Lovföreläggande
Om en åtgärd som kräver bygglov, rivningslov eller marklov har vidtagits utan lov ska byggnadsnämnden i ett lovföreläggande ge fastighetens eller byggnadsverkets ägare tillfälle att inom en viss tid ansöka om lov. Lovföreläggande får endast användas om det är sannolikt att lov kan ges för åtgärden.
Olovlig åtgärd
För att få påbörja en lovpliktig åtgärd krävs att byggnadsnämnden först har beslutat om lov och startbesked. Om åtgärden påbörjas utan att byggnadsnämnden har beslutat om lov är åtgärden olovlig. Detta gäller även om en ansökan om lov har lämnats in men beslut ännu inte har fattats av byggnadsnämnden. Om en ansökan har lämnats in ska byggnadsnämnden pröva ansökan och bevilja lov i efterhand om det är möjligt.
Det finns inte någon möjlighet att koppla vite till ett lovföreläggande. Reglerna om byggsanktionsavgift gäller även om ett lovföreläggande beslutas.
Vem riktas lovföreläggande mot?
Ett lovföreläggande riktas i de flesta fall mot fastighetsägaren. Om åtgärden avser ett byggnadsverk på så kallad ofri grund, det vill säga om byggnadsverket ägs av någon annan än fastighetsägaren, ska föreläggandet istället riktas mot byggnadsverkets ägare. Det får endast riktas till den som är ägare vid tidpunkten för föreläggandet. Förelägganden till juridiska personer ska riktas direkt till den juridiska personen och inte till dess ställföreträdare. (JO 1972 sid. 433)
17 §
Om en åtgärd som kräver bygglov, rivningslov eller marklov har vidtagits utan lov, ska byggnadsnämnden i ett föreläggande ge fastighetens eller byggnadsverkets ägare tillfälle att inom en viss tid ansöka om lov, om det är sannolikt att lov kan ges för åtgärden (lovföreläggande).
Tillfälle till synpunkter före lovföreläggande
Innan byggnadsnämnden meddelar ett lovföreläggande ska byggnadsnämnden enligt förvaltningslagen ge den som föreläggandet är tänkt att riktas till tillfälle att yttra sig.
25 §
Innan en myndighet fattar ett beslut i ett ärende ska den, om det inte är uppenbart obehövligt, underrätta den som är part om allt material av betydelse för beslutet och ge parten tillfälle att inom en bestämd tid yttra sig över materialet. Myndigheten får dock avstå från sådan kommunikation, om
1. ärendet gäller anställning av någon och det inte är fråga om prövning i högre instans efter överklagande,
2. det kan befaras att det annars skulle bli avsevärt svårare att genomföra beslutet, eller
3. ett väsentligt allmänt eller enskilt intresse kräver att beslutet meddelas omedelbart.
Myndigheten bestämmer hur underrättelse ska ske. Underrättelse får ske genom delgivning.
Underrättelseskyldigheten gäller med de begränsningar som följer av 10 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen
(2009:400).
Exempel på material som ska kommuniceras är skrivelser med klagomål från anmälare, minnesanteckningar som gjorts efter muntliga klagomål, dokumenterade iakttagelser som gjorts vid besök på platsen när mottagaren inte själv varit närvarande, remissvar och andra skrivelser från sådana som i ett tidigare skede av ärendets handläggning beretts tillfälle att yttra sig samt annat faktaunderlag som myndigheten på olika sätt erhållit. Kommunicering behöver dock inte ske i fråga om sådant som saknar betydelse för ärendets utgång.
25 §
Innan en myndighet fattar ett beslut i ett ärende ska den, om det inte är uppenbart obehövligt, underrätta den som är part om allt material av betydelse för beslutet och ge parten tillfälle att inom en bestämd tid yttra sig över materialet. Myndigheten får dock avstå från sådan kommunikation, om
1. ärendet gäller anställning av någon och det inte är fråga om prövning i högre instans efter överklagande,
2. det kan befaras att det annars skulle bli avsevärt svårare att genomföra beslutet, eller
3. ett väsentligt allmänt eller enskilt intresse kräver att beslutet meddelas omedelbart.
Myndigheten bestämmer hur underrättelse ska ske. Underrättelse får ske genom delgivning.
Underrättelseskyldigheten gäller med de begränsningar som följer av 10 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen
(2009:400).
Lovföreläggande eller rättelseföreläggande
Om byggnadsnämnden kommer fram till att det inte är sannolikt att lov kan ges ska nämnden inte meddela något lovföreläggande utan omedelbart ta ställning till om det finns förutsättningar att meddela rättelseföreläggande. Även om byggnadsnämnden bedömt att det är sannolikt att lov kan ges i efterhand så är nämnden inte bunden av den bedömningen. Visar det sig vid lovprövningen efter ett lovföreläggande att lov inte kan ges ska byggnadsnämnden avslå lovansökan och omedelbart ta ställning till om det finns förutsättningar att meddela rättelseföreläggande.
I rättspraxis har det tydliggjorts att byggnadsnämnden först måste ta ställning till om lovföreläggande ska meddelas innan nämnden använder sig av rättelseföreläggande. (MÖD 2016-04-15 mål nr P 11688–15)
Mål: P 11688-15 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
När bygglov söks i efterhand för en olovligt uppförd byggnad har det i rättspraxis tydliggjorts att byggnadsnämnden är skyldig att fatta beslut i bygglovsfrågan senast i samband med att nämnden utfärdar rättelseföreläggande med krav om att riva det olovligt utförda (RÅ 1995 ref. 36, RÅ 1997 not. 179, MÖD 2016-09-08 mål nr P 2214–16 och MÖD 2022-02-07 mål nr P 11473–20)
Mål: P 2214–16 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Mål: P 11473–20 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Om en ansökan om bygglov har lämnats in först efter det att rättelseföreläggande med vite har utfärdats kan vitet enligt en dom i Mark- och miljööverdomstolen dömas ut innan byggnadsnämnden tar ställning till bygglovsansökan. (MÖD 2013-01-08, mål nr P 6260-12)
Mål: P 6260-12 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Byggnadsnämndens prövning
Byggnadsnämndens prövning av lovföreläggande och ansökan om lov ska göras mot bakgrund av de förhållanden som råder vid prövningstillfället oavsett om åtgärden redan har utförts eller inte.
Lov med villkor
Om en bygglovspliktig eller marklovspliktig åtgärd redan har utförts får byggnadsnämnden i ett beslut om lov i efterhand bestämma om skyldighet att vidta de ändringar i det utförda som behövs. Detta är även tillämpligt i de fall åtgärden avviker från lovet. I lovbeslutet ska nämnden ange den tid inom vilken ändringarna ska vara utförda. Denna möjlighet ska byggnadsnämnden ta hänsyn till vid sitt ställningstagande om lovföreläggande.
38 §
I ett bygglov eller marklov för en åtgärd som redan har utförts, får byggnadsnämnden bestämma om skyldighet att vidta de ändringar i det utförda som behövs. I beslutet ska nämnden i så fall ange den tid inom vilken ändringarna ska vara utförda.
Om villkoren i ett lov med villkor inte följs får byggnadsnämnden i ett åtgärdsföreläggande förelägga fastighetsägaren att utföra dem i enlighet med villkoren.
19 §
Om en byggherre, ägare, nyttjanderättshavare, väghållare, kontrollansvarig, sakkunnig eller huvudman för en allmän plats låter bli att vidta en åtgärd och därigenom bryter mot en skyldighet enligt denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen, får byggnadsnämnden förelägga denne att inom en viss tid vidta åtgärden
(åtgärdsföreläggande).
Förelägganden om att avhjälpa ett sådant hinder som avses i
8 kap. 2 § andra stycket eller 8 kap. 12 § andra stycket ska riktas mot den som har rådighet över hindret. Om inte annat visas ska det anses vara ägaren av byggnaden respektive den allmänna platsens huvudman. Lag (2022:909) .
Upprätta ritningar på ägarens bekostnad
Om fastighetsägaren eller byggnadsverkets ägare inte följer ett lovföreläggande får byggnadsnämnden besluta att på ägarens bekostnad låta upprätta de ritningar och beskrivningar samt vidta de åtgärder i övrigt som är nödvändiga för att pröva frågan om lov.
27 §
Om ett föreläggande enligt 17 § inte följs, får byggnadsnämnden besluta att på ägarens bekostnad låta upprätta de ritningar och beskrivningar samt vidta de åtgärder i övrigt som är nödvändiga för att pröva frågan om lov.
När den tid för synpunkter som har angetts i ett föreläggande enligt 18 § har gått ut, får byggnadsnämnden uppdra åt en sakkunnig att på ägarens bekostnad utreda behovet av underhållsåtgärder.
Om ett föreläggande enligt 19, 20, 21, 22, 23 eller 24 § inte följs, får byggnadsnämnden besluta att åtgärden ska genomföras på den försumliges bekostnad och hur det ska ske.
Bestämmelsen har tillkommit för att byggnadsnämnden inte ska tvingas utfärda rättelseföreläggande för åtgärder som det skulle ha kunnat beviljas lov för i efterhand om ägaren lämnat in en fullständig lovansökan.
Överklagande
Beslut om lovföreläggande får överklagas av den som beslutet angår om det har gått honom eller henne emot.
3 §
Andra kommunala beslut enligt denna lag än de som avses i
1-2 a §§ får överklagas till länsstyrelsen. Lag (2016:252) .
8 §
Bestämmelser om vem som får överklaga beslut som avses i 2 a, 3, 5 och 6 §§ finns i 42 § förvaltningslagen
(2017:900). Lag (2018:845) .
42 §
Ett beslut får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom eller henne emot.
Du kan läsa mer om utformning av beslut om lovföreläggande på sidan Exempel på tillsynsbeslut: Lovföreläggande
Filmer
För att visa det här innehållet behöver vi kunna spara kakor i din webbläsare.
För att visa det här innehållet behöver vi kunna spara kakor i din webbläsare.