats,
   4. markens lämplighet för bebyggande har säkerställts genom att en markförorening har avhjälpts eller en skydds- eller säkerhetsåtgärd har vidtagits på tomten,
   5. åtgärder som förebygger olägenheter från omgivningsbuller har vidtagits. Lag (2014:902) .

Villkor för lov

21 §    Bestämmelser om villkor för lov ska tillämpas på allmän plats och kvartersmark för att reglera att lov för en åtgärd som innebär en väsentlig ändring av markens användning inte får ges förrän en viss annan åtgärd först har genomförts.

Tabell 7.28 Villkor för lov, allmän plats

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.

Tabell 7.29 Villkor för lov, kvartersmark

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.

Villkor för startbesked

22 §    Bestämmelser om villkor för startbesked ska tillämpas på allmän plats och kvartersmark för att reglera att startbesked för en åtgärd som innebär en väsentlig ändring av markens användning inte får ges förrän en viss annan åtgärd först har genomförts.

Tabell 7.30 Villkor för startbesked, allmän plats

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.

Tabell 7.31 Villkor för startbesked, kvartersmark

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.

Villkoren ska kunna genomföras

En villkorad åtgärd ska leda till att marken blir lämplig för den ändrade användningen. Det ska med andra ord vara utrett redan i planskedet att åtgärden går att genomföra och att åtgärden gör marken lämplig. De villkorade åtgärderna ska vara så preciserade och effektbeskrivna att det är tydligt att de är genomförbara och att det är möjligt för den enskilde fastighetsägaren att förutsäga vilka fysiska åtgärder som krävs för att få lov eller startbesked. En planbestämmelse ska dock inte vara mer detaljerad än vad som krävs för att uppnå syftet med planen.

Villkoren kan avse anordningar på den egna tomten men även ljudavskärmande byggnader och bullerskyddsanordningar i en större skala och på andra fastigheter. Lagregeln är inte begränsad till att åtgärden ska utföras inom planområdet, men det ska säkerställas att åtgärden går att genomföra. När den här typen av bestämmelse används är det viktigt att kommunen har gjort bedömningen att de åtgärder som villkoren avser kommer att genomföras, eftersom den enskilde fastighetsägaren som är beroende av detta annars inte kan utnyttja sin byggrätt. Det är också viktigt att klarlägga hur drift och underhåll av det som åtgärden avser ska skötas. Boverket anser att det finns goda skäl att vara försiktig med att i detaljplan ange villkor som innebär att byggrätter blir beroende av en annan part. (jfr prop. 2013/14:128 sid. 47 f.)

Samordnad prövning av buller enligt miljöbalken och plan- och bygglagen, prop. 2013/14:128 (på Sveriges riksdags webbplats)

Komplettera med andra planbestämmelser

Bestämmelser om villkor behöver oftast kompletteras med andra bestämmelser. Det kan till exempel vara bestämmelser om skydd mot störningar eller ljudavskärmande byggnader.

Planbestämmelser

Nedan följer några exempel på planbestämmelser om villkor för lov och startbesked hämtade ur Planbestämmelsekatalogen.

Exempel
  • Startbesked får inte ges för bostadsbyggnad förrän kontorsbyggnaden längs x-gatan har kommit till stånd (BFS 2020:5, 7 kap. 22 §)
  • Bygglov får inte ges för bostadsbyggnad förrän bullerskärm längs x-vägen har kommit till stånd (BFS 2020:5, 7 kap. 21 §)
Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen