God bebyggd miljö - ett miljömål med människan i fokus
Vad gör den byggda miljön god? Vad måste vara på plats för att nå dit? Vad gör myndigheterna för att nå målet? En god och hälsosam livsmiljö, den byggda miljön, är viktig för människors välmående i ett lokalt såväl som globalt perspektiv.
Miljöpolitiken sätter mål för hälsosam och god livsmiljö
Att du och kommande generationer ska kunna njuta av en hälsosam och god livsmiljö är miljöpolitikens huvudsakliga syfte. God bebyggd miljö är ett av de 16 miljökvalitetsmål som Riksdagen beslutade om senast år 2012.
Målet syftar till att uppnå en hållbar utveckling i den byggda miljön där de ekologiska, sociala och ekonomiska aspekterna vägs in. Tio preciseringar inom målet beskriver vilken utveckling som behövs inom områden som transporter, bebyggelseutveckling, tätortsnära grönområden, buller och inomhusmiljö för att målet ska kunna nås till 2030. Du kan läsa mer om miljömålssystemet och de andra 15 målen på miljömålsportalen.
Har vi en god bebyggd miljö?
Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö är inte uppnått och kommer inte nås till 2030 med dagens förutsättningar. Utvecklingen för målet har bedömts vara neutral.
Utvecklingen i miljötillståndet är negativ för bland annat tätortsnära grönytor, infrastruktur, kulturmiljövärden och bullerstörning hos
människor. Samtidigt är våra byggnader allt mer energieffektiva och bygg- och fastighetsbranschens utsläpp av växthusgaser, kväveoxider samt total energianvändning minskar över tid.
Flera statliga satsningar genomfördes under utvärderingsperioden 2018-2022, bland annat vägledning för ekosystemtjänster och grönplanering, god gestaltad livsmiljö och god inomhusmiljö som på sikt kan bidra positivt till målet. Satsningar på en mer effektiv användning av energi och resurser på nationell och EU nivå kan bidra framöver till en snabbare utveckling för målet.
Målet är komplext och omfattar många aspekter av den byggda miljön. Tillståndet i miljön är beroende de tidigare och pågående satsningarna samt av hur trenderna i omvärlden utvecklas framöver.
Bedömningen är att det behövs insatser från alla delar av samhället - nationella och regionala myndigheter, kommuner, näringsliv och andra aktörer för att nå målet. Arbetet för en god bebyggd miljö måste präglas av helhetsperspektiv och långsiktighet.
Bedömningen baseras på ett stort antal indikatorer och underlag som samlats och analyserats inom ramen för fördjupad utvärdering av miljömålen 2023. Mer om målets utveckling hittar du i Boverkets rapport med fördjupad utvärdering av God bebyggd miljö. Under "Relaterad information" hittar du även länken till miljömålsportalen där du kan hitta mer information om indikatorer samt om uppföljningen och fördjupad utvärdering av övriga miljömål.
Uppföljning
Målet följs upp regelbundet för att se hur nära vi är att nå det och ifall det behövs ytterligare åtgärder. Vissa aspekter av God bebyggd miljö följs upp med hjälp av en enkät – Boverkets miljömålsenkät som görs i ett samarbete mellan Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet (RUS) och Boverket. Enkäten skickas till alla Sveriges kommuner och analyser av resultaten används för uppföljning av målet. Resultaten från miljömålsenkäter sedan 2006 finns tillgängliga som öppna data, se länken under "Relaterad information".
Mer om tillståndet i den byggda miljön kan du även läsa i en gemensam rapport från Boverket, Riksantikvarieämbetet och Socialstyrelsen som publicerades 2012. Där presenteras en bild av den byggda miljön som baseras på en sammanställning av olika indikatorer och underlag. Publikationen hittar du under "Relaterad information".
Arbetet pågår för att nå målet
Boverket och flera andra nationella myndigheter, länsstyrelser, kommuner och andra aktörer arbetar ständigt för att nå God bebyggd miljö och de andra miljökvalitetsmålen. Arbetet pågår bland annat inom ramen för Miljömålsrådet där Boverket ingår. Du kan läsa mer om Miljömålsrådet och dess arbete på miljömålsportalen.
Syftet med målet är att städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.
För att kunna arbeta mer konkret med styrningen mot en God bebyggd miljö finns tio preciseringar som regeringen beslutade om den 26 april 2012.
Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö preciseras så att med målet avses att:
- Hållbar bebyggelsestruktur: en långsiktigt hållbar bebyggelsestruktur har utvecklats både vid nylokalisering av byggnader, anläggningar och verksamheter och vid användning, förvaltning och omvandling av befintlig bebyggelse samtidigt som byggnader är hållbart utformade,
- Hållbar samhällsplanering: städer och tätorter samt sambandet mellan tätorter och landsbygd är planerade utifrån ett sammanhållet och hållbart perspektiv på sociala, ekonomiska samt miljö- och hälsorelaterade frågor,
- Infrastruktur: infrastruktur för energisystem, transporter, avfallshantering och vatten- och avloppsförsörjning är integrerade i stadsplaneringen och i övrig fysisk planering samt att lokalisering och utformning av infrastrukturen är anpassad till människors behov, för att minska resurs- och energianvändning samt klimatpåverkan, samtidigt som hänsyn är tagen till natur- och kulturmiljö, estetik, hälsa och säkerhet,
- Kollektivtrafik, gång och cykel: kollektivtrafiksystem är miljöanpassade, energieffektiva och tillgängliga och att det finns attraktiva, säkra och effektiva gång- och cykelvägar,
- Natur och grönområden: det finns natur- och grönområden och grönstråk i närhet till bebyggelsen med god kvalitet och tillgänglighet,
- Kulturvärden i bebyggd miljö: det kulturella, historiska och arkitektoniska arvet i form av värdefulla byggnader och bebyggelsemiljöer samt platser och landskap bevaras, används och utvecklas,
- God vardagsmiljö: den bebyggda miljön utgår från och stöder människans behov, ger skönhetsupplevelser och trevnad samt har ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur,
- Hälsa och säkerhet: människor inte utsätts för skadliga luftföroreningar, kemiska ämnen, ljudnivåer och radonhalter eller andra oacceptabla hälso- eller säkerhetsrisker,
- Hushållning med energi och naturresurser: användningen av energi, mark, vatten och andra naturresurser sker på ett effektivt, resursbesparande och miljöanpassat sätt för att på sikt minska och att främst fossilfria energikällor används, och
- Hållbar avfallshantering: avfallshanteringen är effektiv för samhället, enkel att använda för konsumenterna och att avfallet förebyggs samtidigt som resurserna i det avfall som uppstår tas till vara i så hög grad som möjligt samt att avfallets påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras.
Vem gör vad?
Riksdagen
Regeringen
Miljömålsberedningen
Miljömålsrådet
Miljömålsrådet är inrättat av regeringen. Det består av chefer för 19 myndigheter som är strategiskt viktiga för att nå Sveriges miljömål.
Vem gör vad (sverigesmiljomal.se) (länk till annan webbplats)Naturvårdsverket
Boverket - ett av de åtta nationella myndigheter med ansvar
Länsstyrelserna och Skogsstyrelsen
Kommunerna