Energihushållning
Kraven på energihushållning i Boverkets byggregler, BBR, styrs av kraven i plan- och bygglagen, PBL och plan- och byggförordningen, PBF. I BBR anges de minimikrav en byggnad måste uppfylla avseende energianvändning och värmeisolering.
Krav på energihushållning och värmeisolering i PBL
I PBL finns krav på att byggnader ska ha de tekniska egenskaper som är väsentliga i fråga om energihushållning och värmeisolering. Kraven ska alltid uppfyllas vid nybyggnad. Vid ändring av byggnader är det tillåtet att göra avsteg från kraven med hänsyn till ändringens omfattning, byggnadens förutsättningar, bestämmelserna om varsamhet och förbudet mot förvanskning.
4 §
Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är vä-
sentliga i fråga om
1. bärförmåga, stadga och beständighet,
2. säkerhet i händelse av brand,
3. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön,
4. säkerhet vid användning,
5. skydd mot buller,
6. energihushållning och värmeisolering,
7. lämplighet för det avsedda ändamålet,
8. tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga,
9. hushållning med vatten och avfall,
10. bredbandsanslutning, och
11. laddning av elfordon.
Vad som krävs för att ett byggnadsverk ska anses uppfylla första stycket framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 §. Lag (2020:239) .
4 a §
En kommun får inte i andra fall än som följer av 4 kap.
12 och 16 §§ eller i fall där kommunen handlar som byggherre eller fastighetsägare, ställa egna krav på ett byggnadsverks tekniska egenskaper vid planläggning, i andra ärenden enligt denna lag eller i samband med genomförande av detaljplaner.
Om en kommun ställer sådana egna krav, är dessa krav utan verkan. Lag (2014:900) .
5 §
Kraven i 4 § ska uppfyllas på så sätt att de
1. uppfylls vid nybyggnad, ombyggnad och annan ändring av en byggnad än ombyggnad, och
2. med normalt underhåll kan antas komma att fortsätta att vara uppfyllda under en ekonomiskt rimlig livslängd.
De egenskapskrav som ska uppfyllas vid tillämpningen av första stycket är de krav som gäller när uppförandet eller ändringen görs. Kraven ska uppfyllas i samma omfattning av byggnaden som anges i 2 § första stycket, om inte annat följer av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 §.
Det som enligt första och andra styckena gäller i fråga om byggnad ska också tillämpas på andra anläggningar än byggnader.
13 §
En byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas.
Första stycket ska tillämpas också på
1. anläggningar som är bygglovspliktiga enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 §,
2. tomter i de avseenden som omfattas av skyddsbestämmelser i en detaljplan eller i områdesbestämmelser,
3. allmänna platser, och
4. bebyggelseområden.
14 §
Ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och de tekniska egenskaper som avses i 4 § i huvudsak bevaras. Underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt.
Om byggnadsverket är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, ska det underhållas så att de särskilda värdena bevaras.
En anordning för ett syfte som avses i 4 § första stycket 2-4, 6 eller 8, ska hållas i sådant skick att den alltid fyller sitt ändamål. Lag (2011:335) .
PBF förtydligar kravet på energihushållning och begränsar användningen av el
PBF förtydligar vad som krävs för att uppfylla kraven på energihushållning och värmeisolering i PBL. Här framgår bland annat att en byggnad ska ha en mycket hög energiprestanda, ha särskilt goda egenskaper när det gäller hushållning med el och vara utrustad med en klimatskärm som säkerställer god värmeisolering.
14 §
För att uppfylla det krav på energihushållning och värmeisolering som anges i 8 kap. 4 § första stycket 6 plan- och bygglagen (2010:900) ska en byggnad
1. ha en mycket hög energiprestanda där den energi som tillförs i mycket hög grad kommer från förnybara energikällor
(nära-nollenergibyggnad) uttryckt som primärenergi beräknad med en viktningsfaktor per energibärare som ska bidra till teknikneutralitet mellan hållbara uppvärmningssystem som inte är fossilbränslebaserade,
2. ha särskilt goda egenskaper när det gäller hushållning med el, och
3. vara utrustad med en klimatskärm som säkerställer god värmeisolering.
Första stycket gäller dock inte byggnader som är avsedda för totalförsvaret eller som annars är av betydelse för Sveriges säkerhet och för vilka det finns särskilda skäl för undantag från kraven. Förordning (2020:433).
/Rubriken träder i kraft I:2025-01-01/
BBR preciserar kraven på energihushållning och värmeisolering
PBL och PBF ger ramarna för kraven på energihushållning och värmeisolering i byggnader. Genom PBF får Boverket bemyndigandet att meddela de föreskrifter som behövs för att kraven i PBL och PBF ska vara uppfyllda.
3 §
Boverket får meddela de föreskrifter som behövs för tillämpningen av bestämmelserna om
1. egenskapskrav avseende bärförmåga, stadga och beständighet i 3 kap. 7 §,
2. egenskapskrav avseende säkerhet i händelse av brand i
3 kap. 8 §,
3. egenskapskrav avseende skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö i 3 kap. 9 §,
4. egenskapskrav avseende säkerhet vid användning i 3 kap.
10 §,
5. särskilda säkerhetskrav avseende redan uppförda byggnader i
3 kap. 11 och 12 §§,
6. egenskapskrav avseende skydd mot buller i 3 kap. 13 §,
7. egenskapskrav avseende energihushållning och värmeisolering i 3 kap. 14 och 15 §§,
8. egenskapskrav avseende lämplighet för det avsedda ändamålet i 3 kap. 17 §,
9. egenskapskrav avseende tillgänglighet och användbarhet i
8 kap. 4 § första stycket 8 plan- och bygglagen (2010:900) och
3 kap. 18 och 19 §§,
10. egenskapskrav avseende hushållning med vatten i 3 kap.
20 §,
11. egenskapskrav avseende hushållning med avfall i 8 kap. 4 § första stycket 9 plan- och bygglagen,
12. egenskapskrav avseende bredbandsanslutning i 3 kap.
20 a §,
13. egenskapskrav avseende laddning av elfordon i 3 kap. 20 b och 20 c §§, och
14. genomförande av egenskapskraven vid senare tidpunkt i
3 kap. 21 §. Förordning (2020:274).
3 a §
Boverket får meddela föreskrifter om i vilken utsträckning som kraven ska anpassas och avsteg från kraven ska göras enligt 3 kap. 28 §. Förordning (2015:934).
I BBR avsnitt 9 ställs ett övergripande krav på energihushållning som innebär att byggnader ska vara utformade så att energianvändningen begränsas genom låga värmeförluster, lågt kylbehov, effektiv värme- och kylanvändning och effektiv elanvändning. Energikravet är formulerat som en gräns för energianvändningen uttryckt i kilowattimmar primärenergi per kvadratmeter och år som inte ska överskridas. Därutöver finns mer detaljerade krav för värmeisolering, värme- kyl- och luftbehandlingsinstallationer, effektiv elanvändning och installation av mätsystem för uppföljning av byggnadens energianvändning.
Bostäder och lokaler ska vara utformade så att
- - primärenergitalet ( EPpet),
- - installerad eleffekt för uppvärmning,
- - klimatskärmens genomsnittliga luftläckage, och
- - genomsnittlig värmegenomgångskoefficient ( Um) för de byggnadsdelar som omsluter byggnaden ( Aom),
högst uppgår till de värden som anges i tabell 9:2a. Vid fastställande av byggnadens primärenergital ska hänsyn tas till viktningsfaktorer per energibärare enligt tabell 9:2b och geografiskt läge enligt tabell 9:2c.
Ett högre primärenergital och högre eleffekt än vad som anges i tabell 9:2a kan godtas
- - för lokaler avsedda för verksamhet av tillfällig karaktär, eller
- - i andra fall om särskilda förhållanden föreligger. (BFS 2020:4).
Om en byggnad försörjs med värme eller kyla från en annan närbelägen byggnad eller apparat, anses energislaget och kylsättet för den mottagande byggnaden vara detsamma som för den levererande byggnaden, under förutsättning att byggnaderna finns på samma fastighet eller byggnaderna har samma ägare. Detsamma gäller för fastigheter inom samma byggnad vid tredimensionell fastighetsbildning.
För byggnader som innehåller både bostäder och lokaler viktas kraven på genomsnittlig värmegenomgångskoefficient ( Um), primärenergital ( EPpet) och installerad eleffekt för uppvärmning i proportion till golvarean ( Atemp). (BFS 2020:4).
Allmänt råd Hantering av energi från sol, vind, mark, luft eller vatten regleras i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2016:12) om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår. (BFS 2017:5).Tabell 9:2a Högsta tillåtna primärenergital, installerad eleffekt för uppvärmning, genomsnittlig värmegenomgångskoefficient och genomsnittligt luftläckage, för småhus, flerbostadshus och lokaler.
Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.
Tabell 9:2b Viktningsfaktorer
Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.
Tabell 9:2c Geografiska justeringsfaktorer
Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.
Gemensamma mål i direktivet om byggnaders energiprestanda
Arbetet med energifrågorna inom EU omfattar att främja energieffektivitet, energibesparingar och utveckling av nya och förnybara energikällor. EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda, energiprestandadirektivet, reglerar hur beräkningen av en byggnads energiprestanda ska göras, minimikrav för energiprestanda ska tillämpas och att medlemsländerna ska ta fram nationella planer för att öka antalet nära-nollenergibyggnader.
Direktivet definierar en nära-nollenergibyggnad som en byggnad med mycket hög energiprestanda. Den mycket låga mängden energi, som krävs för en sådan byggnad, bör i mycket hög grad tillföras i form av energi från förnybara energikällor, inklusive energi från förnybara energikällor som produceras på plats eller i närheten.
Energiprestandadirektivet omarbetades 2018 för att ta hänsyn till de nya mål som antagits inom klimat- och energipolitiken till 2030.
Ett direktiv är en rättsakt som inte är direkt gällande i medlemsländerna. Varje medlemsland har skyldighet att säkerställa att de uppnår de mål som direktivet sätter upp genom att implementera direktivens bestämmelser i nationella lagar, förordningar och föreskrifter.
Direktiv (2010/31/EU) om byggnaders energiprestanda. Omarbetningarna i energiprestandadirektivet finns i direktiv (2018/8447EU). Ta del av båda direktiven under rubriken "På andra webbplatser" i Relaterad information.
Hur mycket kan energianvändningen begränsas
En stor del av den energi som tillförs byggnader används till att värma eller kyla inomhusluften för att uppnå ett behagligt inomhusklimat, så kallad termisk komfort. Kravet på termisk komfort syftar till att säkerställa människors hälsa och regleras inom området skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö. Både skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö och energihushållning tillhör de tekniska egenskapskraven i PBL och PBF. Dessa regleras närmare i BBR. Kraven som begränsar användningen av energi i byggnader måste utformas så att de övriga tekniska egenskapskraven kan uppfyllas.
4 §
Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är vä-
sentliga i fråga om
1. bärförmåga, stadga och beständighet,
2. säkerhet i händelse av brand,
3. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön,
4. säkerhet vid användning,
5. skydd mot buller,
6. energihushållning och värmeisolering,
7. lämplighet för det avsedda ändamålet,
8. tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga,
9. hushållning med vatten och avfall,
10. bredbandsanslutning, och
11. laddning av elfordon.
Vad som krävs för att ett byggnadsverk ska anses uppfylla första stycket framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 §. Lag (2020:239) .
4 a §
En kommun får inte i andra fall än som följer av 4 kap.
12 och 16 §§ eller i fall där kommunen handlar som byggherre eller fastighetsägare, ställa egna krav på ett byggnadsverks tekniska egenskaper vid planläggning, i andra ärenden enligt denna lag eller i samband med genomförande av detaljplaner.
Om en kommun ställer sådana egna krav, är dessa krav utan verkan. Lag (2014:900) .
14 §
För att uppfylla det krav på energihushållning och värmeisolering som anges i 8 kap. 4 § första stycket 6 plan- och bygglagen (2010:900) ska en byggnad
1. ha en mycket hög energiprestanda där den energi som tillförs i mycket hög grad kommer från förnybara energikällor
(nära-nollenergibyggnad) uttryckt som primärenergi beräknad med en viktningsfaktor per energibärare som ska bidra till teknikneutralitet mellan hållbara uppvärmningssystem som inte är fossilbränslebaserade,
2. ha särskilt goda egenskaper när det gäller hushållning med el, och
3. vara utrustad med en klimatskärm som säkerställer god värmeisolering.
Första stycket gäller dock inte byggnader som är avsedda för totalförsvaret eller som annars är av betydelse för Sveriges säkerhet och för vilka det finns särskilda skäl för undantag från kraven. Förordning (2020:433).
/Rubriken träder i kraft I:2025-01-01/
Film
För att visa det här innehållet behöver vi kunna spara kakor i din webbläsare.