Topografins inverkan på vindtrycket

För de flesta byggnader har topografin liten betydelse för vindens hastighetstryck. På vissa platser, där terrängen plötsligt skiftar kan det vara nödvändigt att ta hänsyn till detta när hastighetstrycket beräknas. Det kan gälla högre öar eller kuster.

På de flesta platser i Sverige behöver inte hänsyn tas till att ändringar i topografin skulle kunna medföra högre hastighetstryck på byggnader och andra byggnadsverk. Figur C-5 i EKS redovisar exponeringsfaktorn utan hänsyn till inverkan av topografin. Detsamma gäller för hastighetstrycket i tabell C-10a.

Om en byggnad är tänkt att placeras i en brant eller uppe på ett backkrön kan det vara nödvändigt att ta hänsyn till det extra hastighetstryck som kan uppkomma. Detta görs genom topografifaktorn i ekvationen för hastighetstryck i EKS.

Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:10) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder) - Avd. C, Kap. 1.1.4, 7 §

Stycke 4.5(1) Anm.1 Allmänt råd

7 §    Uttryck 4.8 och figur 4.2 ersätts med nedanstående uttryck och figur C-5 när det karakteristiska hastighetstrycket q_p( z) över byggnaders fasader för höjder z högre än z_min beräknas. Hastighetstryck beräknade enligt uttrycket finns redovisade i tabell C-10a för fallet c₀( z) = 1,0 och k_p = 3,0. Dessa hastighetstryck kan tillämpas då hänsyn till topografin enligt bilaga A.3 och byggnadens egenfrekvens inte behöver tas.

En förutsättning för uttryckets giltighet är att z är större än eller lika med z_min för terrängtypen i fråga (se tabell 4-1 i SS-EN 1991-1-4). där k_p är spetsfaktorn, I_v ( z) är turbulensintensiteten på höjden z, k_r är terrängfaktorn, z₀ är råhetslängden, c₀( z) är topografifaktorn enligt bilaga A.3 och q_b är referenshastighetstrycket enligt uttrycket (4.10) i SS-EN 1991-1-4. Spetsfaktorn kan sättas till 3,0 för byggnader och andra byggnadsverk när hänsyn till byggnadens egenfrekvens inte behöver beaktas. För byggnadsverk där dynamiska effekter har väsentlig påverkan på hastighetstrycket, exempelvis höga och slanka byggnader, bör spetsfaktorn beräknas enligt 9 §. I de fall hänsyn till topografin eller till byggnadens egenfrekvens inte behöver beaktas kan hastighetstrycket beräknas enligt där c_e( z) ges i figur C-5. (BFS 2019:1).

Figur C-5 Exponeringsfaktorn c_e (z) för c₀ = 1,0 och k_l = 1,0

Tabell C-10a Karakteristiskt hastighetstryck q_p (z) i kN/m² på höjden z för, v_b = 21–26 m/s med c_e (z) enligt 7 § och ρ = 1,25 kg/m³

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.

Med hjälp av beräkningar i bilaga A.3 i eurokoden SS-EN 1991-1-4 kan man bedöma om det är nödvändigt att ta hänsyn till topografin.