Vår webbplats fungerar inte med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Ladda om sidan
Sidan behöver laddas om eftersom du inte använt tjänsten under en längre tid.
Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Erosionsskydd

Granskad:

Naturligt erosionsskydd ges bland annat genom att träd och växter dränerar och stabiliserar marken genom sitt nätverk av rötter och genom att jordens struktur påverkas så den håller samman bättre. Erosion kan ske i samband med kraftiga regn och höga vattenflöden.

Erosionsskydd
Erosionsskydd. Illustration: The New Division/Boverket

Om erosion och naturbaserade lösningar för skydd mot erosion

Stadsnära erosion som riskerar att påverka samhällsfunktioner kan omfatta erosion av slänter vid vägar samt stränder vid vattendrag, sjöar och hav. Traditionell stabilisering omfattar ofta spontning eller konstruktioner med gabioner, hårda lösningar som i vissa fall visat sig förvärra erosionspåverkan. Byggnadsverk som står i vägen för naturlig sandtransport och sediment kan i vissa fall snabba på erosion. Risken kan minskas genom att återställa strandnära ekosystem. Välbeprövade gröna lösningar är att plantera stränder och sluttningar med växter vilket ökar stabiliteten så att erosionen minskar.

Den viktigaste funktionen som växtlighet ger är att växternas rötter låser jorden, men växterna ger även ökad mullhalt, fler mikroorganismer, minskad avdunstning och fördröjning av dagvatten. Syftet med naturanpassade erosionsskydd är således att skapa och utnyttja olika ekosystemtjänster i bland annat kustzoner som bidrar till minskad erosion. Till exempel kan återplantering av ålgräs som en naturbaserad klimatanpassningsåtgärd minska erosion vid havsstränder.

Naturanpassade erosionsskydd bör:

  • Kombinera ekosystembaserade lösningar med tekniska lösningar
  • Minimera skadan på eller gynna naturliga morfologiska och ekologiska strukturer och funktioner, utan att äventyra skyddets funktionalitet och hållfasthet
  • Möjliggöra anpassning till effekter av förändrat klimat
Ökad säkerhetsfaktor Stabiliserat djup Källa
10-20% 1-1,2 m [1]

Tabellen visar exempel på hur säkerhetsfaktorn för en slänt har ökat efter plantering av buskvegetation.

Tänk på att: Erosionsskydd

  • Forskning om växter som erosionshämmare har pågått sedan 1970-talet men inte nått någon konsensus och därför finns få nyckelvärden.
  • Mätmetoder och resultatredovisning är starkt heterogena och svårjämförda.
  • Omfattande arbete redovisas i [2], [3] och [4]. Tabeller över särskilt lämpliga växter för erosionsskydd finns i [1] där arter med starkt rotbildande egenskaper, enkel förökning med sticklingar, tålighet för översvämningar och salt premieras. Typiska släkten är poppel, pil och viden.

Goda exempel

Även om värden för beräkningsmodellering saknas är teknikerna för erosionsstabilisering välbeprövade och antalet faktablad i ämnet är stort.

Du hittar länkar till exemplen under Relaterad information på andra webbplatser.

Strandstabilisering

  • Omfattande faktablad om försök och teori om naturbaserat erosionsskydd utgiven av SGI
  • Faktablad från amerikanska Department of Homeland Security
  • Faktablad från kanadensiska Streambank Erosion BMP Steering
  • Faktablad från USDA Natural Resources Conservatin Service

Släntstabilisering

  • Faktablad från Larkspur Biological consultants Ltd.
  • Omfattande faktablad om naturbaserat erosionsskydd utgiven av SGI
  • Omfattande faktablad om försök av naturbaserat erosionsskydd utgiven av SGI 

Pågående projekt

I slutet av 2018 startade en del av Life-projektet Coast Adapt med fokus på erosionsskydd. Projektet kommer att pågå under fyra år med mål att utveckla innovativ teknik. (Coastal adaptation to climate change by multiple ecosystem-based measures). Region Skåne står som huvudman för projektet och Kommunförbundet Skåne, Helsingborgs stad, Ystads kommun, Lomma kommun, Länsstyrelsen i Skåne och Lunds universitet är partners. Läs mer under Relaterad information på andra webbplatser.

Referenser
  1. K. Rannka, "Vegetation som förstärkningsmetod Litteraturstudie," 2002.
  2. N. Pollen and A. Simon, "Estimating the mechanical effects of riparian vegetation on stream bank stability using a fiber bundle model," Water Resour. Res., vol. 41, no. 7, Jul. 2005.
  3. R. E. Thomas and N. Pollen-Bankhead, "Modeling root-reinforcement with a fiber-bundle model and Monte Carlo simulation," Ecol. Eng., vol. 36, no. 1, pp. 47–61, Jan. 2010.
  4. N. Pollen, A. Simon, and A. Collison, "Advances in assessing the mechanical and hydrologic effects of riparian vegetation on streambank stability," 2004, pp. 125–139.
Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen