Kommunernas riktlinjer för bostadsförsörjning

Kommunfullmäktige ska anta riktlinjer för bostadsförsörjningen varje mandatperiod. Riktlinjerna visar vad kommunen avser göra med det befintliga bostadsbeståndet och hur bostadsplaneringen ser ut. Uppgifterna i 2023 års bostadsmarknadsenkät visar att kommunerna generellt sett fortsätter arbeta strategiskt och långsiktigt med frågor om bostadsförsörjning.

De flesta kommuner har riktlinjer för bostadsförsörjningen

Kommunfullmäktige ska anta riktlinjer för bostadsförsörjningen under varje mandatperiod, enligt 1 § tredje stycket lagen 2000:1383 om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. I 2023 års bostadsmarknadsenkät är det bara 10 kommuner som svarar att de inte har antagit riktlinjer för bostadsförsörjningen. Många kommuner arbetar också aktivt med att ta fram nya riktlinjer: 79 kommuner har svarat att de beräknar att nya riktlinjer kommer antas under 2023. Ytterligare ett femtiotal kommuner har i sina kommentarer till frågan angett att de börjat ta fram eller planerar för att ta fram nya riktlinjer.   

Knappt hälften eller 128 kommuner har riktlinjer som antagits under denna eller förutvarande mandatperiod, här definierat som att de antagits åren 2019–2022. Av dessa har 82 kommuner antagit nya riktlinjer under 2021 eller 2022. 16 kommuner har riktlinjer som antagits 2014 eller tidigare, samtliga är kommuner med mindre än 25 000 invånare.

Varför har inte alla kommuner riktlinjer enligt lagkravet?

Några förklaringar till att kommuner saknar eller har gamla riktlinjer kan vara:

• att det är resursbrist i kommunen
• att kommunen håller på att ta fram riktlinjer
• att kommunen är så liten och byggandet så begränsat att man har överblick ändå
• att kommunen har balans på bostadsmarknaden
• att det framtagna programmet inte blivit antaget, eftersom politikerna inte är överens eller anser att förslaget behöver arbetas om.

Av de 10 kommuner som saknar riktlinjer återfinns 3 i Stockholms län, övriga är kommuner med färre än 25 000 invånare. Flera av de kommuner som är direkt påverkade av samhällsomvandlingarna i norr – där behovet av att ha riktlinjer för bostadsförsörjningen borde vara stort – har riktlinjer som är från 2014 eller tidigare.    

Lagen om bostadsförsörjning har lett till fler riktlinjer

Jämfört med för tio år sedan är det många fler kommuner som har riktlinjer i dag. En viktig förklaring till det är den så kallade kommunbonusen, som gav kommunerna möjlighet att söka statsbidrag för ökat bostadsbyggande åren 2016–2018. Ett av villkoren för att få kommunbonusen var att kommunen under innevarande eller föregående mandatperiod hade antagit riktlinjer för bostadsförsörjningen enligt lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Statsbidraget var dessutom kopplat till bostadsbehovet hos nyanlända och skulle stödja kommunerna att bygga mer.

Det som har drivit arbetet framåt är dock det faktiska behovet av planering för bostadsförsörjningen, eftersom befolkningsökningen har lett till en större efterfrågan på bostäder. Detta märks även i kommuner där efterfrågan tidigare inte har varit särskilt hög. En annan viktig förklaring är att de ändringar som skedde i bostadsförsörjningslagen år 2014 förtydligar kommunernas ansvar för bostadsförsörjningen.

Regeringen kan förelägga kommunen att ta fram riktlinjer enligt kraven

Med hjälp av riktlinjerna ska varje kommun planera för bostadsförsörjningen. I riktlinjerna ska kommunerna bland annat redovisa vilken hänsyn kommunen har tagit till nationella och regionala mål, planer och program som har betydelse för bostadsförsörjningen. Länsstyrelsen och andra regionala organ ska också ha möjlighet att yttra sig över kommunens planering av bostadsförsörjningen. Om en kommuns riktlinjer i detta avseende inte motsvarar kraven kan regeringen förelägga kommunen att arbeta fram nya.

För att främja bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet ska riktlinjerna vara vägledande för kommunernas arbete med planläggning. Detta enligt 4 § lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet fördes in i plan- och bygglagen (2010:900) år 2014 som ett allmänt intresse som kommunerna ska främja.

Riktlinjerna ger underlag inför nybyggen och anpassningar

Kommunernas riktlinjer för bostadsförsörjning handlar om att identifiera vilka målen är för bostadsförsörjningen. Riktlinjerna ska innehålla följande uppgifter:

• kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet
• kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål
• hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen.

Som grund för de här uppgifterna ska det finnas en analys av:

• den demografiska utvecklingen
• marknadsförutsättningarna
• vilka bostadsbehov som inte tillgodoses på den lokala bostadsmarknaden.

Analysen ska genomföras med stöd av ett underlag som Boverket förser kommunen med. Kommunen får använda ytterligare underlag som behövs för analysen.

Planeringen ger beredskap inför förändringar

Det är förstås inte bara kommunen som styr över utvecklingen på bostadsmarknaden. Utvecklingen sker i samverkan med andra aktörer, som fastighetsägare och byggherrar. Kommunens roll är bland annat att löpande analysera läget på bostadsmarknaden och skapa förutsättningar för den önskade utvecklingen.

Kommunen måste ha en väl förankrad bostadspolitisk strategi för att kunna fatta snabba beslut när det behövs. Det är viktigt att ta fram kunskapsunderlag även i kommuner där det inte är aktuellt att bygga ut för tillfället. Då är kommunen beredd och vet vilken inriktning som är lämplig för kommunens utveckling den dagen någon visar intresse för att bygga bostäder.

Under fördjupningsfliken kan du se fördelningen av samtliga svar på enkätens frågor om bostadsförsörjning.