Rekreation
Kopplingen mellan hälsa och miljö har länge varit känd, det vill säga att naturen har en positiv påverkan på människors välmående och verkar stressminskande och blodtryckssänkande. Värdet av att ha tillgång till rekreationsområden har visat sig vara stort. Att vistas utomhus i grönområden har en positiv effekt på både vår mentala och fysiska hälsa, vilket genererar nytta både för individer och för samhället i stort. Rekreationen kan bestå av promenader, picknicks, möten på ett fik eller en löprunda.
Grönskans betydelse för hälsa och rekreation välbelagd
Värdet av närhet till grönområden i staden är välbelagt och har bland annat resulterat i rekommendationer från WHO [1]. Att fastställa nyckeltal för värdet av grönområden är dock svårt, då studierna sällan har som mål att kvantifiera, utan snarare kvalitativt värdera hur grönområden i staden påverkar människan.
300 meter till närmsta park
Studier visar att de som bor nära en park (inom 250 m[2], respektive 1 km[3]) är mera benägna att använda den. De som bodde inom cykelavstånd var 9 procent mer benägna att besöka parken[3]. WHO föreslår att varje stadsbo inte bör ha längre än 300 meter till närmsta grönområde[1], något som bekräftas av danska och svenska studier [4], [5] medan Natural England går vidare och preciserar att ett sådant grönområde bör vara på minst 2 hektar och att ett 20 hektar stort grönområde bör finnas inom två kilometer från hemmet [6].
Mångfunktionalitet ökar användningen
Studier visar även att besökare är mer benägna att ägna sig åt fysisk aktivitet om parken är stor och rymmer olika aktiviteter som sport, promenad och pick-nick[7], [8]. Mängden gångar i parken var den funktion som mest ökade viljan att träna[8].
Närhet till park ökar bostadspriset
Sambandet mellan bostadspriser och närhet till grönområdet är starkt[9]–[11]. En studie visar hur lägenhetspriser stiger när bostaden befinner sig inom 500 meter till en park[12] medan en annan studie visar hur utsikt mot grönytor ökade lägenhetspriserna med över 7 procent[13].
- H. Nielsen and K. M. Bronwen Player, "Urban green spaces and health," 2009.
- B. B. Lin, R. A. Fuller, R. Bush, K. J. Gaston, and D. F. Shanahan, "Opportunity or Orientation? Who Uses Urban Parks and Why," PLoS One, vol. 9, no. 1, p. 87422, 2014.
- J. R. Walker and J. L. Crompton, "The Relationship of Household Proximity to Park Use," J. Park Recreat. Admi., vol. 30, pp. 52–63, 2012.
- J. Schipperijn, U. K. Stigsdotter, T. B. Randrup, and J. Troelsen, "Influences on the use of urban green space – A case study in Odense, Denmark," Urban For. Urban Green., vol. 9, no. 1, pp. 25–32, Jan. 2010.
- P. Grahn, "Grönplanering för människor," Stad L., vol. 44, 1986.
- "Nature Nearby - Accessible Natural Greenspace Guidance," Sheffield, 2010.
- B. Giles-Corti et al., "Increasing walking - How Important Is Distance To, Attractiveness, and Size of Public Open Space?," Am. J. Prev. Med., vol. 28, no. 2, pp. 169–176, Feb. 2005.
- A. T. Kaczynski, L. R. Potwarka, and B. E. Saelens, "American Journal of Public Health Kaczynski et al. | Peer Reviewed | Innovations in Design and Analysis | 1451," Am J Public Heal., vol. 98, no. 8, pp. 1451–1456, 2008.
- A. B. Morancho, "A hedonic valuation of urban green areas," Landsc. Urban Plan., vol. 66, pp. 35–41, 2003.
- K. Tajima, "NEW ESTIMATES OF THE DEMAND FOR URBAN GREEN SPACE: IMPLICATIONS FOR VALUING THE ENVIRONMENTAL BENEFITS OF BOSTON'S BIG DIG PROJECT," J. Urban Aff., vol. 25, no. 5, pp. 641–655, 2003.
- J.-D. Saphores and W. Li, "Estimating the value of urban green areas: A hedonic pricing analysis of the single family housing market in Los Angeles, CA," Landsc. Urban Plan., vol. 104, pp. 373–387, 2011.
- P. Czembrowski and J. Kronenberg, "Hedonic pricing and different urban green space types and sizes: Insights into the discussion on valuing ecosystem services," Landsc. Urban Plan., vol. 146, pp. 11–19, 2016.
- C. Y. Jim and W. Y. Chen, "Impacts of urban environmental elements on residential housing prices in Guangzhou (China)," Landsc. Urban Plan., vol. 78, pp. 422–434, 2006.