Startbesked
En åtgärd som kräver bygglov, rivningslov, marklov eller anmälan får inte påbörjas förrän byggnadsnämnden har gett ett startbesked. Byggnadsnämnden ska ge ett startbesked om åtgärden kan antas komma att uppfylla kraven i plan- och bygglagen med tillhörande föreskrifter.
En åtgärd får inte påbörjas innan nämnden har gett ett startbesked
Enligt plan- och bygglagen, PBL, får en åtgärd inte påbörjas innan byggnadsnämnden har gett ett startbesked, om åtgärden kräver bygglov, marklov, rivningslov eller anmälan.
3 §
En åtgärd får inte påbörjas innan byggnadsnämnden har gett ett startbesked, om åtgärden kräver
1. bygglov, marklov eller rivningslov, eller
2. en anmälan enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 8 §.
3 a §
Om byggnadsnämnden har gett ett startbesked enligt 3 § för en viss del av en åtgärd, får en annan del av åtgärden inte påbörjas innan byggnadsnämnden har gett ett startbesked som omfattar den delen. Lag (2022:909) .
Vad som menas med att den lov- eller anmälningspliktiga åtgärden inte får påbörjas är inte närmare preciserat i plan- och bygglagstiftningen. Av domar från Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, framgår dock att för att kunna avgöra när en åtgärd har påbörjats så måste det fastslås vilka av de utförda arbetsmomenten som ingår i åtgärden och vilket av dessa moment som medför att det egentliga byggnadsarbetet har kommit i gång. En viktig utgångspunkt för bedömningen är också i vilket sammanhang och med vilket syfte arbetsmomentet har utförts. Ett arbetsmoment som är en del av och en förutsättning för genomförandet av en viss åtgärd ska anses ingå i åtgärden. (MÖD 2015-03-12 mål nr P 7526-14/2015:13, MÖD 2016-03-21 mål nr P 9722-15/2016:12, MÖD 2020-01-17 Mål nr P 1219-19/2020:29, MÖD 2020-01-17 mål nr P 8944-18 och MÖD 2023-05-02 mål nr P 4197-22)
Mål: P 7526-14/MÖD 2015:13 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Mål: P 9722-15/MÖD 2016:12 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Mål: P 1219-19/MÖD 2020:29 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Mål: P 8944-18 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Mål: P 4197-22 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
MÖD har i ett mål prövat förutsättningarna för att ta ut en byggsanktionsavgift när en fastighetsägare utan att bygglov eller startbesked meddelats har vidtagit de bygglovspliktiga byggnadsåtgärderna fönsterbyte och tilläggsisolering i samband med en renovering, men vid för åtgärderna olika tidpunkter. Enligt domskälen är det sammanhang i vilket de olika byggnadsarbetena vidtagits en viktig utgångspunkt för bedömningen av vilken den åtgärd är som avses i 10 kap. 3 § PBL. Av bedömningen i fallet framgår att då syftet med både fönsterbytet och tilläggsisoleringen varit detsamma och då byggnadsåtgärderna får anses ha utförts som ett samlat projekt, skulle åtgärden i det aktuella fallet anses omfatta både fönsterbytet och tilläggsisoleringen. MÖD bedömde i enlighet med ovanstående resonemang att det inledande fönsterbytet fick anses ha påbörjats före den 2 maj 2011. Den senare tilläggsisoleringen skulle ses som en del i ett samlat projekt och därmed skulle den äldre plan- och bygglagen, ÄPBL, tillämpas. Eftersom den lagen inte innehöll någon bestämmelse om startbesked så täcktes inte fastighetsägarens förfarande av någon sanktion. Det saknades därmed förutsättningar att ta ut en byggsanktionsavgift. (MÖD 2015-03-12 mål nr P 7526-14/2015:13)
Mål: P 7526-14/MÖD 2015:13 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
I en annan dom har MÖD funnit att ett bolag som låtit utföra sprängningsarbete för att bygga vindkraftverk innan ett startbesked lämnats får anses ha påbörjat uppförandet av vindkraftverk i strid med PBL. Ett vindkraftverk är en anläggning som enligt plan- och byggförordningen, PBF, är bygglovs- eller anmälningspliktig. I aktuellt mål var vindkraftverken anmälningspliktiga. Enligt MÖD ska bedömningen av de arbetsmoment som vidtagits i målet ske för varje vindkraftverk för sig. Att en anmälan skett gemensamt för de fem vindkraftverken saknar betydelse i detta sammanhang. I detta fall har bolaget vidtagit olika arbetsmoment såsom sprängning, blindning, armering och gjutning för vart och ett av de fem vindkraftverken. Sprängning har skett som ett första moment. Det utförda sprängningsarbetet för respektive vindkraftverk ingår enligt MÖD som en nödvändig del i uppförandet av det och medför därför att den anmälningspliktiga åtgärden nybyggnad av ett vindkraftverk har påbörjats när sprängningsarbetet har påbörjats. (MÖD 2016-03-21 mål nr P 9722-15/2016:12)
Mål: P 9722-15/MÖD 2016:12 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
I ytterligare en dom, avseende nybyggnad av ett tvåbostadshus, hade en bostadsrättsförening schaktat ur, lagt geotextil och påbörjat fyllning av makadam samt dragit fram vatten och avlopp innan startbesked meddelats. Enligt MÖD ska det vid bedömningen av om en åtgärd har påbörjats tas hänsyn till om åtgärden kräver ett tekniskt samråd och om de redan utförda arbetsmomenten är sådana att de skulle omfattas av en kontrollplan. Något krav på att de utförda åtgärderna är lovpliktiga i sig bör inte uppställas. Vidare hänvisade MÖD till sin tidigare praxis där det framgår att en viktig utgångspunkt för bedömningen av om en åtgärd har påbörjats är dels i vilket sammanhang och med vilket syfte ett arbetsmoment har utförts, dels att ett arbetsmoment som är en del av och en förutsättning för genomförandet av en lovpliktig åtgärd, ska anses ingå i åtgärden. I det aktuella fallet gjorde sedan MÖD bedömningen att inget av de arbetsmoment som utförts krävde i sig lov, men de omfattades av det meddelade bygglovet. De utförda arbetsmomenten hade varit nödvändiga för den kommande nybyggnaden. Det var av betydelse att dessa arbetsmoment utfördes på rätt sätt och de borde därför ha ingått i den kontrollplan som ska granskas vid det tekniska samrådet, innan startbesked kan ges. MÖD bedömde därför sammantaget att de utförda arbetsmomenten innebar att den lovsökta åtgärden hade påbörjats på ett sådant sätt att det fanns förutsättningar att ta ut en byggsanktionsavgift. (MÖD 2020-01-17 Mål nr P 1219-19/2020:29)
Mål: P 1219-19/MÖD 2020:29 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
I en annan dom, som beslutades samma dag som den föregående domen, har MÖD prövat när en tillbyggnad ska anses vara påbörjad. I det här fallet hade ett bolag schaktat, monterat kantelement och isolering, lagt armering samt förberett rördragning för el och vatten. Det fanns ingen utredning i målet som visade att de genomförda schaktningsarbetena i sig krävde bygglov, däremot framgick det av den dokumentation som nämnden hade gett in att viss sprängning hade förekommit. Dessutom hade förhållandevis omfattande grundläggningsarbeten vidtagits. De utförda arbetsmomenten hade enligt MÖD varit nödvändiga för den lovsökta tillbyggnaden. Det är av betydelse att dessa arbetsmoment utförs på rätt sätt och de borde därför ha ingått i den kontrollplan som ska granskas vid det tekniska samrådet, innan startbesked kan ges. MÖD bedömde därför sammantaget att de utförda arbetsmomenten innebar att den lovsökta åtgärden hade påbörjats på ett sådant sätt att det fanns förutsättningar att ta ut en byggsanktionsavgift. (MÖD 2020-01-17 mål nr P 8944-18)
Mål: P 8944-18 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
MÖD har i ytterligare ett mål om byggsanktionsavgift prövat frågan om vilka schaktnings- och sprängningsarbeten som utförts på en fastighet där bygglov beviljats för nybyggnad av enbostadshus och garage, och om de utförda arbetena inneburit att de lovpliktiga åtgärderna påbörjats. Av domskälen framgår att arbetsmoment för installation av avloppsanläggning samt för tillhörande rörgravar kan vara en del av uppförandet av ett enbostadshus och därmed medföra att en bygglovspliktig åtgärd har påbörjats i den mening som avses i 10 kap. 3 § PBL. Sprängning för vägar och dagvattenhantering avseende tomten kan enligt MÖD däremot inte medföra att den bygglovspliktiga åtgärden har påbörjats. Enligt byggnadsnämndens utredning hade omfattande sprängnings- och schaktningsarbeten utförts på fastigheten, men det var enligt MÖD inte klarlagt i vilket syfte dessa markarbeten hade utförts. Utredningen hade därmed inte vederlagt klagandenas uppgift om att sprängning enbart skett för väg och dagvattenhantering. Nämnden hade därför inte visat att sprängning hade skett i ett sådant sammanhang och med ett sådant syfte att den bygglovspliktiga åtgärden kunde anses vara påbörjad. Eftersom nämnden därmed inte hade haft skäl för att påföra byggsanktionsavgifter upphävdes nämndens beslut. (MÖD 2023-05-02 mål nr P 4197-22)
Mål: P 4197-22 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Vad ska lämnas in eller visas innan startbesked?
Byggherren ska lämna in förslag till kontrollplan och de tekniska handlingar som utöver ansökningshandlingarna krävs för att byggnadsnämnden ska kunna ta ställning till om åtgärden kan antas komma att uppfylla kraven. Byggherren ska innan startbeskedet ges även kunna visa att det finns färdigställandeskydd och skyddsrumsbesked om sådant besked krävs. I vissa fall ska byggherren också lämna in en redovisning av alternativa energiförsörjningssystem. Förslag till kontrollplan behöver inte lämnas in för rivningsåtgärder, om byggnadsnämnden i det enskilda fallet har beslutat att det inte behövs någon kontrollplan.
18 §
Byggherren ska senast vid det tekniska samrådet till byggnadsnämnden lämna
1. ett förslag till en sådan kontrollplan som krävs enligt
6 §, samt
2. de tekniska handlingar som, utöver ansökningshandlingarna enligt 9 kap. 21 §, krävs för att byggnadsnämnden ska kunna pröva frågan om startbesked.
Om ett certifierat byggprojekteringsföretag som avses i 9 kap.
32 b § har använts för projektering och byggherren önskar att startbesked med stöd av 25 a § ska ges utan att vissa krav ska prövas, ska byggherren senast vid det tekniska samrådet dessutom lämna en uppgift om vilket företag som har använts.
Första stycket 1 gäller inte rivningsåtgärder, om byggnadsnämnden i det enskilda fallet har beslutat att det inte behövs någon kontrollplan. Lag (2022:1084) .
23 §
Byggnadsnämnden ska med ett startbesked godkänna att en åtgärd som avses i 3 § får påbörjas, om
1. åtgärden kan antas komma att uppfylla de krav som gäller enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen,
2. ett bevis om att det finns ett färdigställandeskydd som avses i 16 § har visats upp för nämnden, om det krävs ett sådant skydd,
3. ett bevis om besked om skyddsrum har visats upp för nämnden, om det krävs ett sådant besked enligt 3 kap. 4 § lagen (2006:545) om skyddsrum,
4. en redovisning av alternativa energiförsörjningssystem har visats upp för nämnden, om en sådan redovisning krävs enligt
23 § lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader, och
5. de villkor som har uppställts enligt 4 kap. 14 § eller 9 kap. 37 a § är uppfyllda.
Vid anmälan som avser åtgärder enligt 9 kap. 4 a-4 c §§ ska byggnadsnämndens bedömning enligt första stycket endast omfatta det som anges i första stycket 1. Lag (2015:668) .
24 §
I startbeskedet ska byggnadsnämnden
1. fastställa den kontrollplan som ska gälla för åtgärderna enligt byggherrens förslag och det som kommit fram i det tekniska samrådet eller annars i handläggningen av ärendet, med uppgift om vem eller vilka som är sakkunniga eller kontrollansvariga,
2. bestämma villkor för att få påbörja åtgärderna, om sådana villkor behövs,
3. bestämma villkor och ungefärlig tidpunkt för utstakning, om utstakning behövs,
4. bestämma vilka handlingar som ska lämnas till nämnden inför beslut om slutbesked,
5. ge upplysningar om krav enligt annan lagstiftning, i den mån sådana upplysningar behövs, och
6. ange vid vilken tidpunkt som åtgärderna får påbörjas om de enligt 9 kap. 36 eller 37 § inte får påbörjas direkt eller om beslutet om lov för åtgärderna enligt 42 a § inte får verkställas direkt. Lag (2022:909) .
Startbeskedets innehåll
I startbeskedet ska byggnadsnämnden:
- fastställa den kontrollplan som ska gälla för åtgärderna med uppgift om vem eller vilka som är sakkunniga eller kontrollansvariga,
- bestämma villkor för att få påbörja åtgärderna om sådana villkor behövs,
- bestämma villkor och ungefärlig tidpunkt för utstakning om utstakning behövs,
- bestämma vilka handlingar som ska lämnas till nämnden inför beslutet om slutbesked,
- ge upplysningar om krav enligt annan lagstiftning, i den mån sådana upplysningar behövs,
- ange vid vilken tidpunkt som åtgärderna får påbörjas om de på grund av vissa villkor i lovet inte får påbörjas direkt eller om beslutet om lov på grund av verkställbarhetsreglerna inte får verkställas direkt.
24 §
I startbeskedet ska byggnadsnämnden
1. fastställa den kontrollplan som ska gälla för åtgärderna enligt byggherrens förslag och det som kommit fram i det tekniska samrådet eller annars i handläggningen av ärendet, med uppgift om vem eller vilka som är sakkunniga eller kontrollansvariga,
2. bestämma villkor för att få påbörja åtgärderna, om sådana villkor behövs,
3. bestämma villkor och ungefärlig tidpunkt för utstakning, om utstakning behövs,
4. bestämma vilka handlingar som ska lämnas till nämnden inför beslut om slutbesked,
5. ge upplysningar om krav enligt annan lagstiftning, i den mån sådana upplysningar behövs, och
6. ange vid vilken tidpunkt som åtgärderna får påbörjas om de enligt 9 kap. 36 eller 37 § inte får påbörjas direkt eller om beslutet om lov för åtgärderna enligt 42 a § inte får verkställas direkt. Lag (2022:909) .
36 §
Om ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser inte har vunnit laga kraft, får ett bygglov, rivningslov eller marklov för en åtgärd som avses att vidtas inom det område som detaljplanen eller områdesbestämmelserna omfattar ges med villkoret att planbeslutet vinner laga kraft. Beslutet om lov ska i så fall innehålla en upplysning om att åtgärden inte får påbörjas innan planbeslutet har vunnit laga kraft.
37 §
I ett beslut om bygglov får byggnadsnämnden bestämma att byggnadsarbeten inte får påbörjas förrän fastighetsägaren har betalat ersättning för gator eller andra allmänna platser eller har ställt säkerhet för ersättningen.
37 a §
Om kommunen i en detaljplan med stöd av 4 kap. 14 §
har bestämt att lov endast får ges om en viss förutsättning är uppfylld, får ett lov ges med villkoret att förutsättningen i stället ska vara uppfylld för att startbesked ska få ges. Lag (2014:900) .
42 a §
Ett beslut om att ge bygglov, rivningslov eller marklov får verkställas fyra veckor efter det att beslutet har kungjorts enligt 41 a §, även om det inte har fått laga kraft.
Trots första stycket får byggnadsnämnden bestämma att ett sådant beslut får verkställas tidigare, om ett väsentligt allmänt eller enskilt intresse kräver det. Lag (2018:674) .
Om byggnadsnämnden anser att det saknas något i byggherrens förslag till kontrollplan får förslaget kompletteras med de punkter byggnadsnämnden bedömer ska ingå i kontrollplanen för att den ska gå att fastställa. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 302-303)
En enklare plan- och bygglag, prop. 2009/10:170 (på Sveriges riksdags webbplats)
Det är möjligt att villkora ett startbesked. Villkor måste dock ha stöd i plan- och bygglagen, PBL, eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av PBL. Ett exempel på villkor är att utstakning ska ske innan arbetet startar. Ett exempel på villkor som inte bör användas är att bevis om färdigställandeskydd ska visas upp för byggnadsnämnden innan byggstart. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 318)
En enklare plan- och bygglag, prop. 2009/10:170 (på Sveriges riksdags webbplats)
23 §
Byggnadsnämnden ska med ett startbesked godkänna att en åtgärd som avses i 3 § får påbörjas, om
1. åtgärden kan antas komma att uppfylla de krav som gäller enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen,
2. ett bevis om att det finns ett färdigställandeskydd som avses i 16 § har visats upp för nämnden, om det krävs ett sådant skydd,
3. ett bevis om besked om skyddsrum har visats upp för nämnden, om det krävs ett sådant besked enligt 3 kap. 4 § lagen (2006:545) om skyddsrum,
4. en redovisning av alternativa energiförsörjningssystem har visats upp för nämnden, om en sådan redovisning krävs enligt
23 § lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader, och
5. de villkor som har uppställts enligt 4 kap. 14 § eller 9 kap. 37 a § är uppfyllda.
Vid anmälan som avser åtgärder enligt 9 kap. 4 a-4 c §§ ska byggnadsnämndens bedömning enligt första stycket endast omfatta det som anges i första stycket 1. Lag (2015:668) .
24 §
I startbeskedet ska byggnadsnämnden
1. fastställa den kontrollplan som ska gälla för åtgärderna enligt byggherrens förslag och det som kommit fram i det tekniska samrådet eller annars i handläggningen av ärendet, med uppgift om vem eller vilka som är sakkunniga eller kontrollansvariga,
2. bestämma villkor för att få påbörja åtgärderna, om sådana villkor behövs,
3. bestämma villkor och ungefärlig tidpunkt för utstakning, om utstakning behövs,
4. bestämma vilka handlingar som ska lämnas till nämnden inför beslut om slutbesked,
5. ge upplysningar om krav enligt annan lagstiftning, i den mån sådana upplysningar behövs, och
6. ange vid vilken tidpunkt som åtgärderna får påbörjas om de enligt 9 kap. 36 eller 37 § inte får påbörjas direkt eller om beslutet om lov för åtgärderna enligt 42 a § inte får verkställas direkt. Lag (2022:909) .
I startbeskedet ska byggnadsnämnden bestämma vilka handlingar som byggherren och den kontrollansvarige ska lämna in till byggnadsnämnden inför beslut om slutbesked. Exempel på sådana handlingar är:
- kontrollplan med verifierade kontrollpunkter
- utlåtande från kontrollansvarig,
- protokoll från täthetsprovning/läckagemätning av rök-/avgaskanal,
- protokoll från funktionskontroll av ventilationssystem,
- protokoll från besiktning av motordriven anordning,
- brandskyddsdokumentation,
- bekräftelse på att klimatdeklaration har lämnats in,
- övriga handlingar som framkom vid tekniskt samråd.
11 §
En kontrollansvarig ska
1. biträda byggherren med att upprätta förslag till den kontrollplan som krävs enligt 6 §, och med att identifiera avfall och återanvändbara byggprodukter som bygg- och rivningsåtgärderna kan ge upphov till,
2. se till att kontrollplanen och gällande bestämmelser och villkor för åtgärderna följs samt att nödvändiga kontroller utförs,
3. vid avvikelser från föreskrifter och villkor som avses i 2 informera byggherren och vid behov meddela byggnadsnämnden,
4. närvara vid tekniska samråd, besiktningar och andra kontroller samt vid byggnadsnämndens arbetsplatsbesök,
5. dokumentera sina byggplatsbesök och notera iakttagelser som kan vara av värde vid utvärderingen inför slutbeskedet,
6. avge ett utlåtande till byggherren och byggnadsnämnden som underlag för slutbesked, och
7. om den kontrollansvariga lämnar sitt uppdrag, meddela detta till byggnadsnämnden. Lag (2020:603) .
24 §
I startbeskedet ska byggnadsnämnden
1. fastställa den kontrollplan som ska gälla för åtgärderna enligt byggherrens förslag och det som kommit fram i det tekniska samrådet eller annars i handläggningen av ärendet, med uppgift om vem eller vilka som är sakkunniga eller kontrollansvariga,
2. bestämma villkor för att få påbörja åtgärderna, om sådana villkor behövs,
3. bestämma villkor och ungefärlig tidpunkt för utstakning, om utstakning behövs,
4. bestämma vilka handlingar som ska lämnas till nämnden inför beslut om slutbesked,
5. ge upplysningar om krav enligt annan lagstiftning, i den mån sådana upplysningar behövs, och
6. ange vid vilken tidpunkt som åtgärderna får påbörjas om de enligt 9 kap. 36 eller 37 § inte får påbörjas direkt eller om beslutet om lov för åtgärderna enligt 42 a § inte får verkställas direkt. Lag (2022:909) .
34 §
Byggnadsnämnden ska med ett slutbesked godkänna att en eller flera åtgärder som avses i 3 § ska anses slutförda och, i fråga om byggåtgärder, att byggnadsverket får tas i bruk, om
1. byggherren har visat att alla krav som gäller för åtgärderna enligt lovet, kontrollplanen, startbeskedet eller beslut om kompletterande villkor är uppfyllda,
2. byggherren har visat att denne har gett in en klimatdeklaration enligt lagen (2021:787) om klimatdeklaration för byggnader eller gjort sannolikt att det inte finns någon skyldighet att ge in en klimatdeklaration, och
3. nämnden inte har funnit skäl att ingripa enligt 11 kap. Lag (2021:788) .
Enligt Boverkets uppfattning ska det framgå av startbeskedet om en bekräftelse på att byggnaden har klimatdeklarerats ska lämnas in till byggnadsnämnden inför slutbeskedet.
24 §
I startbeskedet ska byggnadsnämnden
1. fastställa den kontrollplan som ska gälla för åtgärderna enligt byggherrens förslag och det som kommit fram i det tekniska samrådet eller annars i handläggningen av ärendet, med uppgift om vem eller vilka som är sakkunniga eller kontrollansvariga,
2. bestämma villkor för att få påbörja åtgärderna, om sådana villkor behövs,
3. bestämma villkor och ungefärlig tidpunkt för utstakning, om utstakning behövs,
4. bestämma vilka handlingar som ska lämnas till nämnden inför beslut om slutbesked,
5. ge upplysningar om krav enligt annan lagstiftning, i den mån sådana upplysningar behövs, och
6. ange vid vilken tidpunkt som åtgärderna får påbörjas om de enligt 9 kap. 36 eller 37 § inte får påbörjas direkt eller om beslutet om lov för åtgärderna enligt 42 a § inte får verkställas direkt. Lag (2022:909) .
34 §
Byggnadsnämnden ska med ett slutbesked godkänna att en eller flera åtgärder som avses i 3 § ska anses slutförda och, i fråga om byggåtgärder, att byggnadsverket får tas i bruk, om
1. byggherren har visat att alla krav som gäller för åtgärderna enligt lovet, kontrollplanen, startbeskedet eller beslut om kompletterande villkor är uppfyllda,
2. byggherren har visat att denne har gett in en klimatdeklaration enligt lagen (2021:787) om klimatdeklaration för byggnader eller gjort sannolikt att det inte finns någon skyldighet att ge in en klimatdeklaration, och
3. nämnden inte har funnit skäl att ingripa enligt 11 kap. Lag (2021:788) .
Om byggherren och byggnadsnämnden har olika uppfattning om byggnaden omfattas av krav på klimatdeklaration är det byggherren som ska göra det sannolikt att det inte behöver upprättas en klimatdeklaration. Kravet på byggherren bör dock inte ställas för högt. I de flesta fall bör byggherrens uppgifter kunna godtas. (jfr prop. 2020/21:144 sid. 86)
Klimatdeklaration för byggnader, prop. 2020/21:144 (på Sveriges riksdags webbplats)
I Boverkets handbok om klimatdeklaration kan du läsa om vilka byggnader som ska klimatdeklareras och hur det går till att klimatdeklarera.
Byggnadsnämnden ska i startbeskedet upplysa om de krav som finns i annan lagstiftning, om sådana upplysningar behövs. Exempel på sådana upplysningar kan vara krav enligt arbetsmiljölagstiftningen, att anmälan av livsmedelsverksamhet eller ansökan om tillstånd för enskild avloppsanläggning ska ske.
24 §
I startbeskedet ska byggnadsnämnden
1. fastställa den kontrollplan som ska gälla för åtgärderna enligt byggherrens förslag och det som kommit fram i det tekniska samrådet eller annars i handläggningen av ärendet, med uppgift om vem eller vilka som är sakkunniga eller kontrollansvariga,
2. bestämma villkor för att få påbörja åtgärderna, om sådana villkor behövs,
3. bestämma villkor och ungefärlig tidpunkt för utstakning, om utstakning behövs,
4. bestämma vilka handlingar som ska lämnas till nämnden inför beslut om slutbesked,
5. ge upplysningar om krav enligt annan lagstiftning, i den mån sådana upplysningar behövs, och
6. ange vid vilken tidpunkt som åtgärderna får påbörjas om de enligt 9 kap. 36 eller 37 § inte får påbörjas direkt eller om beslutet om lov för åtgärderna enligt 42 a § inte får verkställas direkt. Lag (2022:909) .
I startbeskedet ska byggnadsnämnden ange vid vilken tidpunkt som åtgärderna får påbörjas om de på grund av vissa villkor i lovet inte får påbörjas direkt eller om beslutet om lov på grund av verkställbarhetsreglerna inte får verkställas direkt.
24 §
I startbeskedet ska byggnadsnämnden
1. fastställa den kontrollplan som ska gälla för åtgärderna enligt byggherrens förslag och det som kommit fram i det tekniska samrådet eller annars i handläggningen av ärendet, med uppgift om vem eller vilka som är sakkunniga eller kontrollansvariga,
2. bestämma villkor för att få påbörja åtgärderna, om sådana villkor behövs,
3. bestämma villkor och ungefärlig tidpunkt för utstakning, om utstakning behövs,
4. bestämma vilka handlingar som ska lämnas till nämnden inför beslut om slutbesked,
5. ge upplysningar om krav enligt annan lagstiftning, i den mån sådana upplysningar behövs, och
6. ange vid vilken tidpunkt som åtgärderna får påbörjas om de enligt 9 kap. 36 eller 37 § inte får påbörjas direkt eller om beslutet om lov för åtgärderna enligt 42 a § inte får verkställas direkt. Lag (2022:909) .
36 §
Om ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser inte har vunnit laga kraft, får ett bygglov, rivningslov eller marklov för en åtgärd som avses att vidtas inom det område som detaljplanen eller områdesbestämmelserna omfattar ges med villkoret att planbeslutet vinner laga kraft. Beslutet om lov ska i så fall innehålla en upplysning om att åtgärden inte får påbörjas innan planbeslutet har vunnit laga kraft.
37 §
I ett beslut om bygglov får byggnadsnämnden bestämma att byggnadsarbeten inte får påbörjas förrän fastighetsägaren har betalat ersättning för gator eller andra allmänna platser eller har ställt säkerhet för ersättningen.
37 a §
Om kommunen i en detaljplan med stöd av 4 kap. 14 §
har bestämt att lov endast får ges om en viss förutsättning är uppfylld, får ett lov ges med villkoret att förutsättningen i stället ska vara uppfylld för att startbesked ska få ges. Lag (2014:900) .
42 a §
Ett beslut om att ge bygglov, rivningslov eller marklov får verkställas fyra veckor efter det att beslutet har kungjorts enligt 41 a §, även om det inte har fått laga kraft.
Trots första stycket får byggnadsnämnden bestämma att ett sådant beslut får verkställas tidigare, om ett väsentligt allmänt eller enskilt intresse kräver det. Lag (2018:674) .
Tidpunkten för när en åtgärd får påbörjas kan anges på olika sätt. Den kan anges genom ett exakt datum, alternativt genom en hänvisning till att åtgärden får påbörjas den dag då lovet får verkställas, den dag då detaljplanen får laga kraft eller när ett visst angivet villkor är uppfyllt. I syfte att åstadkomma så begripliga beslut som möjligt är det eftersträvansvärt att i största möjliga utsträckning ange ett exakt datum. (jfr prop. 2021/22:149 sid. 20 och 44)
En effektivisering av byggnadsnämndens tillsyn, prop. 2021/22:149 (på Sveriges riksdags webbplats)
Om en åtgärd som har fått startbesked påbörjas innan lovet får verkställas eller innan vissa villkor i bygglovet är uppfyllda ska byggnadsnämnden ta ut en byggsanktionsavgift. För att avgiften ska kunna tas ut så måste det framgå av startbeskedet vid vilken tidpunkt som åtgärden får påbörjas.
6 §
Byggsanktionsavgiften för att trots förbudet i 10 kap. 3 eller 3 a § plan- och bygglagen (2010:900) påbörja en sådan nybyggnad som kräver lov enligt 9 kap. 2 § första stycket 1 eller 8 § första stycket 2 a, 3 eller 4 plan- och bygglagen eller anmälan enligt 6 kap. 5 § första stycket 2, 9 eller 10, eller en del av en sådan nybyggnad, innan byggnadsnämnden har gett ett startbesked som omfattar nybyggnaden eller delen av denna, eller innan den tidpunkt som byggnadsnämnden enligt
10 kap. 24 § 6 plan- och bygglagen i ett startbesked har angett att åtgärden får påbörjas är
1. för ett en- eller tvåbostadshus, 1,5 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,005 prisbasbelopp per kvadratmeter av byggnadens sanktionsarea,
2. för en komplementbyggnad, ett komplementbostadshus eller en annan liten byggnad, 0,25 prisbasbelopp med ett tillägg av
0,005 prisbasbelopp per kvadratmeter av byggnadens sanktionsarea,
3. för ett flerbostadshus, en kontorsbyggnad, en handelsbyggnad eller en byggnad för kultur- eller idrottsevenemang, 3 prisbasbelopp med ett tillägg av
0,02 prisbasbelopp per kvadratmeter av byggnadens sanktionsarea, och
4. för en annan byggnad än de som avses i 1-3, 3 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,01 prisbasbelopp per kvadratmeter av byggnadens sanktionsarea. Förordning (2022:910).
7 §
Byggsanktionsavgiften för att trots förbudet i 10 kap. 3 eller 3 a § plan- och bygglagen (2010:900) påbörja en sådan tillbyggnad som kräver lov enligt 9 kap. 2 § första stycket 2 eller 8 § första stycket 2 a, 3, 4 eller 8 plan- och bygglagen eller anmälan enligt 6 kap. 5 § första stycket 2, 9, 10, 12 eller 13, eller en del av en sådan tillbyggnad, innan byggnadsnämnden har gett ett startbesked som omfattar tillbyggnaden eller delen av denna, eller innan den tidpunkt som byggnadsnämnden enligt 10 kap. 24 § 6 plan- och bygglagen i ett startbesked har angett att åtgärden får påbörjas är
1. för ett en- eller tvåbostadshus, 0,5 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,005 prisbasbelopp per kvadratmeter av tillbyggnadens sanktionsarea,
2. för en komplementbyggnad, ett komplementbostadshus eller en annan liten byggnad, 0,08 prisbasbelopp med ett tillägg av
0,005 prisbasbelopp per kvadratmeter av tillbyggnadens sanktionsarea,
3. för ett flerbostadshus, en kontorsbyggnad, en handelsbyggnad eller en byggnad för kultur- eller idrottsevenemang, 1 prisbasbelopp med ett tillägg av
0,02 prisbasbelopp per kvadratmeter av tillbyggnadens sanktionsarea, och
4. för en annan byggnad än de som avses i 1-3, 1 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,01 prisbasbelopp per kvadratmeter av tillbyggnadens sanktionsarea. Om en åtgärd enligt första stycket avser en takkupa, är byggsanktionsavgiften
0,25 prisbasbelopp per takkupa. Förordning (2022:910).
8 §
Byggsanktionsavgiften för att trots förbudet i 10 kap. 3 eller 3 a § plan- och bygglagen (2010:900) påbörja en sådan ändring av en byggnad som kräver lov enligt 9 kap. 2 § första stycket 3 a eller 8 § första stycket 4 plan- och bygglagen eller anmälan enligt 6 kap. 5 § första stycket 11, eller en del av en sådan ändring, och som innebär ändrad användning, innan byggnadsnämnden har gett ett startbesked som omfattar ändringen eller delen av denna, eller innan den tidpunkt som byggnadsnämnden enligt 10 kap. 24 § 6 plan- och bygglagen i ett startbesked har angett att åtgärden får påbörjas är
1. för ett en- eller tvåbostadshus, 0,125 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,003 prisbasbelopp per kvadratmeter av den sanktionsarea som ändringen avser,
2. för en komplementbyggnad, ett komplementbostadshus eller en annan liten byggnad, 0,0625 prisbasbelopp med ett tillägg av
0,003 prisbasbelopp per kvadratmeter av den sanktionsarea som ändringen avser,
3. för ett flerbostadshus, en kontorsbyggnad, en handelsbyggnad eller en byggnad för kultur- eller idrottsevenemang, 0,25 prisbasbelopp med ett tillägg av
0,0125 prisbasbelopp per kvadratmeter av den sanktionsarea som ändringen avser, och
4. för en annan byggnad än de som avses i 1-3,
0,25 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,00625 prisbasbelopp per kvadratmeter av den sanktionsarea som ändringen avser. Förordning (2022:910).
9 §
Byggsanktionsavgiften för att trots förbudet i 10 kap. 3 eller 3 a § plan- och bygglagen (2010:900) påbörja en sådan ändring av en byggnad som kräver lov enligt 9 kap. 2 § första stycket 3 b eller 8 § första stycket 2 a eller 4 plan- och bygglagen eller anmälan enligt 6 kap. 5 § första stycket 14, eller en del av en sådan åtgärd, och som innebär att någon ytterligare bostad eller lokal för handel, hantverk eller industri inreds, innan byggnadsnämnden har gett ett startbesked som omfattar åtgärden eller delen av denna, eller innan den tidpunkt som byggnadsnämnden enligt 10 kap. 24 § 6 plan- och bygglagen i ett startbesked har angett att åtgärden får påbörjas är
1. för varje ytterligare bostad, 0,125 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,005 prisbasbelopp per kvadratmeter av den sanktionsarea som ändringen avser, och
2. för varje ytterligare lokal, 0,25 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,005 prisbasbelopp per kvadratmeter av den sanktionsarea som ändringen avser. Förordning (2022:910).
10 §
Byggsanktionsavgiften för att trots förbudet i 10 kap. 3 eller 3 a § plan- och bygglagen (2010:900) påbörja en sådan ändring av en byggnad som kräver lov enligt 9 kap. 2 § första stycket 3 c eller 8 § första stycket 4, 6, 7 eller 9 plan- och bygglagen, eller en del av en sådan ändring, och som avser en byggnads yttre utseende, innan byggnadsnämnden har gett ett startbesked som omfattar åtgärden eller delen av denna, eller innan den tidpunkt som byggnadsnämnden enligt 10 kap. 24 § 6 plan- och bygglagen i ett startbesked har angett att åtgärden får påbörjas är
1. för ett en- eller tvåbostadshus, 0,125 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,0005 prisbasbelopp per kvadratmeter av den area som ändringen avser,
2. för en komplementbyggnad, ett komplementbostadshus eller en annan liten byggnad, 0,0625 prisbasbelopp med ett tillägg av
0,0005 prisbasbelopp per kvadratmeter av den area som ändringen avser,
3. för ett flerbostadshus, en kontorsbyggnad, en handelsbyggnad eller en byggnad för kultur- eller idrottsevenemang, 0,25 prisbasbelopp med ett tillägg av
0,002 prisbasbelopp per kvadratmeter av den area som ändringen avser, och
4. för en annan byggnad än de som avses i 1-3,
0,25 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,001 prisbasbelopp per kvadratmeter av den area som ändringen avser.
Om en åtgärd enligt första stycket avser ett fönster eller en dörr, är byggsanktionsavgiften 0,125 prisbasbelopp per fönster eller dörr som berörs.
Om en åtgärd enligt första stycket avser en balkong, altan eller entré, är byggsanktionsavgiften 0,25 prisbasbelopp per balkong, altan eller entré. Förordning (2022:910).
11 §
Byggsanktionsavgiften för att trots förbudet i 10 kap. 3 eller 3 a § plan- och bygglagen (2010:900) påbörja en sådan ändring av en byggnad som kräver lov enligt 9 kap. 8 § första stycket 4 plan- och bygglagen eller anmälan enligt 6 kap. 5 § första stycket 3, eller en åtgärd som avser en del av en sådan ändring, och som berör de bärande delarna eller påverkar planlösningen innan byggnadsnämnden har gett ett startbesked som omfattar åtgärden eller delen av denna, eller innan den tidpunkt som byggnadsnämnden enligt 10 kap. 24 § 6 plan- och bygglagen i ett startbesked har angett att åtgärden får påbörjas är
1. för ett en- eller tvåbostadshus, 0,125 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,003 prisbasbelopp per kvadratmeter av den sanktionsarea som berörs av ändringen,
2. för en komplementbyggnad, ett komplementbostadshus eller en annan liten byggnad, 0,0625 prisbasbelopp med ett tillägg av
0,003 prisbasbelopp per kvadratmeter av den sanktionsarea som berörs av ändringen,
3. för ett flerbostadshus, en kontorsbyggnad, en handelsbyggnad eller en byggnad för kultur- eller idrottsevenemang, 0,25 prisbasbelopp med ett tillägg av
0,0125 prisbasbelopp per kvadratmeter av den sanktionsarea som berörs av ändringen, och
4. för en annan byggnad än de som avses i 1-3,
0,25 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,00625 prisbasbelopp per kvadratmeter av den sanktionsarea som berörs av ändringen.
Förordning (2022:910).
12 §
Byggsanktionsavgiften för att trots förbudet i 10 kap. 3 eller 3 a § plan- och bygglagen (2010:900) påbörja en sådan åtgärd i fråga om en annan anläggning än en byggnad som kräver lov enligt 9 kap. 8 § första stycket 3 eller 5 plan- och bygglagen eller 6 kap. 1 § eller anmälan enligt 5 § första stycket 8, eller en del av en sådan åtgärd, innan byggnadsnämnden har gett ett startbesked som omfattar åtgärden eller delen av denna, eller innan den tidpunkt som byggnadsnämnden enligt 10 kap. 24 § 6 plan- och bygglagen i ett startbesked har angett att åtgärden får påbörjas är
1. 1,5 prisbasbelopp när det gäller en anläggning för en grundvattentäkt,
2. 5 prisbasbelopp när det gäller en kabinbana,
3. 0,5 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,005 prisbasbelopp per kvadratmeter av berörd area när det gäller en nöjespark, en djurpark, en idrottsplats, en skidbacke med lift, en campingplats, en skjutbana, en småbåtshamn, ett friluftsbad, en motorbana eller en golfbana,
4. 0,025 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,005 prisbasbelopp per kvadratmeter av berörd area när det gäller ett upplag, en materialgård, en tunnel, ett bergrum, en parkeringsplats eller en begravningsplats,
5. 5 prisbasbelopp när det gäller en fast cistern eller en annan fast an-läggning för farliga produkter eller varor,
6. 2,5 prisbasbelopp när det gäller en radio- eller telemast eller ett torn,
7. 2,5 prisbasbelopp när det gäller ett vindkraftverk,
8. 0,025 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,01 prisbasbelopp per löpmeter när det gäller en mur eller ett plank, och
9. 0,5 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,025 prisbasbelopp av anläggningens area när det gäller en transformatorstation.
Förordning (2022:910).
13 §
Byggsanktionsavgiften för att trots förbudet i 10 kap. 3 eller 3 a § plan- och bygglagen (2010:900) påbörja en sådan åtgärd i fråga om ett byggnadsverk som kräver lov enligt
9 kap. 8 § första stycket 2 b plan- och bygglagen eller anmälan enligt 6 kap. 5 § första stycket 4, 5, 6 eller 7, eller en del av en sådan åtgärd, innan byggnadsnämnden har gett ett startbesked som omfattar åtgärden eller delen av denna, eller innan den tidpunkt som byggnadsnämnden enligt
10 kap. 24 § 6 plan- och bygglagen i ett startbesked har angett att åtgärden får påbörjas är
1. 0,25 prisbasbelopp för installation eller väsentlig ändring av en hiss,
2. 0,1 prisbasbelopp för installation eller väsentlig ändring av en eldstad,
3. 0,05 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,0025 prisbasbelopp per kvadratmeter av berörd byggnadsarea för installation eller väsentlig ändring av en rökkanal eller anordning för ventilation,
4. 0,05 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,0025 prisbasbelopp per kvadratmeter av berörd byggnads- eller markarea för installation eller väsentlig ändring av en anläggning för vattenförsörjning eller avlopp,
5. 0,25 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,0025 prisbasbelopp per kvadratmeter av berörd byggnadsarea för en sådan ändring som väsentligt påverkar brandskyddet,
6. 1 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,001 prisbasbelopp per kvadratmeter av berörd byggnadsarea för underhåll av ett sådant byggnadsverk med särskilt bevarandevärde som omfattas av skyddsbestämmelser som har beslutats med stöd av 4 kap.
16 § eller 42 § andra stycket plan- och bygglagen eller motsvarande äldre föreskrifter, och
7. 0,25 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,001 prisbasbelopp per kvadratmeter av berörd byggnads- eller markarea för underhåll eller ändring av ett byggnadsverk eller bebyggelseområde i ett område som utgör en värdefull miljö.
Om åtgärden i första stycket 3-7 inte berör en byggnads- eller markarea är byggsanktionsavgiften
1. 0,05 prisbasbelopp för installation eller väsentlig ändring av en rökkanal eller anordning för ventilation,
2. 0,05 prisbasbelopp för installation eller väsentlig ändring av en anläggning för vattenförsörjning eller avlopp,
3. 0,25 prisbasbelopp för en sådan ändring som väsentligt påverkar brandskyddet,
4. 1 prisbasbelopp för underhåll av ett sådant byggnadsverk med särskilt bevarandevärde som omfattas av skyddsbestämmelser som har beslutats med stöd av 4 kap. 16 § eller 42 § andra stycket plan- och bygglagen eller motsvarande äldre föreskrifter, och
5. 0,25 prisbasbelopp för underhåll eller ändring av ett byggnadsverk eller bebyggelseområde i ett område som utgör en värdefull miljö. Förordning (2022:910).
14 §
Byggsanktionsavgiften för att trots förbudet i 10 kap. 3 eller 3 a § plan- och bygglagen (2010:900) påbörja en sådan åtgärd i fråga om en skylt eller en ljusanordning som kräver lov enligt 6 kap. 3, 3 a eller 4 a §, eller en del av en sådan åtgärd, innan byggnadsnämnden har gett ett startbesked som omfattar åtgärden eller delen av denna, eller innan den tidpunkt som byggnadsnämnden enligt 10 kap. 24 § 6 plan- och bygglagen i ett startbesked har angett att åtgärden får påbörjas är
1. för en skylt, 0,1 prisbasbelopp med ett tillägg av
0,025 prisbasbelopp per kvadratmeter av skyltens area, och
2. för en ljusanordning, 0,0625 prisbasbelopp.
Förordning (2022:910).
15 §
Byggsanktionsavgiften för att trots förbudet i 10 kap. 3 eller 3 a § plan- och bygglagen (2010:900) påbörja en sådan rivning av en byggnad som kräver lov enligt 9 kap. 10 § plan- och bygglagen eller anmälan enligt 6 kap 5 § första stycket 1, eller en åtgärd som avser en del av en sådan rivning, innan byggnadsnämnden har gett ett startbesked som omfattar åtgärden eller delen av denna, eller innan den tidpunkt som byggnadsnämnden enligt 10 kap. 24 § 6 plan- och bygglagen i ett startbesked har angett att åtgärden får påbörjas är
1. när det gäller ett en- eller tvåbostadshus, 1 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,002 prisbasbelopp per kvadratmeter av den rivna byggnadens sanktionsarea,
2. när det gäller en komplementbyggnad, ett komplementbostadshus eller en annan liten byggnad,
0,17 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,002 prisbasbelopp per kvadratmeter av den rivna byggnadens sanktionsarea,
3. när det gäller ett flerbostadshus, en kontorsbyggnad, en handels-byggnad eller en byggnad för kultur- eller idrottsevenemang, 2 prisbasbelopp med ett tillägg av
0,008 prisbasbelopp per kvadratmeter av den rivna byggnadens sanktionsarea, och
4. när det gäller en annan byggnad än de som avses i 1-3,
2 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,004 prisbasbelopp per kvadratmeter av den rivna byggnadens sanktionsarea.
Om en rivning avser en sådan byggnad som enligt 9 kap. 34 § 2 plan- och bygglagen bör bevaras, ska byggsanktionsavgiften räknas upp med 300 procent. Förordning (2022:910).
16 §
Byggsanktionsavgiften för att trots förbudet i 10 kap. 3 eller 3 a § plan- och bygglagen (2010:900) påbörja en sådan rivning av en del av en byggnad som kräver lov enligt 9 kap.
10 § plan- och bygglagen eller anmälan enligt 6 kap. 5 § första stycket 1, eller en åtgärd som avser en del av en sådan rivning, innan byggnadsnämnden har gett ett startbesked som omfattar åtgärden eller delen av denna, eller innan den tidpunkt som byggnadsnämnden enligt 10 kap. 24 § 6 plan- och bygglagen i ett startbesked har angett att åtgärden får påbörjas är
1. när det gäller ett en- eller tvåbostadshus,
0,4 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,002 prisbasbelopp per kvadratmeter av den rivna byggnadsdelens sanktionsarea,
2. när det gäller en komplementbyggnad, ett komplementbostadshus eller en annan liten byggnad,
0,07 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,002 prisbasbelopp per kvadratmeter av den rivna byggnadsdelens sanktionsarea,
3. när det gäller ett flerbostadshus, en kontorsbyggnad, en handels-byggnad eller en byggnad för kultur- eller idrottsevenemang, 0,8 prisbasbelopp med ett tillägg av
0,008 prisbasbelopp per kvadratmeter av den rivna byggnadsdelens sanktionsarea, och
4. när det gäller en annan byggnad än de som avses i 1-3,
0,8 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,004 prisbasbelopp per kvadratmeter av den rivna byggnadsdelens sanktionsarea.
Om en rivning avser en del av en sådan byggnad som enligt
9 kap. 34 § 2 plan- och bygglagen bör bevaras, ska byggsanktionsavgiften räknas upp med 300 procent.
Förordning (2022:910).
17 §
Byggsanktionsavgiften för att trots förbudet i 10 kap. 3 eller 3 a § plan- och bygglagen (2010:900) påbörja en sådan markåtgärd som kräver lov enligt 9 kap. 11, 12 eller 13 § plan- och bygglagen, eller en åtgärd som avser en del av en sådan markåtgärd, innan byggnadsnämnden har gett ett startbesked som omfattar åtgärden eller delen av denna, eller innan den tidpunkt som byggnadsnämnden enligt 10 kap. 24 § 6 plan- och bygglagen i ett startbesked har angett att åtgärden får påbörjas är
1. 0,025 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,001 prisbasbelopp per kvadratmeter av sanktionsarean för schaktning eller fyllning inom en tomt,
2. 0,05 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,002 prisbasbelopp per kvadratmeter av sanktionsarean för schaktning eller fyllning inom en allmän plats,
3. 0,025 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,001 prisbasbelopp per kvadratmeter av sanktionsarean för schaktning eller fyllning i ett område utanför detaljplan,
4. 0,25 prisbasbelopp per träd för trädfällning,
5. 0,025 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,0025 prisbasbelopp per kvadratmeter av sanktionsarean för skogsplantering, och
6. 0,05 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,002 prisbasbelopp per kvadratmeter av sanktionsarean för markåtgärder som kan försämra markens genomsläpplighet. Förordning (2022:910).
24 §
I startbeskedet ska byggnadsnämnden
1. fastställa den kontrollplan som ska gälla för åtgärderna enligt byggherrens förslag och det som kommit fram i det tekniska samrådet eller annars i handläggningen av ärendet, med uppgift om vem eller vilka som är sakkunniga eller kontrollansvariga,
2. bestämma villkor för att få påbörja åtgärderna, om sådana villkor behövs,
3. bestämma villkor och ungefärlig tidpunkt för utstakning, om utstakning behövs,
4. bestämma vilka handlingar som ska lämnas till nämnden inför beslut om slutbesked,
5. ge upplysningar om krav enligt annan lagstiftning, i den mån sådana upplysningar behövs, och
6. ange vid vilken tidpunkt som åtgärderna får påbörjas om de enligt 9 kap. 36 eller 37 § inte får påbörjas direkt eller om beslutet om lov för åtgärderna enligt 42 a § inte får verkställas direkt. Lag (2022:909) .
Verkställbarhet av lov, startbesked och slutbesked
Startbeskedet bör vara skriftligt
Det framgår inte av PBL om ett startbesked måste vara skriftligt eller om det även kan vara muntligt. Enligt förvaltningslagen ska handläggningen av ett ärende vara skriftlig även om myndigheten får besluta att handläggningen, om det inte är olämpligt, helt eller delvis ska vara muntlig.
9 §
Ett ärende ska handläggas så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts.
Handläggningen ska vara skriftlig. Myndigheten får dock besluta att handläggningen helt eller delvis ska vara muntlig, om det inte är olämpligt.
I en dom från Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, om byggsanktionsavgift för att ha påbörjat byggnadsarbeten utan startbesked, ansåg domstolen att ett startbesked ska vara skriftligt för att uppfylla kraven i PBL. Domstolen hänvisade i domen till länsstyrelsens beslut i ärendet i vilket länsstyrelsen angav att startbesked ska lämnas skriftligen och att ett eventuellt muntligt besked som lämnas till part under ett ärendes handläggning inte utgör ett formellt startbesked. Eftersom MÖD ansåg att byggnadsarbetena påbörjats utan startbesked och att det därmed fanns grund för byggsanktionsavgift så får domen förstås så att MÖD ansåg att det muntliga startbeskedet inte hade någon rättsverkan överhuvudtaget. (MÖD 2014-01-08 mål nr P 7235-13)
Mål: P 7235-13 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
I en senare dom från MÖD, som inte handlar om startbesked utan om byggsanktionsavgift för att ha tagit i bruk en byggnad utan slutbesked, gjorde domstolen däremot en bedömning som delvis avviker från bedömningen i den tidigare refererade domen om startbesked när det gäller frågan vilken form ett slutbesked måste ha. MÖD konstaterade att det inte finns några generella förvaltningsrättsliga hinder mot att meddela muntliga beslut och att PBL saknar bestämmelser om formerna för meddelande av slutbesked. Domstolen ansåg dock att allmänna lämplighetsskäl starkt talar för att slutbesked ska meddelas skriftligen. Domstolen konstaterade samtidigt att om ett slutbesked trots det har lämnats muntligen så är detta ett beslut som får rättsverkan och som den enskilde ska kunna rätta sig efter. Domen handlar visserligen om slutbesked men MÖD:s bedömning när det gäller rättsverkan av ett muntligt slutbesked bör, trots den tidigare refererade domen från MÖD, enligt Boverkets uppfattning vara giltig även för muntliga startbesked. (MÖD 2019-07-02 mål nr P 551-19/MÖD 2019:11)
Mål: P 551-19/MÖD 2019:11 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Enligt Boverkets uppfattning framgår det av MÖD:s bedömning i de båda refererade domarna helt klart att utgångspunkten är att startbesked och slutbesked bör vara skriftliga. Det är däremot något mer oklart vad som gäller i de fall byggnadsnämnden ger ett muntligt startbesked eller slutbesked. Den senare domen tyder, till skillnad mot den tidigare domen, på att sådana besked har en rättsverkan. Domarna är därmed inte helt förenliga med varandra. Boverket anser att det finns flera praktiska skäl som talar för att det är olämpligt med muntliga startbesked och slutbesked. Det främsta skälet är att det försvårar möjligheterna att i efterhand tydligt se vad som har beslutats och när det har skett. Starka rättssäkerhetsskäl talar därför för att inte ge muntliga startbesked.
Om byggnadsverket får tas i bruk utan slutbesked
Om byggnadsnämnden bedömer att byggnadsverket får tas i bruk innan slutbesked utfärdats ska byggnadsnämnden särskilt besluta det i startbeskedet.
4 §
Ett byggnadsverk får inte tas i bruk i de delar som omfattas av ett startbesked för byggåtgärder förrän byggnadsnämnden har gett ett slutbesked, om nämnden inte beslutar annat.
Byggnadsnämndens bedömning av om krav uppfylls
När byggnadsnämnden avgör om ett startbesked kan ges bedömer nämnden bland annat om åtgärderna kan antas komma att uppfylla de krav som gäller enligt PBL, PBF eller föreskrifter som meddelats med stöd av dem. I normalfallet finns ingen anledning att misstro den byggherre som redovisar att ett byggprojekt kommer att uppfylla de tekniska egenskapskraven. Är byggherrens redovisning däremot så bristfällig att byggnadsnämnden inte kan bedöma om kraven kan antas uppfyllas, behöver byggherren komplettera sin redovisning innan nämnden kan ge ett startbesked. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 317)
En enklare plan- och bygglag, prop. 2009/10:170 (på Sveriges riksdags webbplats)
23 §
Byggnadsnämnden ska med ett startbesked godkänna att en åtgärd som avses i 3 § får påbörjas, om
1. åtgärden kan antas komma att uppfylla de krav som gäller enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen,
2. ett bevis om att det finns ett färdigställandeskydd som avses i 16 § har visats upp för nämnden, om det krävs ett sådant skydd,
3. ett bevis om besked om skyddsrum har visats upp för nämnden, om det krävs ett sådant besked enligt 3 kap. 4 § lagen (2006:545) om skyddsrum,
4. en redovisning av alternativa energiförsörjningssystem har visats upp för nämnden, om en sådan redovisning krävs enligt
23 § lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader, och
5. de villkor som har uppställts enligt 4 kap. 14 § eller 9 kap. 37 a § är uppfyllda.
Vid anmälan som avser åtgärder enligt 9 kap. 4 a-4 c §§ ska byggnadsnämndens bedömning enligt första stycket endast omfatta det som anges i första stycket 1. Lag (2015:668) .
När ska startbesked inte ges?
Om byggnadsnämnden är tveksam till byggherrens egenkontroll eller befarar att de tekniska egenskapskraven inte kommer att uppfyllas ska inget startbesked ges. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 317)
En enklare plan- och bygglag, prop. 2009/10:170 (på Sveriges riksdags webbplats)
Exempel på situationer när startbesked inte ska ges kan vara när:
- energibalansberäkningar visar att energihushållningskraven inte kommer att kunna uppfyllas,
- en stomkonstruktion inte är tillräckligt tydligt redovisad,
- bygget inte kommer att ha ett tillräckligt fuktskydd under byggtiden och att byggherren inte kan visa att fukttillståndet blir tillräckligt lågt under byggtiden,
- utrymningsvägarna inte uppfyller kraven på trygg utrymning, eller
- en viss brandsäkerhetsfråga inte är belyst.
(jfr prop. 2009/10:170 sid. 317)
En enklare plan- och bygglag, prop. 2009/10:170 (på Sveriges riksdags webbplats)
Byggherren har möjlighet att begära ett startbesked trots att byggnadsnämnden bedömer att förutsättningarna för detta inte är uppfyllda. Byggnadsnämnden ska då ta ett beslut om att inte ge startbesked. Byggherren har möjlighet att överklaga det beslutet. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 317)
En enklare plan- och bygglag, prop. 2009/10:170 (på Sveriges riksdags webbplats)
15 §
Ett beslut om startbesked får överklagas endast av sökanden eller anmälaren i ärendet. Lag (2015:668) .
Startbesked för delar av en åtgärd
Byggnadsnämnden kan ge ett startbesked för en viss del av en åtgärd, till exempel kan entreprenören få schakta men inte påbörja grundkonstruktionen. Ett annat exempel är att grundkonstruktionen får utföras trots att det råder tveksamheter om takkonstruktionen. Förutsättningen är att bygglovet är beviljat. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 317)
En enklare plan- och bygglag, prop. 2009/10:170 (på Sveriges riksdags webbplats)
Om byggnadsnämnden har gett ett startbesked för en viss del av en åtgärd, får en annan del av åtgärden inte påbörjas innan byggnadsnämnden har gett ett startbesked som omfattar den delen.
3 a §
Om byggnadsnämnden har gett ett startbesked enligt 3 § för en viss del av en åtgärd, får en annan del av åtgärden inte påbörjas innan byggnadsnämnden har gett ett startbesked som omfattar den delen. Lag (2022:909) .
Om en byggåtgärd ska genomföras i etapper kan det vara lämpligt att separata startbesked och kontrollplaner upprättas för varje enskild etapp.
Startbesked när tekniskt samråd inte behövs
Det krävs ingen kontrollansvarig vid vissa enklare åtgärder, det vill säga i relativt okomplicerade ärenden, där byggherren bedöms kunna uppfylla sitt ansvar utan stöd av en kontrollansvarig. Om det inte behövs någon kontrollansvarig behövs det inte heller något tekniskt samråd, om inte byggherren begär det. Även om det inte behövs något tekniskt samråd ska byggherren ändå lämna in förslag till kontrollplan.
6 §
Byggherren ska se till att det finns en plan för kontrollen av en bygg- eller rivningsåtgärd som avses i 3 §
(kontrollplan) med uppgifter om
1. vilka kontroller som ska göras och vad kontrollerna ska avse,
2. vem som ska göra kontrollerna,
3. vilka anmälningar som ska göras till byggnadsnämnden,
4. vilka arbetsplatsbesök som byggnadsnämnden bör göra och när besöken bör ske,
5. vilka byggprodukter som kan återanvändas och hur dessa ska tas om hand, och
6. vilket avfall som åtgärden kan ge upphov till och hur avfallet ska tas om hand, särskilt hur man avser att möjliggöra
a) materialåtervinning av hög kvalitet, och
b) avlägsnande och säker hantering av farliga ämnen. Lag (2020:603) .
Om det inte behövs något tekniskt samråd, ska byggnadsnämnden ge startbesked redan i samband med att beslutet om lov tas, eller snarast möjligt därefter, eller efter att anmälan har kommit in. Om alla handlingar inte har kommit in ska byggnadsnämnden förelägga byggherren att skicka in dessa för att nämnden ska kunna pröva frågan om startbesked. Om de åtgärder som lovet eller anmälan avser kräver tillstånd av någon annan myndighet, ska byggnadsnämnden upplysa byggherren om detta.
22 §
Om det enligt 14 § inte behövs något tekniskt samråd, ska byggnadsnämnden i beslutet om lov eller snarast möjligt därefter eller efter det att anmälan har kommit in
1. ge startbesked, eller
2. förelägga byggherren att ge in de ytterligare handlingar som behövs för nämndens prövning i frågan om startbesked.
Om byggnadsnämnden finner att de åtgärder som lovet eller anmälan avser kräver tillstånd av någon annan myndighet, ska nämnden upplysa byggherren om detta.
Kompletterande villkor
I vissa situationer kan byggnadsnämnden behöva göra kompletteringar till ett startbesked. Det kan exempelvis ske om byggnadsnämnden vid sitt arbetsplatsbesök upptäcker allvarliga brister. Byggnadsnämnden kan då besluta om kompletterande villkor utöver de som framgår av startbeskedet. För det krävs att två förutsättningar är uppfyllda. För det första måste sådana villkor behövas för att uppfylla kraven enligt plan- och bygglagen eller de föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen. För det andra får behovet av villkoren inte ha kunnat förutses när startbeskedet gavs. Beslut om kompletterande villkor kan överklagas. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 320-321)
En enklare plan- och bygglag, prop. 2009/10:170 (på Sveriges riksdags webbplats)
29 §
Byggnadsnämnden får besluta om kompletterande villkor för bygg- eller rivningsåtgärderna eller för kontrollen, om
1. sådana villkor behövs för att uppfylla kraven enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen, och
2. behovet av villkoren inte kunde förutses när startbeskedet gavs.
3 §
Andra kommunala beslut enligt denna lag än de som avses i
1-2 a §§ får överklagas till länsstyrelsen. Lag (2016:252) .
Tidsfrister för handläggning
Tidsfristen för startbesked i ärenden om bygglov regleras inte specifikt i PBL. I stället gäller förvaltningslagens bestämmelse om att ärenden ska handläggas så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts. Dock finns ett undantag för ärenden där tekniskt samråd inte krävs och där startbesked då ska beslutas i beslutet om lov eller snarast möjligt.
9 §
Ett ärende ska handläggas så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts.
Handläggningen ska vara skriftlig. Myndigheten får dock besluta att handläggningen helt eller delvis ska vara muntlig, om det inte är olämpligt.
22 §
Om det enligt 14 § inte behövs något tekniskt samråd, ska byggnadsnämnden i beslutet om lov eller snarast möjligt därefter eller efter det att anmälan har kommit in
1. ge startbesked, eller
2. förelägga byggherren att ge in de ytterligare handlingar som behövs för nämndens prövning i frågan om startbesked.
Om byggnadsnämnden finner att de åtgärder som lovet eller anmälan avser kräver tillstånd av någon annan myndighet, ska nämnden upplysa byggherren om detta.
När det kommer till beslut om startbesked i anmälningsärenden så finns det däremot en tidsfrist angiven i PBL. Där anges det att beslut om startbesked ska tas inom 4 veckor. Tiden kan förlängas med ytterligare 4 veckor om det är nödvändigt på grund av handläggningen eller utredningen i ärendet.
45 §
Byggnadsnämnden ska handlägga en anmälan som avses i
16 § skyndsamt. Nämnden ska meddela sitt beslut om startbesked inom fyra veckor från
1. den dag anmälan kom in till nämnden, eller
2. den senare dag då ytterligare underlag kom in till nämnden från anmälaren på hans eller hennes initiativ.
Om nämnden inom tre veckor från den dag som anges i första stycket 1 eller 2 har förelagt anmälaren enligt 46 § att avhjälpa en brist i anmälan, räknas tidsfristen från den dag då bristen avhjälptes.
Om det är nödvändigt på grund av handläggningen eller utredningen i ärendet, får den tidsfrist som anges i första stycket förlängas en gång med högst fyra veckor. Lag (2018:1136) .
Verkställbarhet av startbesked
Startbesked får verkställas omedelbart. Det gäller startbesked både för lovpliktiga åtgärder och för anmälningspliktiga åtgärder. När det gäller startbesked för lovpliktiga åtgärder så kan åtgärderna i praktiken påbörjas först när lovbeslutet får verkställas. Det innebär att åtgärderna får påbörjas först 4 veckor efter att lovbeslutet har kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar om inte byggnadsnämnden beslutat att det får verkställas tidigare. (jfr prop. 2017/18:240 sid. 7, prop. 2016/17:180 sid. 212 och sid. 217-218)
35 §
Ett beslut som får överklagas inom en viss tid får verkställas när överklagandetiden har gått ut, om beslutet inte har överklagats.
Ett beslut får alltid verkställas omedelbart, om
1. beslutet gäller anställning av någon,
2. beslutet gäller endast tillfälligt, eller
3. kretsen av dem som har rätt att överklaga är så vid eller obestämd att det inte går att avgöra när överklagandetiden går ut.
En myndighet får även verkställa ett beslut omedelbart om ett väsentligt allmänt eller enskilt intresse kräver det. Myndigheten ska dock först noga överväga om det finns skäl att avvakta med att verkställa beslutet på grund av
1. att beslutet medför mycket ingripande verkningar för någon enskild,
2. att verkställigheten inte kan återgå om ett överklagande av beslutet leder till att det upphävs, eller
3. någon annan omständighet.
Startbeskedets giltighetstid
Startbesked för lovpliktiga åtgärder upphör att gälla samtidigt som lovet upphör att gälla, det vill säga om åtgärden inte påbörjats inom 2 år och avslutats inom 5 år från den dag lovet fått laga kraft. Startbesked för anmälningspliktiga åtgärder, till exempel installation av eldstad, upphör att gälla 2 år efter att det gavs.
25 §
Ett startbesked för lovpliktiga åtgärder upphör att gälla den dag då beslutet om lov upphör att gälla.
Ett startbesked för anmälningspliktiga åtgärder upphör att gälla två år efter att startbeskedet gavs. Om arbetena då har påbörjats men inte avslutats och ett nytt tekniskt samråd behövs, ska byggnadsnämnden kalla till ett nytt sammanträde för tekniskt samråd. Om det finns förutsättningar för slutsamråd enligt 30 § får byggnadsnämnden i stället kalla till slutsamråd.
Det som sägs om slutsamråd i andra stycket gäller även när startbesked enligt första stycket upphör att gälla.
25 a §
Om ett certifierat byggprojekteringsföretag som avses i
9 kap. 32 b § har använts för projektering vid nybyggnad av ett sådant bostadshus som framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 9 § 4, ska startbesked ges utan prövning av om kraven i 8 kap. 1 § 1 och 3 samt 4 § är uppfyllda. Detta gäller trots vad som föreskrivs i 23 § första stycket 1. Lag (2022:1084) .
43 §
Om inte annat följer av 9 eller 33 §, upphör ett bygglov, rivningslov eller marklov att gälla, om den åtgärd som lovet avser inte har påbörjats inom två år och avslutats inom fem år från den dag då beslutet vann laga kraft.
Enligt en dom från MÖD ska en åtgärd anses påbörjad när de egentliga byggnadsarbetena har kommit i gång och det är inte tillräckligt att förberedande åtgärder har vidtagits. I det aktuella fallet hade en byggnad flyttats till en annan fastighet och där ställts upp på en trailer. Att byggnaden hade flyttats till fastigheten innebar att den huvudsakliga åtgärden hade vidtagits som behövdes för att byggnaden skulle anses vara uppförd. Detta innebar enligt MÖD att de egentliga byggnadsarbetena hade kommit i gång och att den medgivna åtgärden därmed hade påbörjats. (MÖD 2012-06-04 Mål nr P 10122-11)
Mål: P 10122-11 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Avgift för startbesked
Byggnadsnämnden får ta ut en avgift för beslut om startbesked.
8 §
Byggnadsnämnden får ta ut avgifter för
1. beslut om planbesked, förhandsbesked, villkorsbesked, startbesked, slutbesked och ingripandebesked,
2. beslut om lov,
3. tekniska samråd,
4. slutsamråd,
5. arbetsplatsbesök och andra tillsynsbesök på byggarbetsplatsen,
6. upprättande av nybyggnadskartor,
7. framställning av arkivbeständiga handlingar,
8. expediering och kungörelse enligt 9 kap. 41-41 b §§, och
9. andra tids- eller kostnadskrävande åtgärder. Lag (2018:1136) .
8 a §
Om en avgift tas ut för handläggningen av ett ärende om förhandsbesked enligt 8 § 1, 8 eller 9 eller ett ärende om lov enligt 8 § 2, 8 eller 9, ska avgiften reduceras med en femtedel för varje påbörjad vecka som en tidsfrist enligt
9 kap. 27 § första stycket överskrids. Avgiften ska dock inte reduceras om tidsfristen överskrids på grund av ett beslut enligt 9 kap. 28 §.
Om en avgift enligt 8 § 1, 3 eller 9 tas ut för handläggningen av en anmälan för en åtgärd som avses i 9 kap.
16 §, ska avgiften reduceras med en femtedel för varje påbörjad vecka som en tidsfrist enligt 9 kap. 45 § första stycket överskrids. Lag (2018:1136) .
Om byggnadsnämnden tar ut en avgift för ett startbesked för en lov- eller anmälningspliktig åtgärd ska avgiften beslutas. Av redovisningen i beslutet ska det framgå hur avgiften har fastställts. I lovpliktiga ärenden är det lämpligt att beslutet om avgift tas i lovbeslutet och i anmälningspliktiga ärenden i beslutet om startbesked.
40 a §
Om byggnadsnämnden tar ut en avgift för handläggningen av ett ärende om lov eller förhandsbesked, ska nämnden i sitt beslut om avgift redovisa hur avgiften har fastställts. Lag (2018:1136) .
47 §
Om byggnadsnämnden tar ut en avgift för handläggningen av en anmälan, ska nämnden i sitt beslut om avgift redovisa hur avgiften har fastställts. Lag (2018:1136) .
Att avgiften är en del av beslutet innebär också att avgiften kan överklagas inom ramen för bestämmelser om överklagande av beslut om startbesked. Det kan till exempel bli aktuellt om sökande anser att avgiften skulle ha reducerats på grund av att tidsfristen för beslutet har överskridits. (jfr prop. 2017/18:210 sid. 21)
3 §
Andra kommunala beslut enligt denna lag än de som avses i
1-2 a §§ får överklagas till länsstyrelsen. Lag (2016:252) .
Beslutsformulering för avgift
I beslutet om avgift ska byggnadsnämnden redovisa hur avgiften har fastställts. Det innebär att byggnadsnämnden ska redovisa eventuella beräkningar över hur nämnden har bestämt avgiften. Kommunernas taxa för ärenden om anmälan kan se olika ut. I vissa kommuner är det ett fast belopp medan det i andra krävs mer eller mindre avancerade uträkningar för att bestämma avgiften. I redovisningen av hur avgiften har fastställts ska framgå dels de beräkningar som gjorts enligt kommunens taxa, dels de beräkningar som nämnden gjort om avgiften reduceras på grund av att tidsfristerna har överskridits.
40 a §
Om byggnadsnämnden tar ut en avgift för handläggningen av ett ärende om lov eller förhandsbesked, ska nämnden i sitt beslut om avgift redovisa hur avgiften har fastställts. Lag (2018:1136) .
47 §
Om byggnadsnämnden tar ut en avgift för handläggningen av en anmälan, ska nämnden i sitt beslut om avgift redovisa hur avgiften har fastställts. Lag (2018:1136) .
8 §
Byggnadsnämnden får ta ut avgifter för
1. beslut om planbesked, förhandsbesked, villkorsbesked, startbesked, slutbesked och ingripandebesked,
2. beslut om lov,
3. tekniska samråd,
4. slutsamråd,
5. arbetsplatsbesök och andra tillsynsbesök på byggarbetsplatsen,
6. upprättande av nybyggnadskartor,
7. framställning av arkivbeständiga handlingar,
8. expediering och kungörelse enligt 9 kap. 41-41 b §§, och
9. andra tids- eller kostnadskrävande åtgärder. Lag (2018:1136) .
8 a §
Om en avgift tas ut för handläggningen av ett ärende om förhandsbesked enligt 8 § 1, 8 eller 9 eller ett ärende om lov enligt 8 § 2, 8 eller 9, ska avgiften reduceras med en femtedel för varje påbörjad vecka som en tidsfrist enligt
9 kap. 27 § första stycket överskrids. Avgiften ska dock inte reduceras om tidsfristen överskrids på grund av ett beslut enligt 9 kap. 28 §.
Om en avgift enligt 8 § 1, 3 eller 9 tas ut för handläggningen av en anmälan för en åtgärd som avses i 9 kap.
16 §, ska avgiften reduceras med en femtedel för varje påbörjad vecka som en tidsfrist enligt 9 kap. 45 § första stycket överskrids. Lag (2018:1136) .
10 §
En avgift enligt 8 eller 9 § får inte överstiga kommunens genomsnittliga kostnad för den typ av besked, beslut eller handläggning som avgiften avser.
Grunderna för hur avgifterna ska beräknas ska anges i en taxa som beslutas av kommunfullmäktige.
Redovisningen av hur avgiften har fastställts kan antingen finnas direkt i beslutet eller i en bilaga till beslutet. Om redovisningen görs i en bilaga till beslutet är det viktigt att byggnadsnämnden i sitt beslut om avgift hänvisar till bilagan. Oavsett om byggnadsnämnden redovisar hur avgiften har fastställts direkt i beslutet eller i en bilaga till beslutet bör det framgå av beslutsformuleringen om avgiften har reducerats eller inte.
Avgiften för beslutet är xx kr i enlighet med fastställd taxa av kommunfullmäktige. Tidsfristen började löpa ÅÅÅÅ-MM-DD och beslut fattades ÅÅÅÅ-MM-DD, vilket innebär att lagstadgade tidsfrister för handläggningen har hållits. Avgiften har inte reducerats med stöd av 12 kap. 8 a § plan- och bygglagen(2010:900). Hur avgiften är fastställd framgår av bilaga x.
Avgiften för beslutet är xx kr i enlighet med fastställd taxa av kommunfullmäktige. Tidsfristen började löpa ÅÅÅÅ-MM-DD och beslut fattades ÅÅÅÅ-MM-DD, vilket innebär att lagstadgade tidsfrister för handläggningen har överskridits med x veckor. Avgiften har reducerats med x kr med stöd av 12 kap. 8 a § plan- och bygglagen(2010:900). Hur avgiften är fastställd framgår av bilaga x.
Avgiften för beslutet är xx kr i enlighet med fastställd taxa av kommunfullmäktige. Tidsfristen började löpa ÅÅÅÅ-MM-DD och beslut fattades ÅÅÅÅ-MM-DD, vilket innebär att lagstadgade tidsfrister för handläggningen har överskridits med x veckor. Avgiften för beslut om startbesked, beslut om slutbesked, expediering och kungörelse och andra tids- och kostnadskrävande åtgärder har reducerats med x femtedelar med stöd av 12 kap. 8 a § plan- och bygglagen(2010:900). Hur avgiften är fastställd framgår av bilaga x.
Bygglovsbefriade åtgärder som kräver anmälan
Det krävs startbesked för bygglovsbefriade åtgärder som kräver anmälan.
3 §
En åtgärd får inte påbörjas innan byggnadsnämnden har gett ett startbesked, om åtgärden kräver
1. bygglov, marklov eller rivningslov, eller
2. en anmälan enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 8 §.
3 a §
Om byggnadsnämnden har gett ett startbesked enligt 3 § för en viss del av en åtgärd, får en annan del av åtgärden inte påbörjas innan byggnadsnämnden har gett ett startbesked som omfattar den delen. Lag (2022:909) .
Den bedömning som byggnadsnämnden ska göra inför startbeskedet kan, beroende på åtgärd, komma att avse alla tillämpliga krav i PBL, PBF, BBR och EKS. För bygglovsbefriade åtgärder som kräver anmälan är fler krav relevanta än för andra anmälningspliktiga åtgärder.
23 §
Byggnadsnämnden ska med ett startbesked godkänna att en åtgärd som avses i 3 § får påbörjas, om
1. åtgärden kan antas komma att uppfylla de krav som gäller enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen,
2. ett bevis om att det finns ett färdigställandeskydd som avses i 16 § har visats upp för nämnden, om det krävs ett sådant skydd,
3. ett bevis om besked om skyddsrum har visats upp för nämnden, om det krävs ett sådant besked enligt 3 kap. 4 § lagen (2006:545) om skyddsrum,
4. en redovisning av alternativa energiförsörjningssystem har visats upp för nämnden, om en sådan redovisning krävs enligt
23 § lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader, och
5. de villkor som har uppställts enligt 4 kap. 14 § eller 9 kap. 37 a § är uppfyllda.
Vid anmälan som avser åtgärder enligt 9 kap. 4 a-4 c §§ ska byggnadsnämndens bedömning enligt första stycket endast omfatta det som anges i första stycket 1. Lag (2015:668) .
De krav i PBL som kan bli aktuella är:
- lokaliserings-, placerings- och utformningskraven i 2 kap,
- varsamhetskraven i 2 kap samt 8 kap,
- förvanskningsförbudet i 8 kap, och
- utformnings- och tekniska egenskapskraven i 8 kap.
(jfr prop. 2013/14:127 sid. 58).
23 §
Byggnadsnämnden ska med ett startbesked godkänna att en åtgärd som avses i 3 § får påbörjas, om
1. åtgärden kan antas komma att uppfylla de krav som gäller enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen,
2. ett bevis om att det finns ett färdigställandeskydd som avses i 16 § har visats upp för nämnden, om det krävs ett sådant skydd,
3. ett bevis om besked om skyddsrum har visats upp för nämnden, om det krävs ett sådant besked enligt 3 kap. 4 § lagen (2006:545) om skyddsrum,
4. en redovisning av alternativa energiförsörjningssystem har visats upp för nämnden, om en sådan redovisning krävs enligt
23 § lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader, och
5. de villkor som har uppställts enligt 4 kap. 14 § eller 9 kap. 37 a § är uppfyllda.
Vid anmälan som avser åtgärder enligt 9 kap. 4 a-4 c §§ ska byggnadsnämndens bedömning enligt första stycket endast omfatta det som anges i första stycket 1. Lag (2015:668) .
Krav på bygglovsbefriade åtgärder
Byggnadsnämndens bedömning inför startbeskedet blir alltså mer omfattande för de bygglovsbefriade åtgärderna som kräver anmälan än för andra anmälningspliktiga åtgärder. För lovpliktiga åtgärder har flera av kraven redan prövats i detaljplan eller i bygglov. Dessa krav behöver då inte bedömas på nytt inför startbeskedet, utan då bedöms endast de tekniska egenskapskraven. För de åtgärder som undantas från krav på bygglov kommer även dessa krav att omfattas av bedömningen inför startbeskedet, eftersom de inte har bedömts tidigare under processen.
För de bygglovsbefriade åtgärderna som kräver anmälan ska byggnadsnämnden inte bedöma de övriga förutsättningar för startbesked som annars gäller, det vill säga bevis om färdigställandeskydd, bevis om skyddsrum och redovisning av alternativa energiförsörjningssystem.
23 §
Byggnadsnämnden ska med ett startbesked godkänna att en åtgärd som avses i 3 § får påbörjas, om
1. åtgärden kan antas komma att uppfylla de krav som gäller enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen,
2. ett bevis om att det finns ett färdigställandeskydd som avses i 16 § har visats upp för nämnden, om det krävs ett sådant skydd,
3. ett bevis om besked om skyddsrum har visats upp för nämnden, om det krävs ett sådant besked enligt 3 kap. 4 § lagen (2006:545) om skyddsrum,
4. en redovisning av alternativa energiförsörjningssystem har visats upp för nämnden, om en sådan redovisning krävs enligt
23 § lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader, och
5. de villkor som har uppställts enligt 4 kap. 14 § eller 9 kap. 37 a § är uppfyllda.
Vid anmälan som avser åtgärder enligt 9 kap. 4 a-4 c §§ ska byggnadsnämndens bedömning enligt första stycket endast omfatta det som anges i första stycket 1. Lag (2015:668) .
Överklagan av startbesked för lovpliktiga åtgärder
Ett beslut om startbesked för lovpliktiga åtgärder kan endast överklagas av sökanden eller anmälaren i ärendet. Det kan till exempel bli aktuellt vid beslut om att inte ge startbesked.
15 §
Ett beslut om startbesked får överklagas endast av sökanden eller anmälaren i ärendet. Lag (2015:668) .
Enligt Boverkets uppfattning bör det vara möjligt att överklaga bestämmelser i startbesked om vilka handlingar som ska lämnas in inför slutbesked. Det kan vara bestämmelser om att det ska lämnas in brandskyddsdokumentation eller bekräftelse på inlämnad klimatdeklaration. Sådana bestämmelser kan betraktas som något som går byggherren emot. Detta har dock inte prövats rättsligt.
41 §
Ett beslut får överklagas om beslutet kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt.
42 §
Ett beslut får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom eller henne emot.
Överklagan av startbesked för anmälningspliktiga åtgärder
I PBL framgår det att ett beslut om startbesked endast får överklagas av sökanden eller anmälaren i ärendet. Det innebär att grannar och andra som berörs av åtgärden inte har rätt att överklaga ett startbesked enligt PBL. Enligt förarbetena till PBL har grannar eller andra närboende i stället en möjlighet att initiera ett tillsynsärende för exempelvis bygglovsbefriade åtgärder som kräver anmälan. Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, har dock i flera avgöranden kommit fram till att detta inte är möjligt och att grannar i vissa fall därför har rätt att överklaga startbesked. (jfr prop. 2013/14:127 sid. 58-60, MÖD 2016-02-23 mål nr P 1948-15, MÖD 2017-12-01 mål nr P 1646-17 och MÖD 2018-03-26 mål nr P 12189–17)
Mål: P 1948-15 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Mål: P 1646-17 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Mål: P 12189–17 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
15 §
Ett beslut om startbesked får överklagas endast av sökanden eller anmälaren i ärendet. Lag (2015:668) .
Enligt MÖD är startbesked gynnande förvaltningsbeslut som vinner negativ rättskraft. Det innebär att beslutet inte kan ändras till beslutsmottagarens nackdel om det inte grundar sig på vilseledande uppgifter. Enligt domstolen kan en tillsynsmyndighet därför i ett tillsynsärende gällande en anmälningspliktig åtgärd som har fått startbesked i regel endast ingripa med tillsynsåtgärder om åtgärden inte överensstämmer med det som framgår av anmälan om åtgärden. Det innebär att om åtgärden har utförts enligt det underlag som lämnats vid anmälan och det startbesked som har getts så kan grannar och andra närboende inte få åtgärden prövad genom tillsyn. (MÖD 2016-02-23 mål nr P 1948-15, MÖD 2017-12-01 mål nr P 1646-17 och MÖD 2018-03-26 mål nr P 12189–17)
Mål: P 1948-15 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Mål: P 1646-17 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Mål: P 12189–17 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Eftersom grannar och andra närboende inte heller kan överklaga ett startbesked för anmälningspliktiga åtgärder strider detta mot rätten till domstolsprövning enligt Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, Europakonventionen. Europakonventionen gäller som lag i Sverige. En lag eller annan föreskrift får inte meddelas i strid med Sveriges åtaganden enligt Europakonventionen. MÖD har därför i flera domar konstaterat att grannar har haft rätt att klaga på ett startbesked för exempelvis ett attefallshus trots att det inte står i PBL att de får det. (MÖD 2016-02-23 mål nr P 1948-15, MÖD 2017-12-01 mål nr P 1646-17 och MÖD 2018-03-26 mål nr P 12189–17)
Mål: P 1948-15 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Mål: P 1646-17 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Mål: P 12189–17 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Avgörande för om grannar eller andra närboende har rätt att överklaga ett startbesked är enligt domstolen om klagandens civila rättigheter faktiskt påverkas av den åtgärd som startbeskedet medger och om den klagande saknar möjligheter att få sina rättigheter prövade på annat sätt genom den nationella rätten. Rätten till skydd mot egendom är enligt Europakonventionen en civil rättighet. Krav på lokalisering, placering och utformning, som bedöms i startbesked när det gäller till exempel attefallshus, kan enligt domstolen under vissa förutsättningar anses röra en grannes civila rättigheter. Exempel på det är om klaganden drabbas av en störning, värdeminskning eller annan olägenhet på grund av de åtgärder som startbeskedet avser. Innehavare av egendom har i PBL skydd mot olägenheter. MÖD åsidosatte därför i två fall PBL:s bestämmelser om att andra än anmälaren inte får överklaga ett startbesked för anmälningspliktiga åtgärder och ansåg att grannar fick överklaga startbeskeden i de ärendena. I ett annat fall konstaterade MÖD däremot att grannen inte hade rätt att överklaga ett startbesked då åtgärden inte berörde grannens civila rättigheter. Det finns även ett fall där MÖD ansåg att grannen inte hade rätt att överklaga ett startbesked för en eldstad eftersom grannen kunde få saken prövad genom tillsyn enligt Miljöbalken. (MÖD 2016-02-23 mål nr P 1948-15, MÖD 2017-12-01 mål nr P 1646-17, MÖD 2018-03-26 mål nr P 12189–17 och MÖD 2019-08-27 mål nr P 10674-18)
Mål: P 1948-15 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Mål: P 1646-17 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Mål: P 12189–17 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Mål: P 10674-18 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Detta innebär att det måste göras en bedömning i varje enskilt fall om en granne har rätt att överklaga ett startbesked för anmälningspliktiga åtgärder. Om någon överklagar ett startbesked för en anmälningspliktig åtgärd ska byggnadsnämnden hantera det på samma sätt som ett överklagande av exempelvis beslut om förhandsbesked eller lov. Byggnadsnämnden ska göra en rättidsprövning och skicka överklagandet vidare till länsstyrelsen. Byggnadsnämnden ska inte ta ställning till om den som överklagar har rätt att överklaga, det gör länsstyrelsen.
Du kan läsa mer om rättidsprövning på sidan Byggnadsnämndens hantering av överklagande.