Riksintressen är nationellt betydelsefulla områden

Här hittar du översiktlig information om vad riksintressen är och varför den kommunala översiktsplaneringen har betydelse för de rättsliga beslut som sedan fattas. Här anges också hur en kommun och de som bor i kommunen kan arbeta med riksintressena och beröras av dessa. Du som har bra kunskaper om riksintressesystemet eller vill veta mer utförligt om det kan gå direkt till PBL kunskapsbanken genom att följa länken i "Relaterad information".

Varför har vi riksintressen?

Riksintressen gäller geografiska områden som har utpekats därför att de innehåller nationellt viktiga värden och kvaliteter. Områden kan vara av riksintresse för både bevarande och exploatering men också för yrkesfiske och rennäringen. Riksintressen ska behandlas och redovisas i den kommunala översiktsplaneringen så att det blir tydligt hur dessa förhåller sig till andra intressen men också för att avvägningar mellan oförenliga riksintressen ska kunna göras. Tanken är också att riksintressena ska kunna bli föremål för diskussion och utveckling men även ifrågasättande och förändring.

Vad är ett riksintresse?

Begreppet riksintresse används om två olika typer av områden. Dels större områden som riksdagen beslutat om i 4 kap. miljöbalken dels områden som är riksintressen enligt 3 kap. miljöbalken och där den ansvariga nationella myndigheten har ett ansvar för att ange anspråk. Vilka områden det rör kan du finna på PBL kunskapsbanken – tema riksintresse, länk hit hittar du i "Relaterad information".

Riksdagen har beslutat om riksintresseområden enligt 4 kap. miljöbalken

Riksintressen enligt 4 kap. miljöbalken gäller större områden med stora natur- och kulturvärden och värden för frilutslivet. De omfattar delar av våra kuster, fjäll och älvar. Dessa områden anges direkt i lagen. Eftersom områdena är grovt angivna i lagen kan en närmare avgränsning behöva göras i kommunens översiktsplan i en dialog med länsstyrelsen. Kommunen har också möjligheter att utveckla värdebeskrivningen och på olika sätt ta tillvara de kvaliteter som finns i områdena.

Riksintressemyndigheterna redovisar vilka områden som de anser är av riksintresse enligt 3 kap. miljöbalken.

I hushållningsförordningen finns de 12 myndigheter angivna som har ansvar att göra sin bedömning av vilka områden som är av riksintresse för olika sektorer enligt 3 kap. miljöbalken.

Schematisk illustration över de tolv myndigheter som ansvarar för bedömningar av riskintresseområden.
Tolv myndigheter bär ansvar. Illustration: Stina Envall /Boverket

De nationella myndigheternas beslut om riksintressen får ses som anspråk som processas vidare av länsstyrelserna som samlat företräder staten.

Den kommunala översiktsplanen spelar en nyckelroll

Kommunen ska i översiktsplanen tala om hur man avser att tillgodose riksintressena efter en dialog med länsstyrelsen. Länsstyrelsen lämnar underlag till kommunerna bland annat i den sammanfattande redogörelse om statens intressen som ska göras minst vart fjärde år. Länsstyrelsen har i sin tur fått underlag från de 12 nationella myndigheterna.

Det är först i översiktsplaneringen som det går att få en tydlig bild av hur ett riksintresse harmonierar med andra riksintressen och den utveckling som kommunen önskar. Det är också först i den kommunala översiktsplanen som en politisk bedömning normalt görs. Kommunen har stora möjligheter att förstärka de kvaliteter som finns i de utpekade områdena och slå vakt om dessa i arbetet med kommunens utveckling. Kommunen har möjlighet att argumentera emot, ifrågasätta och säga sin mening om anspråket. Det är kommunens uppfattning om riksintressena som framgår av översiktsplanen. Eftersom riksintressena är nationella intressen är det dock viktigt att det blir tydligt om kommunen och staten i form av länsstyrelsen har olika uppfattningar. Om länsstyrelsen har en annan uppfattning än kommunen så framgår det av granskningsyttrandet över översiktsplanen. Länsstyrelsen ska lämna ett granskningsyttrande då översiktsplanen ställs ut.

De nationella havsplanerna kommer att vara vägledande i havet

En nationell havsplanering har inletts av Havs- och vattenmyndigheten i vilken riksintressena tas om hand.Havsplaneringen börjar en sjömil ut i havet och fortsätter utåt. Den omfattar även svensk ekonomisk zon ut till mittlinjen. När de tre havsplanerna är antagna av regeringen kommer dessa att vara vägledande för riksintressenas tillämpning i olika beslut och för kommunernas havsplanering i större delen av territorialhavet. Se vidare under Kust- och havsplanering.

Du som medborgare kan påverka riksintressena via kommunens översiktsplanering

Som kommunmedborgare är det i den kommunala översiktsplaneringen, framförallt i samrådsskedet eller innan, som du har möjlighet att ge din syn på riksintressena i planeringen. Om du vill tränga djupare ner i frågan finns underlag från länsstyrelsen och ansvarig riksintressemyndighet.

Schematisk illustration över de olika intressen översiktsplanen ska ta hänsyn till.
Översiktsplanen har många intressen att ta hänsyn till. Illustration: Stina Envall /Boverket

När får riksintressena betydelse?

Att ett område är av riksintresse enligt 4 kap. miljöbalken eller har pekats ut som ett riksintresseanspråk enligt 3 kap. miljöbalken kan för framtiden påverka förutsättningarna för till exempel bygglov. Det är bara när någon vill ändra markanvändningen, på ett sätt som kräver ett rättsligt beslut, som ett riksintresse får betydelse. Dessa rättsliga beslut fattas utifrån någon av de 13 lagar som ska tillämpa hushållningsbestämmelserna, till exempel beslut enligt plan- och bygglagen och miljöbalken. Länkar till dessa 13 lagar hittar du i länklistan "Lagar som har koppling till hushållningsbestämmelserna".

Det är också de beslutande myndigheterna, till exempel kommunerna och länsstyrelsernas miljöprövningsdelegationer, som vid prövningen av ett ärende måste bedöma om ett anspråk är ett riksintresse eller inte. Översiktsplanen tillsammans med länsstyrelsens granskningsyttrande är vägledande för dessa beslut. Om olika riksintressen påtagligt kan skada varandra bedömer de också vilket riksintresse som ska ha företräde.

Miljöbalkens 3 och 4 kapitel har setts över

En offentlig utredning har sett över bestämmelserna som främst rör 3 kap. miljöbalken och dess tillämpning. Dess betänkande "Planering och beslut för hållbar utveckling - Miljöbalkens hushållningsbestämmelser", SOU 2015:99, lämnades till regeringen i december 2015. Tidigare, i augusti 2014, lämnades delbetänkandet "Bostadsförsörjning och riksintressen", SOU 2014:59.

Utredningen föreslår att även 4 kap. 1-4§§ miljöbalken bör ses över när det gäller utformning och innehåll.

Vem gör vad?

Kommunen

Generell logotyp för myndighet
Ska ha en aktuell översiktsplan där det klart framgår hur kommunen tänker tillgodose riksintressena.

Länsstyrelsen

Länsstyrelsernas logotyp
Ska ta fram planeringsunderlag, föra en dialog med kommunen och avge granskningsyttrande.

Riksintressemyndigheten

Generell logotyp för myndighet
Bedömer vilka riksintressena bör vara efter samråd med bl.a. länsstyrelse och Boverket.

Boverket

Boverkets logotyp
Samordnar riksintressemyndigheternas arbete och har uppsikt över hushållningen med mark och vatten.
Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej