Framtidsverkstad i Uppsala

Framtidsverkstaden i Uppsala var uppbyggd utifrån en avsikt att tänka nytt och innovativt kring hur ny teknik och digitalisering kan komma att påverka våra transporter och livsmiljöer och vilka möjligheter detta öppnar upp för att utveckla innerstaden.

Två kvinnor samtalar
Diskussioner om framtiden innerstad. Foto: Lennart Forssén

Den översiktliga fysiska planeringsprocessen utgjorde ramen för dagen som varvade inspirerande inspel från kunniga föreläsare med aktiva gruppdiskussioner som dokumenterades på specialutformade canvasunderlag, se dokument i "Relaterad information". Ett trettiotal personer medverkade från bland annat kommuner, regioner, nationella myndigheter, näringsliv och akademi.

Formulera framtidsbild. Illustration: Boverket
Canvas formulera framtidsbild. Illustration: 10XLabs och Boverket

Framtidsbild av innerstaden 2030

Den övergripande frågeställning som vägledde diskussionerna under första delen av dagen var: Hur kan digitalisering och ny teknik hjälpa oss att skapa hållbara städer? Som ingång till att diskutera denna fråga fick deltagarna ta del av Uppsala kommuns antagna mål och värdeord för utvecklingen av innerstaden. Utöver detta gavs en introduktion till utvecklingstrender inom relevanta teknikområden.

Uppgiften för deltagarna var att skapa en framtidsbild av Uppsala innerstad till år 2030. Diskussionerna rörde sig kring frågor som hur innerstaden kommer att upplevas, hur gaturummet används, hur det ser ut, vem som har prioritet, hur transporter av gods sker och hur människor rör sig. Exempel på framtidsbilder återfinns längre ner på sidan.

Framtidsbilderna presenterades sedan i helgrupp och därefter diskuterades för- och nackdelar, risker och möjligheter, osäkerhetsfaktorer med mera. En inbjuden panel fick möjlighet att reflektera över framtidsbilderna och lyfta nya perspektiv. Resultatet av de diskussioner som fördes i olika konstellationer har vi här sammanställt i form av medskick till kommuner och andra aktörer som medverkar i översiktlig planering.

Sju medskick från framtidsverkstaden i Uppsala 

Se tekniken som ett hjälpmedel

Sätt människan i centrum

Utveckla komplementariteten

Ta ett helhetsgrepp

Sätt er i förarsätet

Planera för flexibilitet

Samverka

Formulerade framtidsbilder

Under den första övningen fanns möjlighet för de arbetsgrupperna att i prosaform formulera en framtidsbild av Uppsala innerstad år 2030. Två grupper tog chansen att använda denna uttrycksform och här är deras bilder:

"Jag tar mig in till staden, för dagens möte är så pass viktigt att jag vill göra som på 10-talet och träffas fysiskt. Tack och lov slipper jag dock oket från den tiden med att åka i egen bil. Jag minns med en rysning hur jakten på parkeringsplats och de höga kostnaderna brukade prägla allt liv i staden. Det var innan de virtuella mötena, den smarta infrastrukturen och flexibla kollektivtrafiken. Då var det en utmaning och uppoffring att bo på landet, nu är det det uppenbara. Dåtidens cykelbanor ter sig närmast primitiva jämfört med nu, men allt måste ju börja någonstans och jag är stolt över hur Uppsala stad är och länge har varit ledare för alla sorters mänskligt framdrivna transporter. "

"Sara från Östersund vill flytta till Uppsala och är nu nyss anländ till staden via 10.50-hyperloopen. I sin app har hon ett tips på bostad vilken hon inrett i IKEA AR app redan i förra veckan. När hon anländer tar hon sin bokade elcykel som visar henne bästa vägen till lägenheten.

Väl framme låses dörren upp per automatik och hon bjuder in sin pojkvän från Karlstad att titta på den via sina glasögon från Björn Borg. De kommer överens om att det är ett bra boende och Sara väljer "köp och installera" från IKEA och får veta att det är klart om en vecka samt får en indikation på att hon nu står som ägare på kontraktet.

I lägenheten ingår tillgång till solcellerna på taket och flowcellbatterierna i källaren. De senaste siffrorna visar på överproduktion så det är inget problem för Sara att ha sina sex energikrävande terrarier igång.

Om 20 minuter möter Sara sin vän från Sydamerika där de ska ta del av den progressiva stadsplaneringen i Uppsala vilket möjliggjort ett centrum fritt från manuellt styrda fordon. Ett ämne båda brinner för såväl som hur det sänkt priset på transport så att alla har råd."

Film från Framtidsverkstaden i Uppsala

Svårigheter att ta sig an ny teknik i den översiktliga planeringen

Andra delen av dagen ägnades åt att fördjupa insikterna i svårigheterna med att ta sig an digitalisering och ny teknik i översiktsplaneringen. Vägledande frågor för detta var: Vad är svårt och varför? Vad blir konsekvenserna av detta? Vad behöver förändras? Arbetsgrupperna gjorde inspel under rubrikerna Ekonomi, Politik, Kompetens, Lagstiftning, Intern organisation, Dialog/kommunikation, Verktyg, Systemleverantörer och Externa faktorer. Här är några exempel på problemområden som definierades. För fullständig dokumentation se "Relaterad information".

Förbättra processen vid smarta städer. Illustration: Boverket
Canvas förbättra processen. Illustration: 10XLabs och Boverket

Inspel från de olika arbetsgrupperna

En tydlig vision och kunskapshöjande insatser kan ge politisk kraft

Inom området politik såg deltagarna flera tydliga hinder. Politiken är "här och nu" – vill visa på handlingskraft och ser inte alltid värdet av förändring. Översiktsplanens långsiktiga mål och perspektiv överlappar inte alltid så bra med politikens fyråriga mandatperioder och ibland kan det vara mer fokus på att få fram en översiktsplan än att den ska bli användbar. Låg kunskapsnivå i digitaliseringsfrågor hos lekmannapolitiker sågs också som ett hinder, liksom att relevanta kompetenser inte alltid involveras när beslut ska tas. Deltagarna såg därför ett behov av att höja den digitala kompetensen hos politikerna. Att koppla Översiktsplanen till en tydlig vision trodde man också kunde ge kraft att driva frågan politiskt.

Stimulans för att ta oss an komplexa frågor och förändra vårt sätt att jobba

Inom området kompetens beskrev flera arbetsgrupper ett nuläge präglat av osäkerhet och stress. Det finns en bred osäkerhet kring vad digitalisering och ny teknik står för och en upplevd känsla av att det är svårt att ta in ny kunskap och hålla den uppdaterad. Detta resulterar i en bristande beredskap för framtiden och att vi bara jobbar på som vi brukar istället för att få till den nödvändiga omställning som vi trots allt är medvetna om behövs. För att komma till rätta med det såg deltagarna ett behov av en bred kompetenshöjning inom området digitalisering och ny teknik. Vår nyfikenhet och vårt mod behöver stimuleras för att vi ska orka ta oss an komplexa uppgifter, nya verktyg och nya perspektiv och utveckla de nya arbetssätt och processer som fordras. Långsiktiga och samordnade strategier som involverar rätt kompetens, såväl internt som externt, är viktiga. Liksom att alla involverade aktörer känner sig delaktiga i utvecklingen av Översiktsplanen.

Fokus på syfte och funktion för en utvecklingsfrämjande upphandling

Inom området lagstiftning fokuserade diskussionen främst på upphandlingsprocessen, som med sina inneboende trögheter beskrevs som ett hinder för att handla upp innovation i relation till den snabba teknikutvecklingen. Att kommunen inte alltid har formulerat vad den vill så att proaktiva krav kan ställas på leverantörerna sågs som ett problem. Teknikutvecklingen skulle främjas av att kommunerna frångår specifika tekniska krav i upphandlingen och istället blir bättre på att formulera funktionsstyrda krav där ständig utveckling av teknik är en inbyggd förväntan. Deltagarna såg även ett mervärde av ett närmare samarbete med jurister och lagstiftare, i ett tidigt skede av processen.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej