Framtida transportsystem
Sverige ska senast år 2045 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Utsläppen för inrikes transporter ska minska med minst 70 procent senast år 2030 i förhållande till 2010. För att nå målet krävs en genomgripande omställning av såväl gods- som persontransporter. Det är mot bakgrund av detta rimligt att förvänta sig förändrade förutsättningar inom detta område. Frågan är vilka typer av förändringar som samhället har att förhålla sig till och ta höjd för. I detta framåtblickande avsnitt konstateras att godstransporterna med stor sannolikhet kommer att öka samtidigt som de effektiviseras.
Att bedöma framtiden
Att förutsäga framtiden är svårt och kan som regel endast göras för den nära framtiden. Det är betydligt vanskligare att försöka förutse stora förändringar som bryter med det nuvarande och skapar nya mönster, processer och samhällsordningar. Den pågående digitala och tekniska omvandlingen kommer på olika sätt att påverka framtidens transporter av såväl människor som gods. Teknikutvecklingen utgör en stark drivkraft i samhällsutvecklingen vars konsekvenser är svåra att överblicka. Trösklarna för att tillämpa ny teknik är emellertid högre om tekniken kräver omfattande investeringar i fysisk infrastruktur än om den kan nyttja det redan befintliga. Det är ett hållbarhetsskäl att främja teknik som drar nytta av gjorda investeringar. Det är därför av stor betydelse att vi planerar för en robust bebyggelsestruktur som är tillgänglig för olika färdmedel och kan användas för flera ändamål och är anpassningsbar över tid.
Enskilda tekniker kan få stor betydelse men det är den samlade effekten av olika tekniker som i samspel med andra trender och skeenden i samhället kommer att skapa de verkliga förändringarna. I Trafikanalys omvärldsanalys från 2018 lyfts automatisering, elektrifiering och digitalisering fram som viktiga trender för det framtida transportsystemet. Den snabba spridningen av uppkopplade sensorer skapar förutsättningar för mängder av data att flöda inom våra rumsliga strukturer. För att kunna dra nytta av denna information behövs självlärande teknik som kan hjälpa människor att sortera i informationsflödet och ge mening och betydelse till all data. Dessa typer av teknologier kan lite förenklat ses som gränssnittet till den ”smarta staden” och kan bland annat skapa förutsättningar för att optimera leveranser genom exempelvis samlastning och realtidsplanering.
Delningsekonomin är inte en teknik utan ett sätt att administrera ett utbyte mellan någon som har en resurs och någon som efterfrågar den. Detta är en företeelse som får allt större genomslag tack vare olika former av digitala plattformar som faciliterar olika typen av möten och utbyten. En stor del av godstransporterna sker redan idag med fordonsresurser som delas mellan olika godstransportköpare och detta kan komma att öka framgent vilket kan leda till färre fordon. Samtidigt går elektrifieringen av fordonsflottan allt snabbare och flera tekniska lösningar utvecklas parallellt. Kostnader för elektriska fordon och för lagring av energi förväntas minska och med minskade kostnader är det rimligt att förvänta sig ett ökat antal transporter.
Godstransporterna kommer att öka
Trafikverket förutspår att efterfrågan på godstransporter kommer att öka med runt 64 procent räknat i transportarbete under perioden 2012-2040. Prognosen bygger bland annat på antaganden om ökad sysselsättning och befolkningstillväxt i storstadsområdena i södra Sverige, samt större regionala centra i övriga landet. Prognosen fram till 2040 pekar på att transportarbetet, som är uttryckt i antalet tonkilometer, för inrikestransporter totalt kommer att öka med 72 procent.
Teknikutvecklingen driver på
Utvecklingen mot elektriska och självkörande fordon kan komma att leda till enklare och billigare transporter vilket tillsammans med ökad e-handel och ”on-demand” leveranser sammantaget leder till att transportflödena ökar. E-handel påverkar varudistribution mot mer diversifierade och individualiserade transportkedjor. Samtidigt säger många leveransställen upp avtal för att de inte klarar att upprätthålla tillräcklig kapacitet. Denna utveckling kommer att ställa nya krav på hemleveranslösningar och det pågår många olika typer av initiativ för att finna sätt att möta denna utveckling.
Ökad optimering av leveranser
I Toronto presenterades under 2019 en plan för området ”Eastern Waterfront” där bland annat flera logistikinriktade lösningar lyfts fram. Ett koncept som föreslås för att lösa ”sista kilometer-problemet”, avseende förflyttningen av gods från en hub till en slutmottagare, är att använda sig av underjordiskt tunnelsystem där standardiserade leveransrobotar levererar paket direkt till anslutna byggnader. I anslutning till leveransen ska roboten även kunna ta med sig avfall. Att använda sig av underjordiska sopsugar är något som införts på olika håll i Sverige. En fördel med dessa typer av system är att man reducerar fordonstransporterna i bostadsområden.
Även robotar på marknivå testas i olika sammanhang för paketleveranser och för att hämta avfallsbehållare. Uppkopplade sopkärl kan till exempel redovisa sin fyllnadsgrad och kommunicera direkt till andra maskiner för att därigenom effektivisera tömningssystemen. Genom att koppla samman infrastruktur och fordon så att de kommunicerar med varandra skapas förutsättningar för samlastning och flödesoptimering. Teknikutvecklingen öppnar även upp för nya aktörer.
Geofencing är en teknik med geografiska zoner där uppkopplade fordon kan styras på olika sätt. Denna teknik kan komma att få betydelse för godstransporterna. Tekniken kan till exempel möjliggöra tysta nattleveranser genom att säkerställa eldrift och låg hastighet. Med geofencing kan det också bli möjligt att tillåta godstransporter i bostadsområden där bommar hindrar fordon från att köra in. Digitalt skulle det kunna villkoras att leveransfordon som är utrustade med geofencing för hastighetsefterlevnad får köra in i bostadsområdet.
I Sverige pågår det redan nu försök med digitala lås som en lösning eftersom varuägare och kunder efterfrågar smidiga transportlösningar som underlättar den dagliga verksamheten. En standard för digitala lås skapar förutsättningar för godsmottagaren att ge access till transportören att öppna låsta utrymmen och leverera varorna även om mottagaren inte är på plats. Försök pågår till exempel också av fastighetsägare där dörrarna i fastigheten utrustas med speciella lås som möjliggör leveranser in i lägenheten även om de boende inte är hemma vid leveranstillfället.
Testverksamhet där mindre varutransportfordon såsom elektrifierade lastcyklar används för distribution har gjorts i några år och nu har företag implementerat detta i större skala i sina distributionsflottor. Det pågår även försök att överföra gods till vattenvägar. Även här handlar det om att hitta hållbara lösningar från olika former av uppsamlingsplatser direkt till byggnader där leveransen bland annat kan ske i leveransfack i byggnadernas entréer. Även utformningen av så kallade resurs- eller mobilitetshus, det vill säga olika former av mikrohubbar belägna i tätbebyggda områden, testas i dag i Sverige. Tanken är att ge invånare tillgång till en samlingsplats där de kan slänga avfall, hämta leveranser och ta del av olika mobilitetstjänster. För godstransporter till svåråtkomligt belägna mottagare kan obemannade luftfartyg, så kallade drönare, komma att utgöra ett konkurrenskraftigt alternativ.