Bygglovsbefriad ändring av en byggnads yttre utseende
Bygglov krävs vanligtvis för ändringar av en byggnads yttre utseende, så kallade fasadändringar, inom områden med detaljplan. Det finns dock vissa undantag från lovplikten för en- och tvåbostadshus.
När krävs det bygglov för att ändra en byggnads yttre utseende?
Inom områden med detaljplan krävs bygglov för att:
- ändra en byggnads färg,
- byta fasadbeklädnad,
- byta taktäckningsmaterial, eller
- utföra en annan åtgärd som avsevärt påverkar byggnadens yttre utseende.
Utanför detaljplan krävs normalt inte bygglov för fasadändringar.
2 §
Det krävs bygglov för
1. nybyggnad,
2. tillbyggnad, och
3. annan ändring av en byggnad än tillbyggnad, om ändringen innebär att
a) byggnaden helt eller delvis tas i anspråk eller inreds för ett väsentligen annat ändamål än det som byggnaden senast har använts för eller enligt senast beviljade bygglov har anpassats till utan att den avsedda användningen kommit till stånd,
b) det i byggnaden inreds någon ytterligare bostad eller någon ytterligare lokal för handel, hantverk eller industri, eller
c) byggnaden byter färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller byggnadens yttre utseende avsevärt påverkas på annat sätt.
Första stycket 3 c gäller bara om byggnaden ligger i ett område som omfattas av en detaljplan.
Med omfärgning eller att ändra en byggnads färg avses att byggnaden målas om i en ny kulör. Med byte av fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial avses ändring till ett annat material. Med åtgärder som avsevärt påverkar byggnadens yttre utseende avses exempelvis att ta upp nya fönster eller dörrar eller väsentligt ändra befintliga sådana. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 693 f.)
Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)
Det finns vissa undantag från lovplikten för en- och tvåbostadshus. För andra byggnader än en- och tvåbostadshus och tillhörande komplementbyggnader finns också undantag från lovplikten. För dessa byggnader krävs det inte bygglov för att färga om eller byta fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial på fasader eller tak som vetter mot kringbyggd gård.
5 §
För en- och tvåbostadshus och tillhörande komplementbyggnader inom ett område med detaljplan krävs det, trots 2 §, inte bygglov för att färga om, byta fasadbeklädnad eller byta taktäckningsmaterial, om åtgärden inte väsentligt ändrar byggnadens eller områdets karaktär.
Första stycket gäller inte om kommunen enligt 8 § första stycket 6 har bestämt att åtgärden kräver bygglov. Lag (2018:636) .
5 a §
För en- och tvåbostadshus inom ett område med detaljplan krävs det, trots 2 §, inte bygglov för en liten tillbyggnad i form av balkong, burspråk och uppstickande byggnadsdel, om den inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter.
En åtgärd som avses i första stycket får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det.
Första stycket gäller inte om
1. kommunen enligt 8 § första stycket 8 har bestämt att åtgärden kräver bygglov, eller
2. åtgärden vidtas på en byggnad eller inom ett bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 §. Lag (2017:424) .
6 a §
För andra byggnader än sådana som avses i 5 § inom ett område med detaljplan krävs det, trots 2 §, inte bygglov för att färga om, byta fasadbeklädnad eller byta taktäckningsmaterial på fasad eller tak som vetter mot kringbyggd gård.
Första stycket gäller inte om
1. kommunen enligt 8 § första stycket 6 har bestämt att åtgärden kräver bygglov, eller
2. åtgärden vidtas på en byggnad eller inom ett bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 §. Lag (2017:424) .
Bygglov för ändring av byggnaders yttre utseende
För en- och tvåbostadshus inom detaljplan finns vissa undantag från lovplikten för fasadändringar. Under förutsättning att åtgärden inte väsentligt ändrar byggnadens eller områdets karaktär krävs det inte bygglov för att byta:
- färg,
- fasadbeklädnad, eller
- taktäckningsmaterial.
Bygglov krävs varken för bostadsbyggnader eller för tillhörande komplementbyggnader som till exempel garage, friggebodar eller attefallshus. Andra åtgärder på en- och tvåbostadshus som avsevärt påverkar byggnadens yttre utseende, som till exempel att ta upp nya fönster eller dörrar, är inte undantagna från lovplikten.
5 §
För en- och tvåbostadshus och tillhörande komplementbyggnader inom ett område med detaljplan krävs det, trots 2 §, inte bygglov för att färga om, byta fasadbeklädnad eller byta taktäckningsmaterial, om åtgärden inte väsentligt ändrar byggnadens eller områdets karaktär.
Första stycket gäller inte om kommunen enligt 8 § första stycket 6 har bestämt att åtgärden kräver bygglov. Lag (2018:636) .
5 a §
För en- och tvåbostadshus inom ett område med detaljplan krävs det, trots 2 §, inte bygglov för en liten tillbyggnad i form av balkong, burspråk och uppstickande byggnadsdel, om den inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter.
En åtgärd som avses i första stycket får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det.
Första stycket gäller inte om
1. kommunen enligt 8 § första stycket 8 har bestämt att åtgärden kräver bygglov, eller
2. åtgärden vidtas på en byggnad eller inom ett bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 §. Lag (2017:424) .
2 §
Det krävs bygglov för
1. nybyggnad,
2. tillbyggnad, och
3. annan ändring av en byggnad än tillbyggnad, om ändringen innebär att
a) byggnaden helt eller delvis tas i anspråk eller inreds för ett väsentligen annat ändamål än det som byggnaden senast har använts för eller enligt senast beviljade bygglov har anpassats till utan att den avsedda användningen kommit till stånd,
b) det i byggnaden inreds någon ytterligare bostad eller någon ytterligare lokal för handel, hantverk eller industri, eller
c) byggnaden byter färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller byggnadens yttre utseende avsevärt påverkas på annat sätt.
Första stycket 3 c gäller bara om byggnaden ligger i ett område som omfattas av en detaljplan.
Vad är ett en- eller tvåbostadshus?
En bygglovsbefriad ändring får bara göras på ett befintligt en- eller tvåbostadshus. Finns det inget bostadshus på tomten får man alltså inte göra någon ändring på komplementbyggnaderna utan bygglov. Det finns inga krav på att bostadshuset måste ha en viss storlek för att det ska räknas som ett en-eller tvåbostadshus. En ändring kan alltså göras även om det är ett litet bostadshus.
5 §
För en- och tvåbostadshus och tillhörande komplementbyggnader inom ett område med detaljplan krävs det, trots 2 §, inte bygglov för att färga om, byta fasadbeklädnad eller byta taktäckningsmaterial, om åtgärden inte väsentligt ändrar byggnadens eller områdets karaktär.
Första stycket gäller inte om kommunen enligt 8 § första stycket 6 har bestämt att åtgärden kräver bygglov. Lag (2018:636) .
5 a §
För en- och tvåbostadshus inom ett område med detaljplan krävs det, trots 2 §, inte bygglov för en liten tillbyggnad i form av balkong, burspråk och uppstickande byggnadsdel, om den inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter.
En åtgärd som avses i första stycket får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det.
Första stycket gäller inte om
1. kommunen enligt 8 § första stycket 8 har bestämt att åtgärden kräver bygglov, eller
2. åtgärden vidtas på en byggnad eller inom ett bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 §. Lag (2017:424) .
Fritidshus är en- eller tvåbostadshus.
En bygglovsbefriad ändring av en byggnads yttre utseende får därmed göras till ett befintligt fritidshus.
Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, har i en dom slagit fast att kolonistugor inte är en- eller tvåbostadshus. Enligt Boverkets uppfattning är inte heller stugor som ingår i en hotellanläggning, semesterstugby eller en liknande byggnadsgrupp inom en fritids-, rekreations- eller turistanläggning en- eller tvåbostadshus. (MÖD 2015-06-23 mål nr P 3554-15)
Mål: P 3554-15 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Rätten att göra en bygglovsbefriad ändring gäller även för en- och tvåbostadshus på exempelvis arrenderad mark. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 697)
Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)
En- och tvåbostadshus och tomt
När finns det ett en-eller tvåbostadshus?
För att få göra en bygglovsbefriad ändring måste det finnas ett befintligt en- eller tvåbostadshus på tomten.
5 §
För en- och tvåbostadshus och tillhörande komplementbyggnader inom ett område med detaljplan krävs det, trots 2 §, inte bygglov för att färga om, byta fasadbeklädnad eller byta taktäckningsmaterial, om åtgärden inte väsentligt ändrar byggnadens eller områdets karaktär.
Första stycket gäller inte om kommunen enligt 8 § första stycket 6 har bestämt att åtgärden kräver bygglov. Lag (2018:636) .
5 a §
För en- och tvåbostadshus inom ett område med detaljplan krävs det, trots 2 §, inte bygglov för en liten tillbyggnad i form av balkong, burspråk och uppstickande byggnadsdel, om den inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter.
En åtgärd som avses i första stycket får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det.
Första stycket gäller inte om
1. kommunen enligt 8 § första stycket 8 har bestämt att åtgärden kräver bygglov, eller
2. åtgärden vidtas på en byggnad eller inom ett bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 §. Lag (2017:424) .
MÖD har konstaterat att en bygglovsbefriad åtgärd måste utföras på en färdigställd byggnad, som har godkänts med ett slutbesked, för att åtgärden ska vara undantagen från bygglovsplikt. Boverket anser att detta bör gälla även för en bygglovsbefriad ändring av en byggnads yttre utseende. Det innebär att ett en- eller tvåbostadshus som är uppfört med stöd av plan- och bygglagen, PBL, måste ha fått ett interimistiskt slutbesked eller ett slutbesked för att det ska anses vara ett en- eller tvåbostadshus. Innan ett interimistiskt slutbesked eller ett slutbesked har meddelats är byggnaden inte ett befintligt bostadshus och några bygglovsbefriade ändringar får därmed inte göras. (MÖD 2019-11-25 mål nr P 7395-18/2019:28 och MÖD 2021-05-18 mål nr P 5554-20/2021:16)
Mål: P 7395-18/MÖD 2019:28 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Mål: P 5554-20/MÖD 2021:16 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
För bostadshus som är uppförda med stöd av äldre plan- och bygglagen, ÄPBL, eller tidigare lagstiftning anser Boverket att det är tillräckligt att bostadshuset är färdigbyggt och att det används som bostadshus. Detta eftersom slutbesked inte fanns i ÄPBL och att slutbevis eller motsvarande enligt ÄPBL inte var ett krav för att få använda bostadshuset. Detta gäller under förutsättning att bostadshuset inte är olovligt.
Vad gäller för olovliga en- eller tvåbostadshus?
Om ett en- eller tvåbostadshus har uppförts eller tagits i anspråk som bostadshus olovligt utan att det finns något bygglov får man inte göra någon ändring av byggnaden utan bygglov.
I en dom hade en redskapsbod börjat användas som en fritidsbostad. Domstolen konstaterade att byggnadsnämnden inte kunde ingripa mot den olovliga användningen i efterhand. Domstolen kom dessutom fram till att trots att ändringen av användningen, från redskapsbod till bostad, hade preskriberats fanns det ingen rätt att uppföra bygglovsbefriade åtgärder. Domstolen ansåg att det inte var rimligt att preskriptionen skulle innebära att lovbefriade åtgärder fick uppföras. (RÅ 1995 ref. 42)
Detta borde även innebära att ett en- eller tvåbostadshus som uppförts olovligt inte har rätt till lovbefriade åtgärder. För att kunna göra en sådan ändring måste bygglov för bostadshuset ges i efterhand. Om lov inte kan ges i efterhand för bostadshuset får någon bygglovsbefriad ändring av byggnadens yttre utseende inte göras.
Vad är en komplementbyggnad?
Med komplementbyggnad menas exempelvis garage, carport, förråd, gäststuga, vedbod, växthus, bastu eller båthus. Komplementbyggnaden ska alltid vara ett komplement till bostadshuset. Man kan exempelvis inte ha en kiosk, bilverkstad eller annan verksamhet i en komplementbyggnad. En komplementbyggnad kan antingen vara lovbefriad eller vara byggd med bygglov. En friggebod och ett attefallshus är exempel på lovbefriade komplementbyggnader. (jfr prop. 2013/14:127 sid. 12-13)
Vad är en väsentlig ändring av byggnadens eller områdets karaktär?
För att veta om undantaget från lovplikt gäller måste det göras en bedömning i varje enskilt fall om den tänkta förändringen väsentligt ändrar byggnadens eller områdets karaktär. Om byggnaden eller området har en speciell, enhetlig eller tidstypisk karaktär krävs det oftast en mindre ändring för att karaktären ska ändras väsentligt än för andra byggnader eller områden.
Väsentligheten bör bedömas i relation till ändringen av byggnadens utseende och inte till ändringarna i sig. Det innebär att lovplikten inte bör bedömas till exempel utifrån kulörförändringen som sådan utan utifrån effekten på byggnaden, som kan variera mycket mellan olika byggnader. (jfr prop. 2006/07:122 sid. 49)
Ett första steg för en enklare plan- och bygglag, prop. 2006/07:122 (på Sveriges riksdags webbplats)
I ett rättsfall har Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, tagit ställning till om det krävdes bygglov för byte av färg på fasad och byte av takpannor. Bostadshuset från 1970-talet hade fasad i gult tegel med mörkbruna gavelspetsar i trä och garagets fasad var av mörkbrunt trä. Sökanden ville måla båda byggnaderna vita och byta från svarta till röda takpannor på bostadshuset. Fastigheten var en av tolv som tillsammans utgjorde ett enhetligt bebyggelseområde med i huvudsak likartad färgsättning. Domstolen konstaterade att eftersom byggnaderna i området har ett enhetligt och tidstypiskt utseende skulle områdets enhetlighet reduceras avsevärt om byggnaderna ändras enligt sökandens önskemål. Domstolen bedömde att åtgärderna väsentligt skulle ändra både byggnadernas och områdets karaktär. Tegelfasadens behov av renovering påverkade inte bedömningen. Att det i ett närliggande område finns bebyggelse med viss variation när det gäller utseende och färgsättning påverkade inte heller bedömningen. (MÖD 2017-03-07, mål nr P 9288-16)
Mål: P 9288-16 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Det finns två äldre rättsfall från Regeringsrätten som handlar om byte av färg på radhus. I det äldsta ärendet gällde byggnadsstadgan och i det andra gällde äldre plan- och bygglagen, ÄPBL. I det ena fallet var befintliga träfasader i grön impregneringsfärg och i det andra var de täckmålade röda. Båda ärendena gällde byte av färg till rosa och domstolen ansåg i båda fallen att det inte krävdes bygglov. Boverket anser att dessa båda äldre rättsfall inte längre är tillämpbara. Det beror på att plan- och bygglagstiftningen har ändrats sedan domarna togs. Undantaget från lovplikt har ändrats så att åtgärden numera inte får ändra varken byggnadens eller områdets karaktär väsentligt. Tidigare var det endast byggnadens karaktär som inte fick ändras. (RÅ 1981 2:48, RÅ 1992 not. 467, jfr prop. 2006/07:122 sid. 49)
Ett första steg för en enklare plan- och bygglag, prop. 2006/07:122 (på Sveriges riksdags webbplats)
Ändringen får inte strida mot detaljplan
Ändringar av en byggnads yttre utseende som får göras utan bygglov på en- och tvåbostadshus och dess komplementbyggnader får efter 1 juli 2017 inte strida mot detaljplan. Det innebär att om det finns planbestämmelser om färg eller material på fasader eller tak så måste de följas.
2 §
Om annat inte särskilt anges i denna lag eller i föreskrifter som meddelats med stöd av lagen, ska en åtgärd som avser ett byggnadsverk, en tomt eller en allmän plats genomföras så att åtgärden inte strider mot
1. det lov som har getts för åtgärden, eller
2. om åtgärden inte kräver lov, den detaljplan eller de områdesbestämmelser som gäller för området.
Åtgärder som avses i 9 kap. 4-4 c §§ får, trots första stycket
2, strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser.
En åtgärd som avses i 9 kap. 4 f § får, trots första stycket
2, strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser. Detsamma gäller en åtgärd som avser en altan som inte kräver lov enligt 9 kap. 2 §, om åtgärden
1. vidtas inom 3,6 meter från ett en- eller tvåbostadshus eller tillhörande komplementbostadshus, och
2. inte vidtas i anslutning till en byggnad eller inom ett bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 §. Lag (2019:412) .
Ändring av en byggnads yttre utseende kan kräva lov
Undantaget från lovplikt gäller inte om kommunen har infört en utökad lovplikt för byte av färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial i detaljplan. Det innebär att även omfärgningar av en- och tvåbostadshus eller tillhörande komplementbyggnader, som inte väsentligt ändrar byggnadernas eller områdets karaktär, kan kräva bygglov inom detaljplan. För att veta om en åtgärd kräver bygglov inom detaljplanerat område måste man därför läsa gällande detaljplan.
8 §
Utöver det som följer av 2-7 §§ krävs det bygglov i den utsträckning som framgår av
1. föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 §,
2. det som kommunen för ett område som utgör en värdefull miljö
a) i en detaljplan har bestämt i fråga om att vidta en åtgärd som avses i 4 § första stycket 3 eller 4 a-4 c §§,
b) i en detaljplan eller områdesbestämmelser har bestämt i fråga om att underhålla eller ändra ett byggnadsverk eller bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 §,
3. det som kommunen i områdesbestämmelser har bestämt i fråga om att utanför en sammanhållen bebyggelse vidta åtgärder som avses i 6 § första stycket 1 och 2,
4. det som kommunen i områdesbestämmelser har bestämt i fråga om ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller liknande näring,
5. det som kommunen i en detaljplan eller områdesbestämmelser har bestämt i fråga om att anordna eller väsentligt ändra anläggningar för sådana grundvattentäkter som avses i 11 kap.
11 § 1 miljöbalken,
6. det som kommunen i en detaljplan har bestämt i fråga om att i området färga om, byta fasadbeklädnad eller byta taktäckningsmaterial,
7. det som kommunen i områdesbestämmelser har bestämt i fråga om att i området byta en byggnads färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller vidta någon annan åtgärd som avsevärt påverkar byggnadens yttre utseende,
8. det som kommunen i en detaljplan har bestämt i fråga om en sådan tillbyggnad som avses i 5 a §,
9. det som kommunen i en detaljplan har bestämt i fråga om en sådan åtgärd som avses i 3 c §.
Första stycket 4 och 5 gäller endast om det finns särskilda skäl för en bygglovsprövning. Lag (2018:1324) .
Inom särskilt värdefull miljö kan även ommålning med samma kulör eller med samma typ av färg kräva bygglov. Det krävs om det i detaljplan eller områdesbestämmelser har införts utökad lovplikt för underhåll eller ändring av ett byggnadsverk eller ett bebyggelseområde som är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 694, 702-703)
Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)
8 §
Utöver det som följer av 2-7 §§ krävs det bygglov i den utsträckning som framgår av
1. föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 §,
2. det som kommunen för ett område som utgör en värdefull miljö
a) i en detaljplan har bestämt i fråga om att vidta en åtgärd som avses i 4 § första stycket 3 eller 4 a-4 c §§,
b) i en detaljplan eller områdesbestämmelser har bestämt i fråga om att underhålla eller ändra ett byggnadsverk eller bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 §,
3. det som kommunen i områdesbestämmelser har bestämt i fråga om att utanför en sammanhållen bebyggelse vidta åtgärder som avses i 6 § första stycket 1 och 2,
4. det som kommunen i områdesbestämmelser har bestämt i fråga om ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller liknande näring,
5. det som kommunen i en detaljplan eller områdesbestämmelser har bestämt i fråga om att anordna eller väsentligt ändra anläggningar för sådana grundvattentäkter som avses i 11 kap.
11 § 1 miljöbalken,
6. det som kommunen i en detaljplan har bestämt i fråga om att i området färga om, byta fasadbeklädnad eller byta taktäckningsmaterial,
7. det som kommunen i områdesbestämmelser har bestämt i fråga om att i området byta en byggnads färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller vidta någon annan åtgärd som avsevärt påverkar byggnadens yttre utseende,
8. det som kommunen i en detaljplan har bestämt i fråga om en sådan tillbyggnad som avses i 5 a §,
9. det som kommunen i en detaljplan har bestämt i fråga om en sådan åtgärd som avses i 3 c §.
Första stycket 4 och 5 gäller endast om det finns särskilda skäl för en bygglovsprövning. Lag (2018:1324) .
13 §
En byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas.
Första stycket ska tillämpas också på
1. anläggningar som är bygglovspliktiga enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 §,
2. tomter i de avseenden som omfattas av skyddsbestämmelser i en detaljplan eller i områdesbestämmelser,
3. allmänna platser, och
4. bebyggelseområden.
Fasadändringar kan kräva anmälan
Fasadändringar som inte kräver bygglov kan vara anmälningspliktiga. Det kan till exempel krävas anmälan om åtgärden innebär att brandskyddet i en byggnad påverkas väsentligt. Fasadändringar kan även kräva anmälan om konstruktionen av byggnadens bärande delar berörs, till exempel om en träfasad byts till en tegelfasad eller papptak byts till betongpannor.
5 §
För åtgärder som inte kräver lov krävs det en anmälan vid
1. rivning av en byggnad eller en del av en byggnad,
2. nybyggnad eller tillbyggnad som enligt 9 kap. 7 § plan- och bygglagen (2010:900) har undantagits från krav på bygglov,
3. en ändring av en byggnad, om ändringen innebär att konstruktionen av byggnadens bärande delar berörs eller byggnadens planlösning påverkas avsevärt,
4. en installation eller väsentlig ändring av en hiss, eldstad, rökkanal eller anordning för ventilation i byggnader,
5. en installation eller väsentlig ändring av en anläggning för vattenförsörjning eller avlopp i en byggnad eller inom en tomt,
6. en sådan ändring av en byggnad som väsentligt påverkar brandskyddet i byggnaden,
7. underhåll av ett sådant byggnadsverk med särskilt bevarandevärde som omfattas av skyddsbestämmelser som har beslutats med stöd av 4 kap. 16 § eller 42 § andra stycket plan- och bygglagen eller motsvarande äldre föreskrifter,
8. nybyggnad eller väsentlig ändring av ett vindkraftverk,
9. uppförande eller tillbyggnad av ett sådant komplementbostadshus som avses i 9 kap. 4 a § plan- och bygglagen,
10. uppförande eller tillbyggnad av en sådan komplementbyggnad som avses i 9 kap. 4 a § plan- och bygglagen,
11. ändring av en komplementbyggnad som innebär att den blir ett komplementbostadshus,
12. tillbyggnad som avses i 9 kap. 4 b § första stycket 1 plan- och bygglagen,
13. byggande av takkupor som avses i 9 kap. 4 b § första stycket 2 plan- och bygglagen, eller
14. inredning av ytterligare en bostad i ett enbostadshus.
Om det vid åtgärderna kan antas uppkomma farligt avfall ska detta framgå av anmälan. Förordning (2020:708).
Vilka krav gäller för ändringen?
Även om det inte krävs bygglov eller anmälan för att göra en sådan ändring måste den uppfylla de krav i plan- och bygglagstiftningen som gäller för åtgärden. Utformnings- och egenskapskraven får dock anpassas och avsteg får göras i den utsträckning som är skälig med hänsyn till åtgärdens art och omfattning.
8 §
I fråga om en byggåtgärd som inte kräver bygglov eller anmälan enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen, får kraven i 1 och 4 §§ anpassas och avsteg från kraven göras i den utsträckning som är skälig med hänsyn till åtgärdens art och omfattning. Avsteg från kraven i 1 § 3 och 4 § första stycket 8 får dock göras endast om det med hänsyn till åtgärdens omfattning och byggnadens standard är uppenbart oskäligt att uppfylla kraven.
Första stycket gäller inte i fråga om krav som alltid ska uppfyllas enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 § 4. Lag (2011:335) .
Krav på bygglovsbefriade åtgärder
Vad händer om ändringen inte gjorts enligt kraven?
Om en bygglovsbefriad fasadändring bryter mot något krav i PBL, PBF, BBR eller EKS kan byggnadsnämnden ingripa. Det kan vara om något av kraven för lovbefrielse inte uppfylls till exempel om ändringen väsentligt ändrar byggnadens eller områdets karaktär. Det kan även vara om ett krav på utformning eller en teknisk egenskap inte uppfylls. Byggnadsnämnden kan i vissa fall förelägga byggherren att rätta till det som är fel eller, om detta inte är möjligt, att återställa.
5 §
En tillsynsmyndighet ska pröva förutsättningarna för och behovet av att ingripa eller besluta om en påföljd enligt detta kapitel, så snart det finns anledning att anta att någon inte har följt en bestämmelse i denna lag, i föreskrifter, domar eller andra beslut som har meddelats med stöd av lagen eller i EU-förordningar som rör frågor inom lagens tillämpningsområde.
20 §
Om det på en fastighet eller i fråga om ett byggnadsverk har vidtagits en åtgärd i strid mot denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen, får byggnadsnämnden förelägga den som äger fastigheten eller byggnadsverket att vidta rättelse inom en viss tid
(rättelseföreläggande).
Byggnadsnämnden får inte besluta om ett föreläggande om det har förflutit mer än tio år från överträdelsen.
Den tioårsgräns som anges i andra stycket gäller inte om överträdelsen är att någon olovligen har tagit i anspråk eller inrett en bostadslägenhet för ett väsentligen annat ändamål än bostadsändamål. Lag (2011:335) .
Om en ändring görs och den inte uppfyller villkoren för bygglovsbefrielse har det gjorts ett olovligt byggande, så kallat svartbygge. Byggnadsnämnden ska då ta ut en byggsanktionsavgift. Byggnadsnämnden kan också förelägga byggherren att söka bygglov i efterhand eller om bygglov inte kan ges i efterhand att återställa.
51 §
Om någon bryter mot en bestämmelse i 8-10 kap. eller i föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av någon av bestämmelserna i 16 kap. 2-10 §§
eller mot en bestämmelse i en EU-förordning om krav på byggnadsverk eller byggprodukter, ska tillsynsmyndigheten ta ut en särskild avgift
(byggsanktionsavgift) enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap.
12 §.
17 §
Om en åtgärd som kräver bygglov, rivningslov eller marklov har vidtagits utan lov, ska byggnadsnämnden i ett föreläggande ge fastighetens eller byggnadsverkets ägare tillfälle att inom en viss tid ansöka om lov, om det är sannolikt att lov kan ges för åtgärden (lovföreläggande).
20 §
Om det på en fastighet eller i fråga om ett byggnadsverk har vidtagits en åtgärd i strid mot denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen, får byggnadsnämnden förelägga den som äger fastigheten eller byggnadsverket att vidta rättelse inom en viss tid
(rättelseföreläggande).
Byggnadsnämnden får inte besluta om ett föreläggande om det har förflutit mer än tio år från överträdelsen.
Den tioårsgräns som anges i andra stycket gäller inte om överträdelsen är att någon olovligen har tagit i anspråk eller inrett en bostadslägenhet för ett väsentligen annat ändamål än bostadsändamål. Lag (2011:335) .
Tillsyn av bygglovsbefriade åtgärder
Kan någon klaga på ändringen?
Om någon, till exempel en granne, är missnöjd med ändringens utformning finns inget beslut att överklaga. I stället får en tillsynsanmälan göras till byggnadsnämnden. Byggnadsnämnden ska då inleda ett tillsynsärende för att utreda om åtgärden strider mot PBL, PBF, BBR eller EKS. Byggnadsnämnden kan exempelvis behöva göra en bedömning om ändringen innebär en betydande olägenhet. Byggnadsnämnden ska ta ett beslut i tillsynsärendet där det avgörs om den strider eller inte strider mot någon bestämmelse i plan- och bygglagstiftningen. Detta beslut kan överklagas.(jfr prop. 2013/14:127 sid. 58-60 och HFD 2011 not. 93)
5 §
En tillsynsmyndighet ska pröva förutsättningarna för och behovet av att ingripa eller besluta om en påföljd enligt detta kapitel, så snart det finns anledning att anta att någon inte har följt en bestämmelse i denna lag, i föreskrifter, domar eller andra beslut som har meddelats med stöd av lagen eller i EU-förordningar som rör frågor inom lagens tillämpningsområde.
Överklagande av bygglovsbefriade åtgärder
Tillsyn av bygglovsbefriade åtgärder
Andra tillstånd kan krävas
Även om ändringen inte kräver bygglov eller anmälan kan tillstånd, dispens eller anmälan enligt annan lagstiftning krävas.