Planera, bygg och förvalta med ekosystemtjänster

Kunskapen om och värdet av ekosystemtjänster behöver finnas med i hela kedjan från planering via byggande till förvaltningen av den byggda miljön.

Flödesschema som visar de olika stegen i plan-, bygg- och förvaltningsprocessen.

Regionplan

På den regionala nivån kan övergripande strukturer som är viktiga för ekosystemens funktioner identifieras. Länsstyrelserna tar fram regionala handlingsplaner för grön infrastruktur som ska vara ett underlag för fysisk planering. Många ekosystemtjänster är beroende av ett större landskapssammanhang som sträcker sig över administrativa gränser för län och kommuner. På regional nivå är det därför viktigt att synliggöra de mellankommunala sammanhangen.

Översiktsplan

I översiktsplaneringen kan kommunen kartlägga ekosystemtjänster och ta fram strategier och handlingsplaner för att stärka och utveckla dem. På översiktlig nivå kan kommunen också identifiera var det finns ett kapital och var det finns behov av investeringar för att stärka den gröna infrastrukturen och ekosystemens funktioner.

Detaljplan

I detaljplaneringen är det särskilt angeläget att inventera och kartlägga ekosystemtjänsterna på platsen som ska exploateras. Finns här höga naturvärden som ska bevaras? Är naturvärdena mindre, men det gröna ändå viktigt som en del av den gröna infrastrukturen för att ekosystemtjänster ska kunna levereras någon annanstans? Finns det behov av mer grönska för att leverera ekosystemtjänster på platsen? I detaljplanen finns möjlighet att skapa förutsättningar för att bevara och utveckla ekosystemtjänster.

I detaljplaneläggningen finns möjlighet att bindande reglera markanvändning som har betydelse för ekosystemtjänster, till exempel områden för park och naturmark samt vattenområden, områden för dagvattenhantering och krav om marklov för att fälla träd.

Bygglov

I bygglovet prövas ansökan gentemot detaljplanen om det finns en sådan. Vid byggandet ska hänsyn tas till natur- och kulturvärden på platsen och tomten ska ordnas så att naturförutsättningarna så långt möjligt tas tillvara.

Byggande

Projekteringsfas:

Denna fas är betydelsefull eftersom byggherren väljer utformning och, om det inte redan gjorts i detaljplan, närmare placering av byggnaden på tomten. Även byggprodukter väljs, vilka kan ha större eller mindre påverkan på ekosystemtjänster vid produktion och transport och användande. I projekteringsfasen finns också möjligheter att identifiera vilka ekosystemtjänster som behövs och att planera bygget så att minsta möjliga skada på befintliga ekosystemtjänster uppstår, till exempel genom att minska påverkan på markens struktur och att spara gamla träd samt vid behov plantera nya. I projekteringen kan möjligheterna till lokal dagvattenhantering beaktas och kompensationsåtgärder så som gröna tak och väggar eller anläggning av dammar och fördröjningsmagasin kan planeras in.

Byggskedet, konstruktionsfas:

Byggskedet är det skede som påverkar ekosystemtjänsterna mest direkt. Mark tas i anspråk och bereds för att bygga ett byggnadsverk. Marken packas och kompakteras, vilket kan medföra att marken inte kan användas som växtbädd i framtiden. Särskilt lerjordar är svåra att återställa efter en kompaktering.

Ofta fälls träd för att ge utrymme för byggarbetsplatsen, även om de egentligen inte är i vägen för själva byggnaden. I byggskedet finns också risk för buller, utsläpp av avgaser, damm och eventuellt farliga ämnen till luft, vatten och mark. Vattenavrinningen ändras, liksom flora och fauna.

Byggskedets påverkan på ekosystemtjänsterna styrs i hög grad av besluten som gjorts under projekteringen. Det finns åtgärder för att minimera kompaktering av marken, bland annat genom att planera var och hur olika fordon rör sig på byggarbetsplatsen och var material förvaras. Det går också att använda skyddsmattor.

Förvaltning

Användning, drift, underhåll och renovering av byggnader påverkar också ekosystemtjänster genom till exempel användningsintensitet eller slitage på gröna ytor, val av kemiska ämnen vid skötsel och underhåll och materialval vid renovering. Under den långa förvaltningsfasen finns många nyttor av olika ekosystemtjänster, se ovan under rubriken Ekosystemtjänster i den byggda miljön. Genom olika typer av skötsel grönytor på tomten, i kvarteret och på allmän plats kan ekosystemtjänster stärkas och utvecklas.

Rivning och återanvändning

Materialinventeringen som ska utföras inför rivning kan påvisa förekomst av miljöfarliga ämnen, som kan skada vissa ekosystemtjänster, om de inte omhändertas på rätt sätt. Rivning påverkar också ekosystemtjänster på tomten: under rivningen behövs plats för containrar, och grävskopor och schaktmaskiner används för själva rivningen. Det dammar och finns risk för förorening av vatten, luft och mark.

En högre grad av återanvändning eller återvinning av byggprodukter är bättre för ekosystemtjänsterna, eftersom inga jungfruliga ämnen och material behöver tas i anspråk. Men om de återanvända eller återvunna materialen innehåller eller är kontaminerade av farliga ämnen finns en risk för läckage och utsläpp på den nya byggplatsen, vilket kan skada ekosystemtjänsterna. Återanvändning av redan exploaterad mark är också fördelaktig. Då behöver inte mer orörda områden tas i anspråk för bebyggelse i samma utsträckning.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej