Vår webbplats fungerar inte med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Ladda om sidan
Sidan behöver laddas om eftersom du inte använt tjänsten under en längre tid.
Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Ingripandebesked

Granskad:

Ett ingripandebesked innebär att byggnadsnämnden utreder och ger ett skriftligt besked om det har vidtagits någon åtgärd som motiverar ett ingripande avseende ett byggnadsverk. Ett ingripandebesked är i första hand till nytta för den som överväger att köpa ett byggnadsverk.

Vad är ett ingripandebesked?

Ett ingripandebesked är ett skriftligt besked från byggnadsnämnden om det har vidtagits någon åtgärd i strid mot plan- och bygglagstiftningen. Ingripandebesked ska inte blandas ihop med de beslut som byggnadsnämnden kan ta i ett tillsynsärende. Ingripandebesked syftar till att ge besked i förväg om att tillsyn kan komma att ske i framtiden. Beskedet ska alltså bara avse behovet eller förekomsten av eventuella ingripanden. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 490)

7 §
  Om någon begär det, ska byggnadsnämnden i ett skriftligt ingripandebesked redovisa om det i fråga om ett visst byggnadsverk har vidtagits någon åtgärd som enligt nämndens bedömning motiverar ett ingripande enligt detta kapitel.

En enklare plan- och bygglag, prop. 2009/10:170 (på Sveriges riksdags webbplats)

För att bedöma om en åtgärd strider mot plan- och bygglagstiftningen behöver byggnadsnämnden göra en utredning. Det innebär att nämnden i de allra flesta fall behöver besöka platsen för att få tillräckligt underlag för ingripandebeskedet.

Vad är nyttan med ett ingripandebesked?

Om en bestämmelse i plan- och bygglagstiftningen inte har följts kan byggnadsnämnden ingripa. Ingripande kan ske genom föreläggande eller förbud. Ett ingripande kan vara aktuellt även i fråga om åtgärder som har vidtagits med bygglov men till exempel i strid med något villkor i bygglovet. Dessa ingripanden kan gälla andra än den som har utfört den olovliga åtgärden, exempelvis en ny ägare. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 490)

En enklare plan- och bygglag, prop. 2009/10:170 (på Sveriges riksdags webbplats)

Ett ingripandebesked är i första hand till nytta för den som överväger att köpa ett byggnadsverk. Det är inte alltid säljaren berättar eller är medveten om det har utförts en åtgärd som kan leda till ingripande. Ett ingripande kan få både praktiska och ekonomiska konsekvenser för köparen. Köparen kan bli tvungen att ta bort det olovliga eller vidta andra åtgärder som till exempel att ändra det uppförda eller betala vite eller byggsanktionsavgift. Även andra än en köpare kan ha nytta av ett ingripandebesked, exempelvis en kreditgivare.

17 §
  Om en åtgärd som kräver bygglov, rivningslov eller marklov har vidtagits utan lov, ska byggnadsnämnden i ett föreläggande ge fastighetens eller byggnadsverkets ägare tillfälle att inom en viss tid ansöka om lov, om det är sannolikt att lov kan ges för åtgärden (lovföreläggande).

18 §
  Om det brister i underhållet av ett byggnadsverk, får byggnadsnämnden uppdra åt en sakkunnig att utreda behovet av underhållsåtgärder. Innan nämnden beslutar om ett sådant uppdrag, ska nämnden i ett föreläggande ge byggnadsverkets ägare tillfälle att inom en viss tid ge synpunkter på uppdraget och på frågan om vem som ska betala kostnaderna för uppdraget.

Den sakkunnige ska vara certifierad enligt 10 kap. 8 § 2.

19 §
  Om en byggherre, ägare, nyttjanderättshavare, väghållare, kontrollansvarig, sakkunnig eller huvudman för en allmän plats låter bli att vidta en åtgärd och därigenom bryter mot en skyldighet enligt denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen, får byggnadsnämnden förelägga denne att inom en viss tid vidta åtgärden
(åtgärdsföreläggande).

Förelägganden om att avhjälpa ett sådant hinder som avses i
8 kap. 2 § andra stycket eller 8 kap. 12 § andra stycket ska riktas mot den som har rådighet över hindret. Om inte annat visas ska det anses vara ägaren av byggnaden respektive den allmänna platsens huvudman. Lag (2022:909) .

20 §
  Om det på en fastighet eller i fråga om ett byggnadsverk har vidtagits en åtgärd i strid mot denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen, får byggnadsnämnden förelägga den som äger fastigheten eller byggnadsverket att vidta rättelse inom en viss tid
(rättelseföreläggande).

Byggnadsnämnden får inte besluta om ett föreläggande om det har förflutit mer än tio år från överträdelsen.

Den tioårsgräns som anges i andra stycket gäller inte om överträdelsen är att någon olovligen har tagit i anspråk eller inrett en bostadslägenhet för ett väsentligen annat ändamål än bostadsändamål. Lag (2011:335) .

21 §
  Byggnadsnämnden får förelägga ägaren av ett byggnadsverk som är förfallet eller skadat i väsentlig omfattning att inom viss tid riva byggnadsverket (rivningsföreläggande).

Ett rivningsföreläggande ska föregås av ett föreläggande enligt 19 § att sätta byggnadsverket i stånd. Detta gäller dock inte om det avser byggnadsverk med brister som kan äventyra säkerheten för dem som uppehåller sig i eller i närheten av byggnadsverket och det kan antas att dessa brister inte kan åtgärdas med mindre ingripande åtgärder. Lag (2022:909) .

22 §
  Om ett byggnadsverk inom ett område med detaljplan innebär stora olägenheter för trafiksäkerheten på grund av att förhållandena har ändrats, får byggnadsnämnden förelägga ägaren att ta bort byggnadsverket eller att vidta någon annan åtgärd med det som avhjälper eller minskar olägenheterna.

Om byggnadsverket är en byggnad, får ett föreläggande att ta bort eller flytta byggnaden meddelas endast om byggnaden kan flyttas utan svårighet eller har ett ringa värde.

23 §
  Byggnadsnämnden får förelägga ägaren av en fastighet eller en byggnad inom ett område med detaljplan att anordna stängsel eller ändra utfart eller annan utgång mot gator eller vägar, om det behövs med hänsyn till trafiksäkerheten.

24 §
  Byggnadsnämnden får förelägga ägaren av ett byggnadsverk att anordna stängsel kring det, om byggnadsverket har brister som kan äventyra säkerheten för dem som uppehåller sig i eller i närheten av det. Lag (2022:909) .

27 §
  Om ett föreläggande enligt 17 § inte följs, får byggnadsnämnden besluta att på ägarens bekostnad låta upprätta de ritningar och beskrivningar samt vidta de åtgärder i övrigt som är nödvändiga för att pröva frågan om lov.

När den tid för synpunkter som har angetts i ett föreläggande enligt 18 § har gått ut, får byggnadsnämnden uppdra åt en sakkunnig att på ägarens bekostnad utreda behovet av underhållsåtgärder.

Om ett föreläggande enligt 19, 20, 21, 22, 23 eller 24 § inte följs, får byggnadsnämnden besluta att åtgärden ska genomföras på den försumliges bekostnad och hur det ska ske.

28 §
  Byggnadsnämnden får besluta om genomförande enligt 27 § endast om föreläggandet har innehållit en upplysning om detta.

Nämnden ska se till att genomförandet inte ger upphov till oskäliga kostnader.

29 §
  Kronofogdemyndigheten ska lämna den hjälp som behövs för att genomföra en åtgärd som avses i 27 § tredje stycket.

30 §
  Om det är uppenbart att ett byggnads-, rivnings- eller markarbete eller en annan åtgärd äventyrar en byggnads hållfasthet eller medför fara för människors liv eller hälsa, ska byggnadsnämnden förbjuda att arbetet eller åtgärden fortsätter.

31 §
  Om det är uppenbart att ett byggnads-, rivnings- eller markarbete eller en annan åtgärd strider mot denna lag eller en föreskrift eller ett beslut som har meddelats med stöd av lagen, får byggnadsnämnden förbjuda att arbetet eller åtgärden fortsätter.

32 §
  Om byggherren i fråga om ett byggnads-, rivnings- eller markarbete eller en annan åtgärd inte följer någon väsentlig del av en kontrollplan, får byggnadsnämnden förbjuda att arbetet fortsätter till dess bristerna har avhjälpts.

32 a §
  Byggnadsnämnden får i samband med ett föreläggande enligt 20 § förbjuda att den olovliga åtgärden utförs på nytt, om den kräver bygglov. Lag (2014:900) .

33 §
  Byggnadsnämnden får förbjuda den som äger eller har nyttjanderätt till ett byggnadsverk att använda hela eller delar av byggnadsverket, om
   1. byggnadsverket har brister som kan äventyra säkerheten för dem som uppehåller sig i eller i närheten av byggnadsverket, eller
   2. det inte finns förutsättningar för att ge slutbesked enligt 10 kap. 34 eller 35 §.

Om ett byggnadsverk eller en del av ett byggnadsverk har tagits i bruk med stöd av ett interimistiskt slutbesked, får byggnadsnämnden fatta beslut om förbud enligt första stycket 2 endast om det finns synnerliga skäl för det. Lag (2014:900) .

37 §
  Ett föreläggande enligt 19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26,
26 b eller 26 c § eller ett beslut om förbud enligt 25, 30,
31, 32, 32 a eller 33 § får förenas med vite.

Vitet får inte förvandlas till fängelse.

Frågor om utdömande av vite prövas av mark- och miljödomstol. Lag (2022:1122) .

38 §
  I ett föreläggande enligt 19, 20, 21, 22, 23, 24, 26 b eller 26 c § eller ett beslut enligt 27 § tredje stycket får byggnadsnämnden respektive marknadskontrollmyndigheten bestämma att den åtgärd som föreläggandet eller beslutet avser ska genomföras omedelbart trots att föreläggandet eller beslutet inte har fått laga kraft.

Beslut om förbud enligt 25, 30, 31, 32, 32 a eller 33 § gäller omedelbart, om något annat inte bestäms. Lag (2022:1122) .

39 §
  Kronofogdemyndigheten får efter ansökan av tillsynsmyndigheten besluta om handräckning för att genomföra en åtgärd
   1. som avses i 8 §, eller
   2. som avses med ett föreläggande enligt 19, 20, 21, 22, 23, 24 eller 25 § och det inte har förflutit mer än tio år från den överträdelse som föreläggandet avser.

Den tioårsgräns som anges i första stycket 2 gäller inte om överträdelsen är att någon olovligen har tagit i anspråk eller inrett en bostadslägenhet för ett väsentligen annat ändamål än bostadsändamål.

Bestämmelser om handräckning finns i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning. Lag (2011:335) .

46 §
  Om ett föreläggande enligt 19, 20, 21, 22 eller 23 § eller förbud enligt 33
§ har riktats mot fastighetens ägare och fastigheten därefter byter ägare, gäller föreläggandet eller förbudet i stället mot den nya ägaren.

47 §
  Om ett föreläggande eller förbud i ett fall som avses i 46 § har förenats med löpande vite enligt 4 § lagen (1985:206) om viten och ägarbytet har skett genom köp, byte eller gåva, gäller vitet mot den nya ägaren räknat från och med den första tidsperiod som börjar löpa efter äganderättsövergången under förutsättning att vitesföreläggandet dessförinnan har antecknats enligt 41 §.

48 §
  Andra viten än sådana löpande viten som avses i 47 § gäller inte mot den nya ägaren vid ett ägarbyte som avses i 46 §. Byggnadsnämnden får i stället besluta om ett särskilt vitesföreläggande mot den nya ägaren.

49 §
  Det som enligt 46 och 48 §§ gäller i fråga om byte av ägare till en fastighet ska tillämpas också på byte av ägare till en byggnad på mark som tillhör någon annan.

51 §
  Om någon bryter mot en bestämmelse i 8-10 kap. eller i föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av någon av bestämmelserna i 16 kap. 2-10 §§
eller mot en bestämmelse i en EU-förordning om krav på byggnadsverk eller byggprodukter, ska tillsynsmyndigheten ta ut en särskild avgift
(byggsanktionsavgift) enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap.
12 §.

Vem kan begära ett ingripandebesked?

Vem som helst kan begära att få ett ingripandebesked och den som begär det behöver inte vara rättsligt berörd. (prop. 1985/86:1 sid. 768)

Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)

För vad kan ingripandebesked begäras?

Ingripandebeskedet kan begäras för alla byggnadsverk, det vill säga både byggnader och andra anläggningar. Byggnadsverket kan vara placerat antingen på en fastighet med äganderätt eller med tomträtt. Det kan även vara placerat på en arrendetomt.

7 §
  Om någon begär det, ska byggnadsnämnden i ett skriftligt ingripandebesked redovisa om det i fråga om ett visst byggnadsverk har vidtagits någon åtgärd som enligt nämndens bedömning motiverar ett ingripande enligt detta kapitel.

Vilka åtgärder kan ett ingripandebesked avse?

Exempel på åtgärder som har vidtagits kan vara att byggherren gjort något som kräver bygglov, rivningslov eller anmälan utan att ansöka om lov eller göra en anmälan. Ett ingripande kan vara aktuellt även i fråga om åtgärder som har vidtagits med bygglov men till exempel i strid med något villkor i bygglovet. Andra exempel kan vara att byggherren inte har haft startbesked före byggstart eller att byggnadsverket har tagits i bruk utan slutbesked. Det kan även handla om byggnadsverk i ovårdat skick, vilket kan leda till ingripande. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 490)

En enklare plan- och bygglag, prop. 2009/10:170 (på Sveriges riksdags webbplats)

Ingripandebeskedet är inte bindande

Ett ingripandebesked är inte bindande för byggnadsnämnden. Trots att kommunen har lämnat ett felaktigt besked om att det inte har vidtagits någon åtgärd, som föranleder ett ingripande, har kommunen möjlighet att senare besluta om ett ingripande. Skulle ett ingripandebesked vara felaktigt och kommunen sedan ingriper, och någon därmed lider skada, kan detta innebära skadeståndsskyldighet för kommunen enligt skadeståndslagen. (jfr prop. 1975/76:164 sid. 247-248)

Med förslag till lag om påföljder och ingripanden vid olovligt byggande m.m., prop. 1975/76:164 (på Sveriges riksdags webbplats)

Ingripandebesked går längre än upplysningsplikten

I byggnadsnämndens uppgifter ingår att lämna upplysningar som rör nämndens verksamhet. Om någon begär det, ska byggnadsnämnden ge skriftliga upplysningar om planläggning, byggande och fastighetsbildning. Skyldigheten för nämnden att lämna skriftligt ingripandebesked går längre än den allmänna upplysningsplikten. Ett ingripandebesked är ett formellt myndighetsbeslut som endast kan fås på begäran. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 768)

2 §
  Utöver de uppgifter som byggnadsnämnden har enligt andra bestämmelser i denna lag ska nämnden
   1. verka för en god byggnadskultur samt en god och estetiskt tilltalande stads-
och landskapsmiljö,
   2. uppmärksamt följa den allmänna utvecklingen inom kommunen och dess närmaste omgivning samt ta de initiativ som behövs i frågor om planläggning, byggande och fastighetsbildning,
   3. samarbeta med de myndigheter, organisationer och enskilda vars arbete och intressen rör nämndens verksamhet, och 4. lämna råd och upplysningar i frågor som rör nämndens verksamhet.

3 §
  Om någon begär det, ska byggnadsnämnden ge skriftliga upplysningar om planläggning, byggande och fastighetsbildning.

7 §
  Om någon begär det, ska byggnadsnämnden i ett skriftligt ingripandebesked redovisa om det i fråga om ett visst byggnadsverk har vidtagits någon åtgärd som enligt nämndens bedömning motiverar ett ingripande enligt detta kapitel.

Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)

Avgift och överklagande

Kommunen får ta ut en avgift för ingripandebesked. Ingripandebesked får inte överklagas.

8 §
  Byggnadsnämnden får ta ut avgifter för
   1. beslut om planbesked, förhandsbesked, villkorsbesked, startbesked, slutbesked och ingripandebesked,
   2. beslut om lov,
   3. tekniska samråd,
   4. slutsamråd,
   5. arbetsplatsbesök och andra tillsynsbesök på byggarbetsplatsen,
   6. upprättande av nybyggnadskartor,
   7. framställning av arkivbeständiga handlingar,
   8. expediering och kungörelse enligt 9 kap. 41-41 b §§, och
   9. andra tids- eller kostnadskrävande åtgärder. Lag (2018:1136) .

8 a §
  Om en avgift tas ut för handläggningen av ett ärende om förhandsbesked enligt 8 § 1, 8 eller 9 eller ett ärende om lov enligt 8 § 2, 8 eller 9, ska avgiften reduceras med en femtedel för varje påbörjad vecka som en tidsfrist enligt
9 kap. 27 § första stycket överskrids. Avgiften ska dock inte reduceras om tidsfristen överskrids på grund av ett beslut enligt 9 kap. 28 §.

Om en avgift enligt 8 § 1, 3 eller 9 tas ut för handläggningen av en anmälan för en åtgärd som avses i 9 kap.
16 §, ska avgiften reduceras med en femtedel för varje påbörjad vecka som en tidsfrist enligt 9 kap. 45 § första stycket överskrids. Lag (2018:1136) .

2 §
  Kommunala beslut enligt denna lag får inte överklagas i den del de avser
   1. avbrytande av ett planarbete,
   2. planbesked enligt 5 kap. 2 §,
   3. andra frågor om gatukostnader än de som avses i 1 § 6,
   4. villkorsbesked enligt 9 kap. 19 §,
   5. förlängd handläggningstid enligt 9 kap. 27 §,
   6. behovet av kontrollansvarig, särskilt sakkunnig, tekniskt samråd eller slutsamråd,
   7. ingripandebesked enligt 11 kap. 7 §, eller
   8. en fråga som redan är avgjord genom en detaljplan, områdesbestämmelser eller ett förhandsbesked.

Att tvister rörande gatukostnader prövas av mark- och miljödomstol framgår av 15 kap. 10 §.

Beslut enligt 3 kap. 9 § andra stycket eller 5 kap. 11 a § tredje stycket om huruvida en betydande miljöpåverkan kan antas får inte överklagas särskilt. Lag (2021:785) .

2 a §
  Kommunala beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser får överklagas till mark- och miljödomstolen. Lag (2016:252) .

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen