Hälsa och klimat i samhällsplaneringen

Planläggning och prövning enligt plan- och bygglagen ska syfta till att mark- och vattenområden används för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov.

Det betyder att bebyggelse och byggnadsverk ska ligga på mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till bland annat människors hälsa och säkerhet. Den som bedömer om ett område är lämpligt ska också tänka på om ett förändrat klimat skulle kunna leda till några risker.

Plan- och bygglagen ställer krav på hälsa och säkerhet

Plan- och bygglagen säger att ett område som planeras eller bebyggs måste vara lämpligt för det som området ska användas till, med tanke på människors hälsa och risken för olyckor. Därför är det viktigt att ta hänsyn till områdets naturliga förutsättningar. Vissa jord-, berg- och vattenförhållanden kan till exempel leda till sättningar i bebyggelse, översvämning, eller i värsta fall att hus dras med i ett jordskred.

Om området redan är bebyggt med till exempel en nedlagd industri, kan marken vara förorenad och olämplig att bygga på innan den har blivit sanerad. Andra hälsorisker som måste hanteras vid planering och byggande är buller, luftföroreningar och hälsofarliga verksamheter i närområdet.

Hälsa och säkerhet i översiktsplanering

Under planeringsprocessen hanterar kommunen eventuella hälsorisker på flera olika nivåer. Varje kommun har en övergripande översiktsplan där det står hur den fysiska miljön i kommunen kan utvecklas på lång sikt. I översiktsplanen kan kommunen på ett översiktligt sätt redovisa olika riskobjekt och områden som kan vara olämpliga att bygga på, med tanke på det man känner till om området. Översiktsplanen kan till exempel ha en karta som visar områden med risk för översvämning, kända förorenade områden, vägar för farligt gods och annan hälsofarlig verksamhet.

Hälsa och säkerhet i detaljplanering

De enskilda risker som finns i ett område kan ofta hanteras med hjälp av bestämmelserna i detaljplanen. Detaljplanen anger nämligen var byggnader ska ligga, och hur de ska vara utformade för att passa områdets förutsättningar.

Ofta behövs särskilda utredningar för att bedöma om ett område är lämpligt för en viss bebyggelse. Utredningarna kan till exempel handla om jord-, berg- och vattenförhållanden, markföroreningar, luftföroreningar, buller, farligt gods, skyddsavstånd till industrier och översvämningsrisker. Vilka utredningar som behövs i ett visst planområde beror på områdets förutsättningar och den planerade verksamheten.

Efter en utredning kan det behövas vissa åtgärder för att göra området lämpligt för bebyggelse. Det kan också vara så att utredningarna kommer fram till att området inte är lämpligt för det planerade ändamålet. Kommunen får då fundera på om någon annan markanvändning kan vara mer lämplig för området.

Kommunen bestämmer skyddsåtgärder om det behövs

Kommunen kan bestämma och skriva in skyddsåtgärder i detaljplanen, om det behövs för att motverka till exempel störningar från omgivningen, markföroreningar, olyckor, översvämningar och erosion. Det kan också stå i detaljplanen att det bara går att få lov till en åtgärd, exempelvis bygglov, om den som söker har vidtagit en viss skyddsåtgärd på tomten.

Bebyggelsen ska hålla länge, även i ett förändrat klimat

Mycket av den bebyggelse som planeras i dag ska finnas kvar under lång tid framöver. Därför är det viktigt att också hantera de risker som kan uppkomma eller öka i framtiden. Många risker har med klimatet att göra, och de förändringar i klimatet som pågår just nu. Exempel på risker som har med klimatet att göra är stigande havsnivåer, ökad intensiv nederbörd, fler värmeböljor och förändrad luftkvalitet.

Vem gör vad?

Boverket

Boverkets logotyp

Boverket vägleder kommuner och byggherrar i planering och byggande. Mycket vägledning finns numera på nätet genom PBL-kunskapsbanken. Boverket har även tagit fram en hel del rapporter som handlar om klimatanpassning, riskhantering, buller, översvämningar, ras, skred och erosion. Många av dessa går att beställa eller ladda hem digitalt via Boverkets webbokhandel.

Andra myndigheter

Allmän logotyp för myndigheter

Boverket har inte alltid själv expertkompetens inom de riskområden som är relevanta för samhällsplanering och byggande. Det är då vanligt att någon annan myndighet står för expertis och planeringsunderlag i själva sakfrågan, medan Boverket står för vägledning i den fysiska planläggningen och byggandet enligt plan- och bygglagen.

Ett exempel på en myndighet som har expertkunskaper som är viktiga för fysisk planering är Myndigheten för samhällskydd och beredskap (MSB). De har exempelvis kunskap om riskanalyser och transporter av farligt gods. En annan expertmyndighet är Statens geotekniska institut (SGI), som har kunskap i frågor som rör ras, skred och erosion.

Myndighetsnätverk

Allmän logotyp för myndigheter

Mycket av Boverkets samarbete med andra myndigheter sker i olika myndighetsnätverk. Boverket deltar bland annat i:

  • Kunskapscentrum för klimatanpassning
  • Nationell plattform för arbete med naturolyckor
  • Delegationen för ras och skred
  • Myndighetsnätverket för stranderosion
Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej