Framtidsverkstad i Karlskrona

Tipsa någon om den här sidan.

Framtidsverkstaden i Karlskrona var, med utgångspunkt i frågeställningen vilket samhälle planerar vi för på 30 års sikt, upplagd i syfte att tänka nytt och innovativt kring hur ny teknik och digitalisering kan hjälpa till att utveckla noder, sociala mötesplatser och mobilitet.

Bild_Workshop i Karlskrona
Gruppdiskussioner under framtidsverkstaden. Foto: Sebastian Sjöberg

Frågeställningen hur vi bedriver vår översiktsplanering så att ny teknik och digitalisering kan hjälpa oss att skapa hållbara livsmiljöer utgjorde grunden för dagens diskussioner som varvades med inspirerande inspel från kunniga föreläsare. Specialutformade canvasunderlag, se dokument i "Relaterad information" användes som stöd för diskussionerna. Ett fyrtital personer medverkade från bland annat kommuner, regioner, nationella myndigheter, näringsliv och akademi.

Canvas formulera framtidsbild. Illustration:
Canvas formulera framtidsbild. Illustration: 10 X Labs/Boverket

Framtidsbilder: Varför reser vi och hur?

Den övergripande frågeställning som vägledde diskussionerna under första delen av dagen var: Hur kan digitalisering och ny teknik hjälpa oss att utveckla noder, sociala mötesplatser och mobilitet? Som ingång till att diskutera denna fråga fick deltagarna ta del av Karlskrona kommuns utmaningar i arbetet med att ta fram en ny översiktsplan samt kommunens pågående arbete inom IT-utveckling. Utöver detta gavs en introduktion till utvecklingstrender inom relevanta teknikområden och hur denna utveckling kan komma att förändra våra rörelsemönster, transportnoders funktion och utformningen av sociala mötesplatser.

Attraktiva livsmiljöer och flöden – en framtidsspaning

Den tekniska och digitala revolutionen förändrar allt - Trendspaning med fokus på Karlskrona och lokala initiativ

Vilket samhälle är det vi planerar för?

Uppgiften för deltagarna på förmiddagen var att skapa framtidsbilder av hur samhället kan te sig år 2030 utifrån diskussioner kring frågeställningarna: Varför reser vi? Vilka behov har vi av att resa och hur sker resandet? Utifrån tre olika perspektiv: det regionala, det inomkommunala samt staden med dess nära omland, illustrerade gruppdeltagarna de mest betydelsefulla noderna och kommunikationerna däremellan på en karta samt beskrev hur noderna förändrats avseende roll och funktion år 2030. Exempel på framtidsbilder återfinns längre ner på sidan.

Framtidsbilderna presenterades sedan i helgrupp och därefter diskuterades för- och nackdelar samt hur framtiden kan te sig. Diskussionerna väckte flera intressanta frågeställningar. Resultatet av de diskussioner som fördes i olika konstellationer har vi här sammanställt i form av ett resonemang kring hur vårt samhälle kan te sig 2030 vad det gäller mobilitet och fysiska platser.

Varför reser vi, vilka behov kommer vi att ha av att resa och hur sker resandet år 2030?

Varför reser vi?

De fyra grundläggande behov som grupperna diskuterade kring och som gruppdeltagarna var överens om kommer att påverka våra resor även i framtiden var: personliga möten, arbete och utbildning (tillgång till människor, utrustning och lokaler), varor, gods och material samt aktiviteter och upplevelser. Grupperna var eniga om att det personliga mötet även i framtiden kommer att vara viktigt och deltagarna trodde att digitalisering och ny teknik kommer att få störst genomslag vad det gäller resande kopplat till arbete och utbildning samt varor och gods.

Det personliga mötet

Arbete och utbildning

Varor och gods

Aktiviteter och upplevelser

Hur sker resorna?

Resor kommer att ske utifrån en kombination av olika system som kompletterar varandra. På kortare avstånd (staden och dess närområde samt inomkommunalt) kommer cykel liksom autonoma fordon anropsstyrda i kollektiva system vara viktiga liksom båttrafik, spårbunden trafik, linbanor m.m. Det egna bilägandet övergår till abonnemang på autonoma fordon och kollektivt åkande. Cykeln får en renässans genom bättre och komfortabla elcyklar och mer upplevelsemässiga cykelstråk. Luftrummet utnyttjas i större omfattning både för drönare och kortdistansflyg som är tysta och miljövänliga. Kulvertsystem för godstransporter kompletterar systemet och minskar trafiken i stadskärnan.

På längre avstånd utvecklas hyperlopar mellan strategiska noder. Köpenhamn nås på kort tid. Tågen blir autonoma och utgör ett tryggt och säkert val som komplement. Regionala flygplatser finns som matar till större internationella flygplatser. Argumented reality och virtual reality kommer att utvecklas och ta sig nya uttryck som kommer att kunna minska resandet på flera områden. Du kommer att kunna göra fler saker under din resa då du inte behöver framföra fordonet själv. Resorna blir också mer sociala och upplevelsebaserade med bussvärdar istället för chaufförer.

Det kan dock finnas negativa konsekvenser av att vi förflyttar oss mindre t.ex. ur ett folkhälsoperspektiv. Människors värderingar tar tid att ändra vilket kan påverka hur fort en omställning kan ske.

Påverkan på den fysiska strukturen

Befintliga noder som stadskärnan och befintliga tätorter där bundet kapital och resurser finns samlade fortsätter att utvecklas med tydliga identiteter. Teknikutvecklingen och digitaliseringen kan hjälpa till att utöka tillgången på service och skapa platser för inspiration och upplevelser. Upplevelser, nya kulturella inslag och besöksnäringen kan också komma att ge nya identitetsbärande element. De kontor och gemensamma samlingsytor som behövs tror gruppdeltagarna även fortsättningsvis kommer att vara lokaliserade till centrala delar av staden. Frågan är dock hur mycket kontorslokaler som kommer behövas i framtiden och vad vi i så fall gör av de ytor som frigörs?

Viktiga transportnoder utvecklas till att vara mer än en omstigningsplats till att bli sociala mötesplatser där virtuella butiker, kulturella inslag med VR teknik och upplevelser finns i väntan på hemfärd. Stadsstrukturen blir än mer finmaskig och storskaliga element som externhandelsområden minskar. Bebyggelsen utvecklas i kollektiva stråk och system. Rika och levande mötesplatser tillgängliga för alla blir ännu mer betydelsefulla. Det minskade antalet privatägda fordon gör att markytor som tidigare nyttjats för parkeringsplatser nu kan användas till annat inom den redan byggda strukturen vilket öppnar upp för nya möjligheter att komplettera bebyggelsestrukturen med bostäder och andra funktioner. För längre distanser kan utvecklingen av hyperlopar revolutionera och skapa megastora arbetsmarknadsregioner där valmöjligheterna att bo på en plats för dess kvaliteter kan möta behovet av att nå en mångfacetterad arbetsmarknad.

Nedan kan du läsa mer om hur gruppdeltagarna resonerade kring hur de fyra grundläggande resebehoven kan komma att förändras av teknikutveckling och digitalisering.

Hur bedriver vi vår översiktsplanering?

Nästa gruppövning fokuserade på processen som ska hjälpa oss att ta steget från "teknikspaningar" till ställningstaganden och strategier för den framtida mark- och vattenanvändningen. Grupperna ombads även att fundera på hur och på vilket sätt samverkan kan skapa utrymme för innovation och kreativa lösningar. Som introduktion gav Karlskrona kommun en kort presentation av kommunens tankar kring översiktsplanering. Gruppdeltagarna fick också inspiration genom föredrag på temat hur behöver vi tänka och agera på nya sätt i planeringsprocessen och vilka tekniska och digitala verktyg man kan använda sig av i planeringsprocessen.

Behöver vi tänka och agera på nya sätt i planeringsprocessen?

Vilka tekniska och digitala verktyg kan man använda i planeringsprocessen?

Från spaning till handling

Diskussionerna i grupperna handlade mycket om förmågan att skapa engagemang och delaktighet kring kommunens utveckling. Deltagarna lyfte behovet av att involvera fler aktörer och intressen i den långsiktiga och strategiska planeringen. Det handlade dels om att stärka kopplingen till näringsliv, akademi och den regionala nivån, och dels om att engagera medborgarna. Tidig och kontinuerlig dialog var ledordet och utmaningen att hitta rätt gränssnitt och forum för att nå ut och skapa engagemang och delaktighet. För att nå medborgarna behöver man kanske jobba mer med korta och snabba insatser i nya kanaler. Att utgå från olika framtidsscenarier och väcka diskussion kring vad de kan innebära sågs som en möjlighet. För att förstå näringslivets behov och tillgodogöra sig deras kunskap behöver man kanske inrätta särskilda forum och hitta frågor att samverka kring som känns relevanta för alla som deltar. En sådan fråga skulle kunna vara just innovation. Man föreställde sig ett forum där olika aktörer kan mötas och dela med sig, där man provar saker och där det är tillåtet att tänka annorlunda. Kanske kan man driva gemensamma projekt i liten skala och experimentera i "real life", som input till kommunens parallella process – att utveckla en robust översiktplan baserad på en förankrad vision och ett värderingsstyrt ledarskap.

Ska AI utveckla ÖP?

Några frågor av mer övergripande karaktär kan vara värda att lyfta. Bland annat diskuterades det om det bör finnas en nationell översiktsplanering. En nationell översiktsplanering skulle ha fokus på de övergripande målen och fungera som en generell kompassriktning för kommuner och regioner att förhålla sig till när de bedriver en mer levande experimentplanering med kontinuerlig utvärdering av nya verktyg och teknologier. En filosofisk fråga som kom upp handlade om planerarens framtida roll utifrån frågeställningen att Artificiell intelligens skulle kunna planera våra samhällen mer effektivt i framtiden. Slutsatsen var att demokratiskt grundläggande frågor bör hanteras av någon som kan föra dialog och förklara hur de har tänkt. Man såg även att tjänstemannens roll på ett sätt blir ännu viktigare i en framtid där mer inflytande ges åt andra aktörer. Det handlar om vikten av att undvika skevheter och balansera olika synpunkter och intressen. Avslutningsvis konstaterades det att begreppet digitalisering idag främst leder tankarna till smidiga informationsflöden och förbättrade processer. Det finns därför behov av att tydligare lyfta frågan om digitaliseringens konsekvenser för de rumsliga strukturerna.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej