Köksventilation
Köksventilationens syfte är att begränsa spridningen av matos och fukt som bildas i samband med matlagningen. Vid utformningen av köksventilation ska även brandrisk och besvärande ljud från köksfläktar beaktas.
Allmänt om köksventilation
För att begränsa spridningen av matos och fukt från matlagningen ska ventilationen utformas så att uppfångningsförmågan blir god vid matlagningsplatsen. Detta krav uppfylls normalt med hjälp av spisfläktar och spiskåpor. En standardiserad metod för att mäta uppfångningsförmågan hos spiskåpor, SS-EN 13141-3:2017, finns som dimensioneringsstöd.
Tänk på att förändringar i ventilationssystem via byte/nyinstallation av köksfläktar och kåpor som har ger andra flöden och tryckbilder oftast är anmälningspliktiga eftersom det kan påverka många olika funktioner i byggnaden. Läs mer i VÄS3 vad som gäller.
Frånluft ska i första hand tas från rum med lägre krav på luftens kvalitet. Vid dimensionering av frånluftsflöden i hygienrum och kök ska hänsyn tas till fuktbelastning och förekomst av matos. Ventilation i kök ska utformas så att god uppfångningsförmåga uppnås vid matlagningsplatsen.
Allmänt råd Om olägenheter till viss del förs bort på annat sätt än genom ventilation är föreskriftens krav på god uppfångningsförmåga hos ventilationen uppfyllt om ventilationen har god förmåga att fånga upp de olägenheter som inte förs bort på annat sätt. Ett frånluftsdon med tillräcklig kapacitet bör vara placerat ovanför matlagningsplatsen. Regler om avluft finns i avsnitt 6:72. Regler om ljud från byggnadens installationer finns i avsnitt 7:2. (BFS 2014:3).Anordningar för ventilation i bostadskök är i huvudsak spiskåpor med fettfilter och imkanal som leds till den gemensamma frånluftsfläkten eller spisfläktar med fettfilter och imkanal som leds ut via frånluftskanal och vidare ut genom takhuv. En standardlösning för ventilationsanordningar för storköksventilation är storkökskåpor i serie med fettfilter och imkanaler som leds vidare till frånluftsfläktar. BBR ställer även krav på imkanaler i fråga om spridning av brand och brandgaser. Det finns också krav i fråga om ljudnivåer från installationer i BBR avsnitt 7:2.
Ventilationssystem ska utformas så att erforderligt uteluftsflöde kan tillföras byggnaden.
Ventilationssystem ska också kunna föra bort hälsofarliga ämnen, fukt, besvärande lukt, utsöndringsprodukter från personer och byggmaterial samt föroreningar från verksamheter i byggnaden i den utsträckning sådana olägenheter inte förs bort på annat sätt. (BFS 2014:3).
Allmänt råd Vid projektering av byggnaders ventilationsflöden bör hänsyn tas till påverkan av personbelastning, verksamhet, fukttillskott, materialemissioner samt emissioner från mark och vatten. Vid val av luftfilter för ventilationsanläggningar kan SS-EN ISO 16890:2017 användas som vägledning. Andra sätt att föra bort olägenheter på än genom ventilation kan vara att använda filter eller avfuktare. Regler om effektiv elanvändning finns i avsnitt 9:6. Regler om skydd mot brandspridning via luftbehandlingsinstallationer finns i avsnitt 5:526 och 5:533. Regler om bullerskydd finns i avsnitt 7. (BFS 2018:4).Imkanaler med tillhörande delar ska utformas med ett skydd mot spridning av brand och brandgas inom och mellan brandceller. Skyddet ska begränsa risken för spridning av brand till intilliggande byggnadsdelar eller fast inredning och så att brandcellsgränser upprätthålls. (BFS 2011:26).
Allmänt råd Brandskyddet för imkanaler i storkök bör anpassas efter risken för att brännbara avsättningar bildas i kanalen. Om stora mängder avsättningar riskerar att bildas i imkanalen bör den uppfylla kraven enligt ISO 6944-2, både för brand i och brand utanför kanalen. Storkök som inte riskerar att få stora mängder avsättningar i imkanalen kan vara sådana kök som enbart används för uppvärmning, kokning och kök som endast används i begränsad omfattning. Storkök kan som alternativ till vad anges i rådets första stycke utformas med- - filtreringssystem som minskar risken för att avsättningar bildas eller
- - automatiskt släcksystem som med tillräcklig förmåga begränsar risken för att brand i avsättningarna sprids.
Byggherren är ansvarig för att välja typ av ventilationssystem och utformning av systemet för köksventilation med hänsyn till krav på systemets tryckförhållanden, åtkomlighet för underhåll och rensning. Även ekonomiska förutsättningar i driftskede och energihushållningskrav ska beaktas.
Ventilationsinstallationer ska vara placerade och utformade så att de är åtkomliga för underhåll och rensning. Huvud- och samlingskanaler ska ha fasta mätuttag för flödesmätning.
Allmänt råd För lämplig utformning av kanalsystem och rensluckor, se SS-EN 12097. Regler om utformning av driftutrymmen finns i avsnitt 3:4. Regler om utförande samt drift- och skötselinstruktioner m.m. finns i avsnitt 2:31 och 2:5. Regler om ljud från byggnadens installationer finns i avsnitt 7:2.Tryckförhållandena mellan till- och frånluftsinstallationer ska vara anpassade till installationernas täthet så att strömning av frånluft till tilluft inte sker.
Allmänt råd För att föroreningar inte ska återföras genom värmeväxlare där luftvandring kan ske från frånluftssidan till tilluftssidan bör trycknivån vara högre på tilluftssidan än på frånluftssidan. Klimatskärmen bör ha tillräckligt god täthet i förhållande till det valda ventilationssystemet för en god funktion och för injustering av flöden i de enskilda rummen. Även ur fuktskadesynpunkt bör klimatskärmens täthet säkerställas. Regler om lufttätheten hos en byggnads klimatskärm finns i avsnitt 6:531. Mätning av läckage i kanaler av plåt kan ske enligt SS-EN 12237. Ytterligare uppgifter om täthetsprovning av ventilationskanaler finns i Forskningsrådet Formas skrift Metoder för mätning av luftflöden i ventilationsinstallationer (T9:2007) och anvisningar i AMA VVS & Kyl 09 samt SS-EN 15727.Byggnadstekniska installationer som kräver elenergi såsom ventilation, fast installerad belysning, elvärmare, cirkulationspumpar och motorer ska utformas så att effektbehovet begränsas och energin används effektivt.
Allmänt råd Ventilationssystems eleffektivitet bör, vid dimensionerande luftflöde, inte överskrida följande värden på specifik fläkteffekt (SFP):Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.
För ventilationssystem med varierande luftflöden, mindre luftflöden än 0,2 m3/s eller drifttider kortare än 800 timmar per år kan högre SFP-värden vara acceptabla. Fast installerade armaturer i kök och badrum bör förses med effektiva ljuskällor. Armaturer för utebelysning bör förses med effektiva ljuskällor, reflektorer och optik samt styras av skymningsrelä, rörelsedetektor eller dylikt. Fast installerade armaturer för belysning av lokaler bör förses med närvaro- eller dagsljusstyrning där så är lämpligt. Elektriska handdukstorkar och komfortgolvelvärme bör förses med t.ex. timerstyrning eller annan reglerutrustning. Cirkulationspumpar, utom för tappvarmvatteninstallation, bör vara så utformade att de normalt är avstängda när inget behov av flöde finns. (BFS 2020:4).15 §
Har upphävts genom förordning (2016:1249).
15 §
/Träder i kraft I:2025-01-01/
För att uppfylla det krav på energihushållning och värmeisolering som anges i 8 kap. 4 § första stycket 6 plan- och bygglagen (2010:900) ska andra byggnader än bostadshus vara utrustade med ett system för fastighetsautomation och fastighetsstyrning, om byggnadens
1. uppvärmningssystem eller kombinerade rumsuppvärmningssystem och ventilationssystem har en nominell effekt på över 290 kilowatt, eller
2. luftkonditioneringssystem eller kombinerade luftkonditioneringssystem och ventilationssystem har en nominell effekt på över 290 kilowatt.
Första stycket gäller dock inte byggnader som är avsedda för totalförsvaret eller som annars är av betydelse för Sveriges säkerhet. Kravet enligt första stycket ska annars alltid uppfyllas. Förordning (2020:274).
Energimyndigheten har information om ekodesign- och energimärkningskrav för bostadsaggregat och fläktar, se under Relaterad information.
Vid forcerade luftflöden i spiskåpor eller spisfläktar finns det risk för obalans i flödena och för högt undertryck som en följd av att det inte kommer tillräckligt med tilluft till köket. Detta är något som man bör beakta då man projekterar köksventilationen.
Ventilation i bostadskök
För att begränsa spridningen av återstående matos utanför spisfläkten eller kåpan i bostadskök kan lösningen vara ett separat frånluftsdon nära matlagningsplatsen injusterat till kökets grundflöde. Detta frånluftsdon kan vara kopplat till det allmänna ventilationssystemet. Om det finns ett separat frånluftsdon behöver spiskåpan eller spisfläkten bara användas när man lagar mat för att forcera bort föroreningarna, matoset och fukten. Observera att en återcirkulerande köksfläkt med kolfilter inte utgör ventilation. Kolfilterfläktar suger upp luft, avskiljer vissa föroreningar och återcirkulerar luften samt fukt från matlagningen i rummet. De föroreningar som sådana fläktar inte för bort måste ventilationen kunna ta hand om.
Frånluft ska i första hand tas från rum med lägre krav på luftens kvalitet. Vid dimensionering av frånluftsflöden i hygienrum och kök ska hänsyn tas till fuktbelastning och förekomst av matos. Ventilation i kök ska utformas så att god uppfångningsförmåga uppnås vid matlagningsplatsen.
Allmänt råd Om olägenheter till viss del förs bort på annat sätt än genom ventilation är föreskriftens krav på god uppfångningsförmåga hos ventilationen uppfyllt om ventilationen har god förmåga att fånga upp de olägenheter som inte förs bort på annat sätt. Ett frånluftsdon med tillräcklig kapacitet bör vara placerat ovanför matlagningsplatsen. Regler om avluft finns i avsnitt 6:72. Regler om ljud från byggnadens installationer finns i avsnitt 7:2. (BFS 2014:3).För flerbostadshus med flera spiskåpor anslutna till samma frånluftskanal kan lämpligt frånluftsflöde hos anslutna spiskåpor bestämmas enligt en beräkningsmodell som utgår från sannolikheten för samtidig belastning på flera kåpor i byggnaden.
Ventilation i storkök
Genom olika tekniska lösningar och produktutveckling av komplexa utsugningssystem kan bortföring av föroreningar och fett bli mycket effektiv i storkök. Det är viktigt vid val av teknisk lösning att följa försiktighetsprincipen i miljöbalken och senaste råd som berörda myndigheter och branschorganisationer informerar om, oavsett vald reningsmetod för bortföring av imkanalens fett och metod för luktreduktion. Detta kan gälla exempelvis ozon, jonisering och liknande. Arbetsmiljöverket har information om ventilation i storkök, se under Relaterad information.
3 §
Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksam-
heten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte skall vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik.
Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön.
Montering av reningsutrustning, exempelvis ett ozonaggregat, i befintliga ventilationssystem innebär en väsentlig ändring av anordning för ventilation. En sådan åtgärd ska anmälas till kommunens byggnadsnämnd och får inte påbörjas innan nämnden har gett startbesked.
3 §
En åtgärd får inte påbörjas innan byggnadsnämnden har gett ett startbesked, om åtgärden kräver
1. bygglov, marklov eller rivningslov, eller
2. en anmälan enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 8 §.
3 a §
Om byggnadsnämnden har gett ett startbesked enligt 3 § för en viss del av en åtgärd, får en annan del av åtgärden inte påbörjas innan byggnadsnämnden har gett ett startbesked som omfattar den delen. Lag (2022:909) .
5 §
För åtgärder som inte kräver lov krävs det en anmälan vid
1. rivning av en byggnad eller en del av en byggnad,
2. nybyggnad eller tillbyggnad som enligt 9 kap. 7 § plan- och bygglagen (2010:900) har undantagits från krav på bygglov,
3. en ändring av en byggnad, om ändringen innebär att konstruktionen av byggnadens bärande delar berörs eller byggnadens planlösning påverkas avsevärt,
4. en installation eller väsentlig ändring av en hiss, eldstad, rökkanal eller anordning för ventilation i byggnader,
5. en installation eller väsentlig ändring av en anläggning för vattenförsörjning eller avlopp i en byggnad eller inom en tomt,
6. en sådan ändring av en byggnad som väsentligt påverkar brandskyddet i byggnaden,
7. underhåll av ett sådant byggnadsverk med särskilt bevarandevärde som omfattas av skyddsbestämmelser som har beslutats med stöd av 4 kap. 16 § eller 42 § andra stycket plan- och bygglagen eller motsvarande äldre föreskrifter,
8. nybyggnad eller väsentlig ändring av ett vindkraftverk,
9. uppförande eller tillbyggnad av ett sådant komplementbostadshus som avses i 9 kap. 4 a § plan- och bygglagen,
10. uppförande eller tillbyggnad av en sådan komplementbyggnad som avses i 9 kap. 4 a § plan- och bygglagen,
11. ändring av en komplementbyggnad som innebär att den blir ett komplementbostadshus,
12. tillbyggnad som avses i 9 kap. 4 b § första stycket 1 plan- och bygglagen,
13. byggande av takkupor som avses i 9 kap. 4 b § första stycket 2 plan- och bygglagen, eller
14. inredning av ytterligare en bostad i ett enbostadshus.
Om det vid åtgärderna kan antas uppkomma farligt avfall ska detta framgå av anmälan. Förordning (2020:708).
- www.msb.se – Bestämmelser om brandskydd
- http://imkanal.se/ – Branschvägledning med information om ventilation i storkök
- http://ozonventilation.se/ – Branschvägledning med information om Ozonanvändning i ventilationssystem
- SS-EN 16282 – 1 Storköksutrustning - Utrustning för storköksventilation - Del 1: Allmänna krav inklusive beräkningsmetoder.