Begreppet "social housing"
I diskussioner om bostadsförsörjningen för hushåll med svag ekonomi nämns ofta begreppet social housing. Man syftar då på andra länders modeller för att tillhandahålla bostäder för hushåll som annars inte hade haft ekonomiska möjligheter att skaffa sig en rimlig bostad.
Ingen enhetlig definition
Begreppet social housing har kommit att få en starkt negativ laddning i den svenska bostadsdebatten, där många tycks utgå från att "social housing" är en typ av sociala kategoribostäder av dålig kvalitet, som enbart de fattigaste hushållen har tillgång till. Men det finns ingen sådan definition utan "social housing" är ett internationellt samlingsbegrepp för sinsemellan ganska olika modeller, som tillämpas i olika länder under olika benämningar. Detta har Boverket belyst i rapporten "Den sociala bostadssektorn i Europa. Jämförelser mellan sex EU-länder", se länk under "Relaterad information".
Kännetecken på "social housing"
Det som ofta – men inte alltid – kännetecknar det som i internationella sammanhang klassificeras som "social housing", är att bostäderna är statligt subventionerade för att kunna hålla nere boendekostnaden, att de förvaltas av aktörer med ett allmännyttigt syfte och att de fördelas enligt särskilda regler, ofta till hushåll med begränsade inkomster.
De subventionerade bostäderna kan fördelas efter behov eller efter kötid eller utifrån en kombination av olika kriterier. Målet är att bostäderna ska gå till en viss målgrupp, ofta avgränsad genom ett inkomsttak. Hur låga inkomsterna i så fall ska vara för att ge tillträde till den sociala bostadssektorn varierar och i en del länder omfattas en majoritet av hushållen. Olika system får olika sociala och ekonomiska effekter.
Allmännyttan har fyllt samma funktion
Det övergripande syftet med den sektor som betecknas som "social housing" är att göra det möjligt även för hushåll med svagare ekonomi att bo i ändamålsenliga bostäder. Vid internationella jämförelser klassas inte sällan den svenska allmännyttan som "social housing". Det hänger samman med att allmännyttans funktion på bostadsmarknaden är jämförbar med den funktion som den sociala bostadssektorn har i en hel del andra länder.
Det är däremot missvisande att jämföra "social housing" med de särskilda boendelösningar som socialtjänsten tillhandahåller för hemlösa. De flesta kommuner kan erbjuda tillfälliga andrahandskontrakt utan besittningsskydd för hemlösa personer, som av olika skäl inte godkänns som hyresgäster på den ordinarie bostadsmarknaden. Dessa boendelösningar, som ofta kallas "sociala kontrakt", har en betydligt snävare och mer utsatt målgrupp än vad en social sektor på bostadsmarknaden brukar ha.
Ekonomiskt överkomliga bostäder
Ett annat begrepp som förekommer i internationella sammanhang är "affordable housing", som i vissa länder utgör en egen bostadssektor. I Frankrike heter det "logement intermédiaire" och i Tyskland talar man om "Bezahlbares Wohnen". Ett motsvarande svenskt begrepp skulle kunna vara "ekonomiskt överkomliga bostäder".
Bakgrunden i dessa länder är att medelklasshushållen tenderar att falla mellan stolarna. De är inte berättigade till eller prioriterade för en bostad inom den sociala bostadssektorn, samtidigt som många inte har råd med de bostäder som finns på den ordinarie bostadsmarknaden. I Frankrike och England har man valt att skapa en ny bostadssektor för att kunna erbjuda ekonomiskt överkomliga bostäder för hushåll med något högre inkomster än de hushåll som är berättigade till en bostad inom den sociala sektorn.