Fortsatt många kommuner med underskott på bostäder för personer med funktionsnedsättning

I bostadsmarknadsenkäten 2023 uppger 141 kommuner att de har underskott på någon form av bostäder med särskild service för personer med funktionsnedsättning. Vanligast är brist på boendetypen gruppbostäder.

Bostäder för personer med funktionsnedsättning

Bostäder med särskild service för personer med funktionsnedsättning är boende enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), eller boende enligt 5 kap. 7 § socialtjänstlagen (2001:453), SoL.

Hur många bostäder för personer med funktionsnedsättning finns det?

I årets bostadsmarknadsenkät uppger 262 kommuner att det finns drygt 27 700 bostäder för personer med funktionsnedsättning. Ytterligare bostäder finns i de kommuner som inte har uppgett antal bostäder, vilket innebär att det faktiska antalet är större än 27 700.

Bristen på bostäder med särskild service enligt LSS och SoL ökar igen

Antalet kommuner som uppgav att det inte fanns tillräckligt med bostäder för personer med funktionsnedsättning ökade åren 2014–2018, med en topp på 169 kommuner med underskott. Åren 2019–2021 minskade underskottet, ner till 124 kommuner. I 2022 och 2023 års enkäter har antalet kommuner som uppger underskott återigen ökat, till 152 respektive 141 kommuner.

År 2021 var ett speciellt år, på grund av pandemin. Det innebar troligtvis att ett okänt antal personer med funktionsnedsättning lät bli att söka bostad med särskild service på grund av smittorisker. Det ökande underskottet på bostäder ute i kommunerna tyder på att fler personer återigen söker bostad med särskild service.

Kommunerna försöker förbättra prognoserna

SCB:s statistik över specialbostäder visar att antalet färdigställda specialbostäder genom nybyggnad år 2019–2021 var det största sedan mer än 20 år tillbaka. Observera att i statistiken för specialbostäder ingår både särskilda bostäder för äldre och bostäder för personer med funktionsnedsättning, vilket gör att det inte går att utläsa siffrorna för de olika typerna av specialbostäder. Statistiken talar dock för en tydlig uppgång i färdigställandet de senaste tre åren.

Pandemin och en tydlig uppgång i färdigställda specialbostäder bidrog till ett minskat underskott. Men antalet kommuner med underskott är nu på väg uppåt igen och är tillbaka till nivåerna före pandemin.

Förutom att arbeta med att få fram mark och planera för nybyggnad arbetar kommunerna på olika sätt för att motverka underskottet på bostäder. Här följer några kommentarer från kommunerna om insatser de gör:

”Kommunen sammanställer årligen en boendeplan i syfte att bättre planera behovet av bostäder med särskild service. Beställaransvaret för bostäder med särskild service enligt SoL, LSS och stödbostäder är sedan 2023 flyttat centralt.  Centralt beställaransvar förväntas leda till ökad samordning och likvärdig byggprocess för bostad med särskild service i hela staden. Samlad kunskap om att driva projekt för bostad med särskild service ger en effektivare process.”

”Stora metodförbättringar avseende prognoser för behov enligt LSS.”

”Vi får planera mycket externt, hos privata leverantörer.”

”Hyr in platser i andra kommuner.”

”Kommunen ställer krav vid försäljning av kommunal mark att byggherren ska tillhandahålla ett visst antal bostäder med särskild service.”

Svårt för kommunerna att planera framåt

Drygt 40 procent av de kommuner som har besvarat frågan om framtida bostadsbehov bedömer att behovet av särskilda boendeformer för personer med funktionsnedsättning kommer att vara täckt om två år. På fem års sikt bedömer drygt 30 procent av kommunerna att de kan uppfylla behovet av denna boendeform. Flera kommuner kommenterar i sina svar att det finns många olika svårigheter med planeringen av boendena. På två års sikt svarar 26 procent av kommunerna att de inte kan göra den bedömningen, och på fem års sikt uppger hela 50 procent att de inte kan göra bedömningen.

Generellt när det gäller både specialbostäder för personer med funktionsnedsättning och för äldre personer uppger fler kommuner än tidigare att de har svårt att göra en bedömning framåt, både på två års och fem års sikt.

Enligt kommentarerna finns det flera anledningar till att det kan vara svårt att förutse behovet och färdigställa tillräckligt många bostäder för personer med funktionsnedsättning. Här följer några typiska kommentarer:

”Finns planer på många nya boenden, men det sker hela tiden förskjutningar i byggstarter.”

”Svårt att bedöma då det kan uppstå snabba behov på grund av inflyttning eller funktionsbedömningar.”

”För den mindre kommunen kan det vara mycket svårt att matcha den enskildes behov med befintliga gruppbostäder och servicebostäder.”

”Standarden på flera av de boenden som finns är låg vilket, utan omfattande renoveringar eller nybyggnationer, kan resultera i att behovet av bostäder inte är täckt om fem år.”

”Enligt framtagen prognos behövs ytterligare en gruppbostad på 5 års sikt. Men då prognoserna också bygger på ett litet antal individer så behöver vi noggrant följa utvecklingen för att inte riskera tomma platser. Vi planerar dock med att förbereda för mark till ytterligare en gruppbostad.”

Läget bättre i de små kommunerna

Sett till situationen i kommungrupperna är underskottet på bostäder för personer med funktionsnedsättning mest utbrett i högskolekommunerna. Där uppger cirka 80 procent av kommunerna att det saknas tillräckligt med bostäder med särskild service.

Den minsta andelen kommuner med underskott finns i kommungruppen ”övriga kommuner med färre än 25 000 invånare”. Där är det 37 procent av kommunerna som inte har tillräckligt med bostäder. Drygt 60 procent av kommunerna har balans eller överskott. Endast 6 kommuner av samtliga svarande har uppgett att de har ett överskott på den här typen av bostäder.

Enkäten skiljer på olika former av bostäder med särskild service

Boendeformer med särskild service enligt LSS och SoL finns i form av gruppbostad, servicebostad och särskilt anpassad bostad. Här följer en genomgång av de olika boendeformerna.

Flest anger brist på gruppbostäder

Gruppbostäder

Gruppbostäder kan erbjudas personer som har så stora behov av tillsyn och omvårdnad att det behöver finnas personal till hands hela tiden. Gruppbostaden består av ett mindre antal lägenheter som är samlade kring gemensamma utrymmen. En fast personalgrupp ska täcka de boendes hela stödbehov inklusive fritidsintressen och kulturella intressen.

Gruppbostäder är den typ av bostäder som flest kommuner uppger att det är brist på. Totalt uppger 129 kommuner att det är underskott på gruppbostäder, medan 125 kommuner uppger att de har balans. Resultaten för 2023 är i nivå med de senaste 5 åren.

Här är några kommentarer från kommuner som har underskott på gruppbostäder:

”Det saknas gruppbostadsplatser. Det saknas platser inom SoL för både äldre och yngre inom målgruppen socialpsykiatri. Äldre personer inom målgruppen socialpsykiatri tappas bort när man planerar äldreboenden.”

”Andelen personer som behöver bo i en bostad med särskild service med sammanhållen utformning med möjlighet till mycket nära stöd har ökat. Denna utformning planeras bäst i egenproducerade fastigheter där det finns en större möjlighet för flexibilitet vid nybyggnation. Bristen på tomtmark i önskade geografiska lägen medför låg utbyggnadstakt.”

”Här är det framför allt för kundgrupp inom socialpsykiatri som det saknas boenden.”

”Antal platser finns men på vissa existerande boenden är standarden relativt låg, vilket innebär att renoveringar eller nybyggnation är nödvändig för att upprätthålla ett tillräckligt boendebestånd.”

Vanligare med balans i beståndet av servicebostäder

Servicebostäder

Servicebostäder består av ett antal lägenheter som har tillgång till gemensam service och en fast personalgrupp. Lägenheterna är i regel anpassade efter varje persons behov och ligger oftast i samma eller kringliggande hus. Varje person ska erbjudas stöd dygnet runt i den egna lägenheten i den omfattning som hen behöver.

Situationen med servicebostäder är inte riktigt lika besvärlig som för gruppbostäderna. Totalt 73 av de kommuner som har svarat på frågan uppger att de inte har tillräckligt många servicebostäder, medan 166 kommuner uppger att de har balans. Det är en liten förbättring jämfört med förra året. Det generella underskottet på bostäder har betydelse för möjligheten att ordna servicebostäder och särskilt anpassade bostäder då de ofta ligger i det ordinarie bostadsbeståndet. Några kommuner uppger att gruppen har företräde till allmännyttans hyresrätter och samarbetar med allmännyttan för att få tillgång till servicebostäder. Någon kommun uppger att det är svårt att prognostisera servicebostäder, då läget snabbt kan förändras genom in- eller utflyttning i kommunen.

Många kommuner har inte boendeformen särskilt anpassad bostad

Särskilt anpassad bostad

En särskilt anpassad bostad är en egen bostad som den bostadssökande beviljas och som är anpassad till den boendes behov, och som är anvisad av kommunen. Ingen fast bemanning ingår. I denna boendeform ingår inte omvårdnad och inte heller fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter.

Om en person behöver stöd och service i anslutning till boendet kan hen ansöka om andra insatser enligt LSS – till exempel personlig assistans och eller ledsagarservice. Personen kan också ansöka om stöd i form av hemtjänst eller boendestöd enligt socialtjänstlagen.

Totalt 157 kommuner uppger att kommunen saknar särskilt anpassade bostäder. Av de kommuner som har boendeformen uppger 99 kommuner att de har balans i beståndet, medan 19 upplever att antalet bostäder är för få. Endast 1 kommun uppger överskott.

Av de 157 kommuner som saknar boendeformen skriver några i kommentarerna exempelvis att det inte finns behov av sådana lägenheter, eller hänvisar till möjligheten att få bostadsanpassningsbidrag via kommunen. Några uppger att det hanteras när behov uppstår, och att ”antalet är inte den stora utmaningen utan det är att matcha kundens behov med befintligt utbud”.

Fortfarande låga siffror i förväntat byggande

Behovet av särskilda bostäder är fortfarande mycket stort i landet. Enligt enkäten kommer totalt 69 kommuner att påbörja sammanlagt 1 045 bostäder med särskild service för personer med funktionsnedsättning under åren 2023–2024. Det är ungefär 100 bostäder färre än vad kommunerna uppgav som förväntat i förra årets enkät.

Av bostäderna är det 500 som har planerad byggstart år 2023, och drygt 540 som förväntas bli påbörjade under år 2024.

Kommunernas bedömningar av hur många bostäder som kommer att påbörjas brukar av erfarenhet ligga högre än antalet bostäder som faktiskt påbörjas. För det totala förväntade bostadsbyggandet i landet var utfallet i genomsnitt runt 74 procent av förväntningarna mellan åren 2017–2021. För år 2022 var utfallet lägre, 62 procent. Kommunernas bedömningar för 2022 gjordes i januari, det vill säga före kriget i Ukraina bröt ut. Utfallet kan skilja sig betydligt mellan kommungrupperna.

Storgöteborg förväntas bygga flest särskilda bostäder per 1 000 invånare

Liksom i förra årets enkät är det i Storgöteborg det förväntas tillkomma flest bostäder. Där förväntas det byggas 0,20 bostäder per 1 000 invånare under perioden 2023–2024. Av kommunerna i Storgöteborg uppger cirka 70 procent att de har ett underskott på bostäder för personer med funktionsnedsättning.

De kommungrupper där störst andel kommuner uppger underskott är i högskolekommunerna, där underskottet omfattar ungefär 80 procent av kommunerna.

Gruppen ”övriga kommuner med färre än 25 000 invånare” är den kommungrupp som har lägst procent underskott på bostäder i förhållande till de andra kommungrupperna, 37 procent. I den kommungruppen förväntas ett byggande på 0,09 bostäder per 1 000 invånare.

I Stormalmö förväntas det tillkomma ytterst få bostäder under perioden 2023–2024, totalt 16 bostäder, vilket blir 0,02 bostäder per 1 000 invånare. Förra året var motsvarande siffra 0 för Stormalmö.

Tabellen nedan visar förväntat byggande av bostäder (2023–2024) för personer med funktionsnedsättning per 1 000 invånare och andelen kommuner som uppger underskott på bostäder för denna grupp.

Kommungrupper	Antal invånare	Förväntat byggande	Kommuner med underskott, procent
Storstockholm	2 440 027	0,08	60
Storgöteborg	1 070 935	0,20	69
Stormalmö	766 099	0,02	64
Högskolekommuner > 75 000	2 188 917	0,08	82
Högskolekommuner < 75 000	765 657	0,18	78
Övriga kommuner > 25 000	1 269 770	0,09	69
Övriga kommuner < 25 000	2 020 151	0,09	37
Riket totalt	10 521 556

Under fördjupningsfliken hittar du kommunernas svar på ett urval av frågorna från enkäten.