Under miljonprogrammet byggdes en miljon bostäder

Tipsa någon om den här sidan.

En stor del de bostäder vi har kom till under perioden 1965 till 1974, en tid i svenskt byggande som brukar betecknas miljonprogrammet. Under de här åren byggdes det 1 005 578 bostäder i Sverige. I den summan ingår alla typer av hus över hela Sverige oavsett upplåtelseform.

Något egentligt "program" för ökad bostadsproduktion handlade det egentligen inte om, och behövdes inte heller. Byggandet hade ökat stadigt under hela efterkrigstiden och uppgick bara under 1963 till 80 000 bostäder.

Uttrycket miljonprogrammet handlade snarare om att visa att det fanns ett uttalat mål att ytterligare höja takten i bostadsproduktionen, och det sätt man gjorde det på – genom att bygga mer rationellt och industriellt.

Färdigställda lgh 1960 - 1980
Antal färdigstllda lägenheter i flerbostadshus och småhus år 1960 till 1980. Källa:SCB Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Anna Andersson /Boverket

År 1971 var bostadsköerna bortbyggda

Under år 1970 kom det till 109 843 nya lägenheter. Det året räknas som kulmen på miljonprogrammet. Ett år senare inleddes en kraftig omsvängning i bostadsbyggandet. Då fanns inte längre någon efterfrågan på lägenheter i flerbostadshus, vilket var det man främst hade byggt. Bostadsköerna hade helt enkelt byggts bort, och efter 1971 stod fastighetsbolagen i stället inför uthyrningsproblem. Därmed var epoken miljonprogrammet slut. Som diagrammet visar gällde krisen flerfamiljshusen medan småhusproduktionen ökade, där det fanns en uppdämd efterfrågan.

Fler låga hus än höghus

Höghusen var inte så dominerande i miljonprogrammet som många kanske tror. Lamellhus om tre våningar var den absolut vanligaste hustypen inom miljonprogrammet. En tredjedel av det som byggdes var dessutom villor och andra småhus.

Lägenheter per våning 1965 - 1974
Beräknat antal lägenheter i flerbostadshus efter antal våningar i huset, byggnadsår 1965 till 1974. Källa: Industrifakta Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Anna Andersson /Boverket

Höghusen fick tidigt kritik

Även om trevåningshuset utgjorde något av stommen i miljonprogrammet minskade det sin andel av produktionen från 1967 och framåt, sett till antalet lägenheter som byggdes. Intressant nog ökade andelen lägenheter i höghus – hus med minst fem våningar – under samma period, trots all den kritik som hade riktats mot höghuset som hustyp.

Linje våningar 1965 - 1974
Beräknat antal lägenheter i flerbostadshus efter antal våningar i huset, byggnadsår 1965 till 1974. Källa: Industrifakta Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Anna Andersson /Boverket

Dags att renovera husen

Miljonprogrammets lägenheter är ofta välplanerade och ändamålsenliga. Många är dock i stort behov av teknisk upprustning och energieffektivisering för att inte nå slutet på sin tekniska livslängd. Hit hör stambyten och förnyelse av elinstallationer, ventilation men också av fönster, balkonger och fasader. Förutsättningarna och behoven ser dock olika ut och varierar från fastighet till fastighet. Behoven beror bland annat på vilket underhåll man har gjort i husen, vilken byggteknik man har använt och vilka förutsättningar ägarna har att finansiera upprustningen. Hur stora behoven är och vad investeringarna kan komma att kosta är svårt att beräkna men har uppskattats till 300 till 500 miljarder kronor vilket gjort förnyelsen av miljonprogrammets flerbostadshus till en av de stora samhällsekonomiska och bostadspolitiska frågorna.

Vissa kommuner river miljonprogramsområden

I dag rivs lägenheter i miljonprogrammets flerbostadsområden i kommuner med överskott på bostäder. Orsaken är främst att lägenheterna är svåra att hyra ut. I framtiden kan rivningarna öka också i orter med bostadsbrist, om fastighetsbolagen väljer att riva och bygga nytt i stället för att rusta upp.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej