Ekosystemtjänster vid bygglov utanför detaljplan
Vid nästan alla typer av åtgärder som kräver bygglov, utanför ett område som omfattas av en detaljplan, ska bygglovet prövas mot allmänna intressen och krav i 2 kap. respektive 8 kap. PBL. På den här sidan berättar vi hur ekosystemtjänster hanteras vid prövningen av bygglov utanför detaljplan.
Om bygglov utanför detaljplan
För bygglov för en åtgärd utanför ett område som omfattas av en detaljplan, prövas markens lämplighet för den aktuella åtgärden både gentemot allmänna intressen i 2 kap. PBL och kraven på bland annat tomt i 8 kap. PBL utifrån förutsättningarna på den specifika platsen.
Undantag för prövning enligt 2 kap. PBL gäller åtgärder som till exempel liten tillbyggnad till en- och tvåbostadshus eller byte av en byggnads fasadmaterial.
31 a §
Bygglov ska ges för en åtgärd utanför ett område med detaljplan, om åtgärden
1. innebär endast att en byggnad ändras på ett sådant sätt som avses i 2 § första stycket 3 c eller att ett en- eller tvåbostadshus kompletteras med en komplementbyggnad eller en liten tillbyggnad,
2. inte strider mot sådana områdesbestämmelser som avses i 4 kap. 42 § första stycket 3 eller 5 c, och
3. uppfyller de krav som följer av 2 kap. 6 § första stycket 1 och 5, 6 § tredje stycket, 8 och 9 §§ samt 8 kap. 1 §, 2 §
första stycket, 3, 6, 7, 9-11 §§, 12 § första stycket, 13, 17 och 18 §§ i de delar som inte har prövats i områdesbestämmelser. Lag (2014:900) .
Förhandsbesked
Den sökande kan tidigare ha fått ett positivt förhandsbesked att åtgärden kan tillåtas på den avsedda platsen. I förhandsbeskedet har byggnadsnämnden tagit ställning till att vissa av kraven i 2 kap. PBL är uppfyllda, bland annat de krav som berör lokaliseringen av en åtgärd. Ett positivt förhandsbesked är bindande för byggnadsnämnden i prövningen av bygglovet, om ansökan om bygglov kommer in inom två år efter det att förhandsbeskedet vunnit laga kraft. Att förhandsbeskedet är bindande innebär att byggnadsnämnden endast får pröva frågor i bygglovet som inte tidigare avgjorts i förhandsbeskedet. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 285)
17 §
Om den som avser att vidta en bygglovspliktig åtgärd begär det, ska byggnadsnämnden ge ett förhandsbesked i fråga om åtgärden kan tillåtas på den avsedda platsen.
18 §
Ett förhandsbesked som innebär att åtgärden kan tillåtas är bindande vid den kommande bygglovsprövningen, om ansökan om bygglov görs inom två år från den dag då förhandsbeskedet vann laga kraft.
39 §
Ett förhandsbesked som innebär att en åtgärd kan tillåtas ska innehålla
1. en upplysning om att förhandsbeskedet endast gäller om bygglov för åtgärden söks inom två år efter det att beslutet om förhandsbesked vann laga kraft,
2. en upplysning om att förhandsbeskedet inte innebär att åtgärden får påbörjas, och
3. de villkor som behövs för att förhandsbeskedet ska vara förenligt med de förutsättningar som gäller för den kommande bygglovsprövningen.
I bygglovet behöver man därmed inte pröva de frågor som redan är avgjorda i förhandsbeskedet. Prövningen av bygglovet kan då istället riktas in på att ta ställning till de andra kraven i 2 kap. PBL som inte har blivit prövade i förhandsbeskedet och de övriga krav i 8 kap. PBL som ska prövas i bygglovet.
31 §
Bygglov ska ges för en åtgärd utanför ett område med detaljplan, om åtgärden
1. inte strider mot områdesbestämmelser,
2. inte förutsätter planläggning enligt 4 kap. 2 eller 3 §, och
3. uppfyller de krav som följer av 2 kap. och 8 kap. 1 §, 2 §
första stycket, 3, 6, 7, 9-11 §§, 12 § första stycket, 13, 17 och 18 §§ i de delar som inte har prövats i områdesbestämmelser. Lag (2014:900) .
31 a §
Bygglov ska ges för en åtgärd utanför ett område med detaljplan, om åtgärden
1. innebär endast att en byggnad ändras på ett sådant sätt som avses i 2 § första stycket 3 c eller att ett en- eller tvåbostadshus kompletteras med en komplementbyggnad eller en liten tillbyggnad,
2. inte strider mot sådana områdesbestämmelser som avses i 4 kap. 42 § första stycket 3 eller 5 c, och
3. uppfyller de krav som följer av 2 kap. 6 § första stycket 1 och 5, 6 § tredje stycket, 8 och 9 §§ samt 8 kap. 1 §, 2 §
första stycket, 3, 6, 7, 9-11 §§, 12 § första stycket, 13, 17 och 18 §§ i de delar som inte har prövats i områdesbestämmelser. Lag (2014:900) .
31 b §
Trots 30 § första stycket 2, 31 § 1 och 31 a § 2 får bygglov ges för en åtgärd som avviker från en detaljplan eller områdesbestämmelser, om avvikelsen är förenlig med detaljplanens eller områdesbestämmelsernas syfte och
1. avvikelsen är liten, eller
2. åtgärden är av begränsad omfattning och nödvändig för att området ska kunna användas eller bebyggas på ett ändamålsenligt sätt. Lag (2014:900) .
31 c §
Efter det att genomförandetiden för en detaljplan har gått ut får bygglov utöver vad som följer av 31 b § ges för en åtgärd som avviker från detaljplanen, om åtgärden
1. är förenlig med detaljplanens syfte och tillgodoser ett angeläget gemensamt behov eller ett allmänt intresse, eller
2. innebär en sådan annan användning av mark eller vatten som utgör ett lämpligt komplement till den användning som har bestämts i detaljplanen. Lag (2014:900) .
31 d §
Om avvikelser tidigare har godtagits enligt 30 §
första stycket 1 b, 31 b eller 31 c §, ska en samlad bedömning göras av den avvikande åtgärd som söks och de som tidigare har godtagits. Lag (2014:900) .
31 e §
Bygglov enligt 31 b eller 31 c § får inte ges om åtgärden kan antas medföra
1. betydande miljöpåverkan, eller
2. begränsning av rättighet eller pågående verksamhet i omgivningen. Lag (2014:900) .
Ekosystemtjänster i bygglovsprövningen
Prövning av bygglov för åtgärder utanför detaljplan liknar den prövning som görs i en detaljplan och möjligheterna för byggnadsnämnden att beakta ekosystemtjänster kan därför vara likartade. Vid en prövning av bygglov utanför detaljplan ska åtgärden bland annat uppfylla kraven enligt 2 kap. PBL. Som exempel kan det innebära att bygglov inte kan ges om marken eller vattnet är bättre lämpad ur allmän synpunkt att användas för ett annat ändamål än det som söks för. Det kan då handla om att en viss mark är bättre lämpad att användas som naturmark, våtmark eller jordbruksmark än att det i stället skulle användas för exempelvis industri eller handel.
2 §
Planläggning och prövningen i ärenden om lov eller förhandsbesked enligt denna lag ska syfta till att mark- och vattenområden används för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Företräde ska ges åt sådan användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning. Bestämmelserna om hushållning med mark- och vattenområden i 3 kap. och 4 kap.
1-8 §§ miljöbalken ska tillämpas. Lag (2014:862) .
Prövningen av kraven enligt 8 kap. PBL är dock detsamma för bygglov utanför detaljplan som för bygglov inom detaljplan. Detta innebär bland annat att obebyggda tomter som ska bebyggas ska ordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen.
9 §
En obebyggd tomt som ska bebyggas ska ordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Tomten ska ordnas så att
1. naturförutsättningarna så långt möjligt tas till vara,
2. betydande olägenheter för omgivningen eller trafiken inte uppkommer,
3. det finns en lämpligt belägen utfart eller annan utgång från tomten samt anordningar som medger nödvändiga transporter och tillgodoser kravet på framkomlighet för utryckningsfordon,
4. det på tomten eller i närheten av den i skälig utsträckning finns lämpligt utrymme för parkering, lastning och lossning av fordon,
5. personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna komma fram till byggnadsverk och på annat sätt använda tomten, om det med hänsyn till terrängen och förhållandena i övrigt inte är orimligt, och
6. risken för olycksfall begränsas.
Om tomten ska bebyggas med byggnadsverk som innehåller en eller flera bostäder eller lokaler för fritidshem, förskola, skola eller annan jämförlig verksamhet, ska det på tomten eller i närheten av den finnas tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse. Om det inte finns tillräckliga utrymmen för att ordna både friyta och parkering enligt första stycket 4, ska man i första hand ordna friyta.
Översiktsplanens roll vid prövningen
Byggnadsnämnden ska väga den enskildes intresse av att bygga på platsen mot allmänna intressen, inklusive riksintressen enligt miljöbalken, som kommunen ska ha behandlat i sin översiktsplan. De överväganden och ställningstaganden som kommunen har gjort i översiktsplanen gällande ekosystemtjänster och de rumsliga förutsättningarna för dem, är därför av stor betydelse i dessa situationer. Det kan till exempel handla om områden som har ett stort skyddsvärde ur ett ekologiskt perspektiv. Översiktsplanens betydelse som underlag för byggnadsnämndens beslut i enskilda ärenden är dock i hög grad beroende av hur konkret och relevant planen är utformad.
Underlag för prövningen
En ansökan om lov ska innehålla de uppgifter som behövs för prövningen.
21 §
En ansökan om lov eller förhandsbesked ska vara skriftlig och innehålla de ritningar, beskrivningar och andra uppgifter som behövs för prövningen.
En ansökan om lov ska dessutom innehålla
1. byggherrens förslag om vem eller vilka som ska vara kontrollansvariga enligt det som följer av 10 kap. 9 och
10 §§, och
2. de handlingar som krävs för beslut om startbesked enligt
10 kap., om ansökningen avser tillbyggnad eller annan ändring av ett en- eller tvåbostadshus.
Om ett certifierat byggprojekteringsföretag som avses i 32 b § har använts för projektering och sökanden önskar att bygglov med stöd av 32 c § ska ges utan att vissa krav ska prövas, ska en ansökan om lov dessutom innehålla en uppgift om vilket företag som har använts. Lag (2022:1084) .
De uppgifter som kan behövas för prövningen, utifrån kravet på tomter i PBL med en koppling till ekosystemtjänster, är uppgifter om:
- befintliga markhöjder,
- befintlig terrängbeskaffenhet,
- befintlig vegetation inklusive dess natur- och kulturvärden,
- planerad tomtberedning,
- planerade vägar,
- planteringar,
- dagvattenhantering och
- markbehandlingar och behov av hårdgörning av mark.
För att exempelvis kunna bedöma att det inte uppstår betydande olägenhet för omgivningen kan det behövas uppgifter om hur tomten förhåller sig till angränsade tomter. Det kan då handla om att exempelvis visa hur marknivåerna på tomten ansluter i gräns till marknivåerna på angränsande tomter. Detta kan ha betydelse för exempelvis omhändertagande av dagvatten.
Byggnader ska placeras och utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till bland annat stads- och landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Detsamma gäller för ordnande av obebyggda tomter som ska bebyggas.
6 §
Vid planläggning, i ärenden om bygglov och vid åtgärder avseende byggnader som inte kräver lov enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till
1. stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan,
2. skydd mot uppkomst och spridning av brand och mot trafikolyckor och andra olyckshändelser,
3. åtgärder för att skydda befolkningen mot och begränsa verkningarna av stridshandlingar,
4. behovet av hushållning med energi och vatten och av goda klimat- och hygienförhållanden,
5. möjligheterna att hantera avfall,
6. trafikförsörjning och behovet av en god trafikmiljö,
7. möjligheter för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att använda området, och
8. behovet av framtida förändringar och kompletteringar.
Första stycket gäller också i fråga om skyltar och ljusanordningar.
Vid planläggning och i andra ärenden samt vid åtgärder avseende byggnader som inte ingår i ett ärende enligt denna lag ska bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas. Lag (2014:477) .
6 a §
Vid planläggning och i ärenden om bygglov enligt denna lag ska bostadsbyggnader
1. lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller, och
2. utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller.
Med olägenhet för människors hälsa avses en störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig.
Första stycket 1 tillämpas även i ärenden om förhandsbesked. Lag (2014:902) .
9 §
En obebyggd tomt som ska bebyggas ska ordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Tomten ska ordnas så att
1. naturförutsättningarna så långt möjligt tas till vara,
2. betydande olägenheter för omgivningen eller trafiken inte uppkommer,
3. det finns en lämpligt belägen utfart eller annan utgång från tomten samt anordningar som medger nödvändiga transporter och tillgodoser kravet på framkomlighet för utryckningsfordon,
4. det på tomten eller i närheten av den i skälig utsträckning finns lämpligt utrymme för parkering, lastning och lossning av fordon,
5. personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna komma fram till byggnadsverk och på annat sätt använda tomten, om det med hänsyn till terrängen och förhållandena i övrigt inte är orimligt, och
6. risken för olycksfall begränsas.
Om tomten ska bebyggas med byggnadsverk som innehåller en eller flera bostäder eller lokaler för fritidshem, förskola, skola eller annan jämförlig verksamhet, ska det på tomten eller i närheten av den finnas tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse. Om det inte finns tillräckliga utrymmen för att ordna både friyta och parkering enligt första stycket 4, ska man i första hand ordna friyta.
Hänsynen till naturvärdena på platsen kan till exempel avse en värdefull naturmiljö och kulturlandskapet på platsen. När byggnader placeras fritt i landskapet utan anknytning till andra byggnader, har även områdets topografi och landskapskaraktär betydelse. Det är till exempel naturligare att förlägga en byggnad invid ett skogsbryn än fritt öppen på åkermark. Det är också ofta lämpligare att i ett starkt kuperat landskap, till exempel ett bergigt strandparti, förlägga byggnader på lägre nivå än på de högsta partierna, där de kan bryta landskapets konturer. (jfr prop. 1985/86:1 s. 480 f.)
Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)
Hänsyn till goda klimatförhållanden innebär bland annat att områden för lek och rekreativ utevistelse bör orienteras så att de blir solbelysta i tillräcklig utsträckning och att hänsyn tas till vindförhållandena på platsen. (jfr prop. 1985/86:1 s. 476)
Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)
I detta ligger bland annat att tomtens förutsättningar i fråga om topografi, växtlighet och markbeskaffenhet samt sol-, temperatur- och vindförhållanden ska beaktas. Tomter med en på platsen naturligt uppvuxen vegetation är i allmänhet tåligare mot slitage än nyanlagda och nyplanterade tomter. Byggnads- och anläggningsarbeten bör därför utföras så att skador på mark och vegetation så långt möjligt undviks. (jfr prop. 1985/86:1 s.517)
9 §
En obebyggd tomt som ska bebyggas ska ordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Tomten ska ordnas så att
1. naturförutsättningarna så långt möjligt tas till vara,
2. betydande olägenheter för omgivningen eller trafiken inte uppkommer,
3. det finns en lämpligt belägen utfart eller annan utgång från tomten samt anordningar som medger nödvändiga transporter och tillgodoser kravet på framkomlighet för utryckningsfordon,
4. det på tomten eller i närheten av den i skälig utsträckning finns lämpligt utrymme för parkering, lastning och lossning av fordon,
5. personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna komma fram till byggnadsverk och på annat sätt använda tomten, om det med hänsyn till terrängen och förhållandena i övrigt inte är orimligt, och
6. risken för olycksfall begränsas.
Om tomten ska bebyggas med byggnadsverk som innehåller en eller flera bostäder eller lokaler för fritidshem, förskola, skola eller annan jämförlig verksamhet, ska det på tomten eller i närheten av den finnas tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse. Om det inte finns tillräckliga utrymmen för att ordna både friyta och parkering enligt första stycket 4, ska man i första hand ordna friyta.
Naturförutsättningarna på platsen kan ha stor betydelse för att bevara och utveckla ekosystemtjänster. Topografi kan ha stor betydelse för ekosystemtjänster som dagvattenfördröjning och rekreation. Befintlig växtlighet på tomten ger karaktär och identitet, men kan också vara en viktig livsmiljö för olika arter.
Markens beskaffenhet har betydelse för infiltration och fördröjning av dagvatten. Det kan till exempel vara lämpligt att vara varsam med och inte kompaktera en lerhaltig jord. Detta för att inte förstöra jordens vattenhållande förmåga. Markens beskaffenhet har också betydelse för att rena vatten. Vegetation längs stränder har en vattenrenande effekt och kan ha betydelse för att upprätthålla miljökvalitetsnormerna för vatten. Sol- temperatur- och vindförhållanden har också stor betydelse för lokalklimatet och för ekosystemtjänster.
Friytornas lämplighet för lek och utevistelse beror i många fall av den grönska och vegetation som finns eller anordnas på tomten. Stora träd, varierad topografi, vegetation, ljud-, ljus- och klimatförhållanden kan vara avgörande för om platsen ger välbefinnande och rekreation och stimulerar till fysisk aktivitet och lek.
Se även avsnittet Grönska främjar hälsa och välbefinnande
För friytor vid skola, förskola och fritidshem har Boverket tagit fram allmänna råd och vägledning. Ta del av det allmänna rådet under rubriken "Boverkets författningssamling" i "Relaterad information".