Halmstad - bedömer hållbarheten brett
När Halmstads kommun skulle ta fram sin nya översiktsplan fanns det två alternativ framtagna. Båda alternativen var konsekvensbedömda, inget av alternativen var bättre eller sämre än det andra så det blev upp till politikerna att ta beslutet om vilken inriktning som var viktigast för kommunen. Den lagstadgade miljökonsekvensbedömningen utökades till att även innefatta en konsekvensanalys av planens ekonomiska och sociala följder.
Framtidsbilder utgjorde målbild för översiktsplanen
När det var dags för Halmstads kommun att ta fram sin nya översiktsplan började kommunen med att ta fram alternativ för kommunens fysiska utveckling, så kallade framtidsbilder. Utgångspunkten i arbetet med framtidsbilderna var utifrån rådande omvärldstrender, de globala målen, kommunens förutsättningar och kommunens vision. Det resulterade i fyra visionsberättelser för de strategiska områdena som har identifierats i kommunens vision som särskilt viktiga att utveckla.
De strategiska områdena är:
- den inkluderande kommunen
- miljömässig och ekologisk hållbarhet
- attraktivitet och hållbar tillväxt
- framtidens välfärd
Tre stora utmaningar
Av framtidsbilden framgår också tre stora utmaningar som Halmstads kommun står inför och som därför ska prioriteras i den fysiska planeringen. Dessa är:
- jämlikhetsutmaningen
- klimatutmaningen
- infrastruktur för en ny tid
Framtidsbild 2050 godkändes av kommunfullmäktige inför det fortsatta arbetet med att ta fram översiktsplanen.
De fyra framtidsbilderna bröts ner och utvärderades utifrån 22 hållbarhetsaspekter. Framtidsbilderna mynnade sen ut i två inriktningar för hur kommunen kan utvecklas. De båda alternativen konsekvensbedömdes, och det fanns också ett nollalternativ. De 22 hållbarhetsaspekterna hittar du i översiktsplanens del D.
Framtidsplan 2050 - översiktsplan för Halmstads kommun
Båda alternativen av inriktningar innehöll för- och nackdelar, och beslutet blev därmed en fråga för politikerna att bestämma inriktning.
”Från början var det tänkt att bli ett tjänstemannabeslut om vilket av alternativen man skulle välja men valet var svårt, det fanns för- och nackdelar med båda alternativen varför det blev en värdegrundsfråga. Det blev därmed en fråga för politiken att besluta om vilken väg de ville att utvecklingen skulle gå”, berättar Annika Hansson, planstrateg och Anna Winnberg, planarkitekt som båda har varit med och tagit fram översiktsplanen.
Brett samarbete gav positiva effekter
Under hela processen fanns det en stor förvaltningsövergripande arbetsgrupp. Vid arbete med olika planeringsinriktningar delades gruppen in i olika temaområden medan hela gruppen träffades vid avvägningar.
Samtidigt som översiktsplanen togs fram så tog kommunen även fram strategiska planer för andra komplexa sakområden, såsom planer för transportsystemet, vatten och avlopp samt klimatanpassning. Det ställdes stora krav på samarbete mellan projektledarna så att planerna blev samordnade både avseende tid och innehåll. "Positiva effekter som framkom var att det gav en möjlighet att fördjupa sig i olika planeringsområden, vilket höjde kvaliteten på de olika planerna", säger Annika Hansson som är planstrateg.
Kommunstyrelsen var styrgrupp för översiktsplanen och arbetade aktivt och engagerat under hela processen.
Konsekvensbedömningarna togs fram parallellt med översiktsplanen
”I en översiktsplan handlar det om att göra avvägningar och då är det viktigt att man tänker på alla tre hållbarhetsdimensionerna när man gör avvägningarna" säger Anna Winnberg som är översiktsplanerare i Halmstad. "Det var därför vi valde att göra en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som tar hänsyn till alla tre dimensionerna och inte bara den miljömässiga".
Konsekvensbeskrivningen gjordes integrerat med planarbetet och utgjorde grund för vägval. Kommunen använde sig av en konsult vid konsekvensbeskrivningen. Dels för att man saknade kompetens om social och ekonomisk hållbarhet, men framförallt för att få en bedömning utifrån och av experter inom olika sakområden.