Seminarier med länsstyrelserna 2017

Under hösten 2017 har Boverket liksom föregående år genomfört tre seminarier där länsstyrelserna träffats i mindre grupper och presenterat sina regionala bostadsmarknadsanalyser för Boverket, Näringsdepartementet och varandra. Näringsdepartementet deltog i år vid två av tillfällena.

Tillfälle till erfarenhetsutbyte

Genom att arrangera seminarier med länsstyrelserna ges det tillfälle till diskussioner och erfarenhetsutbyte. Samtidigt är det en möjlighet för länsstyrelserna att redovisa sin analys för Boverket och departementet. Intresset för att delta vid träffarna har varit stort och nära samtliga länsstyrelser deltog. Upplägget att träffas, och särskilt i mindre grupper, har av många upplevts som givande och det hade varit svårare att få ut samma information och samtal i en större grupp.

Seminarierna är också ett bra tillfälle att prata om länsstyrelsernas interna arbetssätt, val av statistikkällor, val av spridningssätt, fokus på någon sakfråga eller liknande. Det är en form av erfarenhetsutbyte som utgör ett komplement till omvärdsbevakningen. För Boverket är seminarierna ett tillfälle att aktivt stödja länsstyrelserna i deras arbete att lämna råd, information och underlag till kommunerna. Det är även ett sätt för Boverket att ta del av länsstyrelsernas erfarenheter samt ett tillägg till de skriftiga rapporterna.

Stöd i arbetet

Resursfördelningen ser olika ut på länsstyrelserna bland de som arbetar med analyserna. Många arbetar ensamma och för dem kan träffarna fungera som ett stöd när man kan träffas och utbyta erfarenheter om arbetsmetoder och arbetssätt, underlagsmaterial och statistik. Träffarna är värdefulla, inte minst för de som är nya i arbetet med att ta fram analyser.

Urval ur diskussionerna

  • Länsstyrelserna berättade om att fokus på bostäders olika egenskaper och kvaliteter nu ökat, i förhållande till kvantitet som tidigare dominerat debatten. Till exempel uppstår nya frågor relaterat till sociala hållbarhetsaspekter när det nu byggs i snabbare takt.
  • Det är helt nödvändigt, men samtidigt en stor utmaning, att alla kommunernas invånare får sitt bostadsbehov tillgodosett. Flera län betonade vikten av att se att behov och efterfrågan är två skilda saker.
  • Bostadsbristen drabbar ytterst dem som har ett behov av bostad men inte resurser nog att efterfråga det tillgängliga utbudet. Det finns för få bostäder att efterfråga för betalningssvaga hushåll.
  • Bristen på bostäder drabbar också arbetskraft som inte kan ta ett nytt jobb på en annan ort samt studenter som inte kan tacka ja till erbjuden studieplats. Också utvecklingen och kompetensförsörjningen inom offentlig sektor och det privata näringslivet påverkas negativt av att det inte finns tillräckligt med bostäder, vilket flera länsstyrelser påtalade.
  • Antalet sociala kontrakt ökar. I många fall beror hemlösheten inte på sociala problem, utan endast på svårigheter att hitta en bostad.
  • Det finns ett behov av ökad samverkan och utveckling av nya samverkansformer i arbetet med bostadsförsörjningen, inom och mellan kommunerna. Till exempel behöver socialtjänstens viktiga roll förtydligas här. Många kommuner har dock utvecklat nya arbetssätt i samband med ett ökat tryck på bostadsmarknaden.
  • Något som upprepades i olika sammanhang under seminarierna var att det befintliga beståndet måste synliggöras och användas på ett bättre sätt – det finns potential.
  • Många länsstyrelser lyfte att fastigheters marknadsvärde varierar avsevärt inom och mellan länen. Detta innebär helt olika förutsättningar för olika kommuner vad gäller nyproduktion av bostäder. Det är enligt några län inte ovanligt att produktionskostnaden är högre än marknadsvärdet och på så sätt hämmar byggande.
  • Det är mycket svårt att hitta skyddat boende för utsatta kvinnor, inte minst i de fall där barn behöver kunna flytta med. Kvarboendet i skyddade boenden kan bli längre än tidigare, med andledning av att andelen människor som står utanför bostadsmarknaden ökar. Ett län berättade om ett försök i en kommun där förövaren flyttas till en annan kommun, istället för kvinnan och eventuell familj.
  • I några av länen är säsongsturismen mycket stor. Det medför betydande variationer i folkmängd och tryck på service och infrastruktur under året och likaså en stor andel fritids-/säsongsbostäder. Det är ofta brist på personalbostäder under högsäsong.
  • Länsstyrelserna beskrev att den svarta sektorn på bostadsmarknaden, exempelvis olovlig handel med hyreskontrakt och adresser, har ökat. Även trångboddhet och bristande boendestandard uppgavs vara ett växande problem. Det är mycket problematiskt, men också mycket svårt att kartlägga. Mörkertalen får konsekvenser för kommunernas bostadsplanering, då det är svårt att få en bild av de faktiska behoven, vilka ofta är större än de först verkar.
  • Många län underströk vikten av att se till det samlade kommunmottagandet av nyanlända. Det är lätt att fokus hamnar på de personer som anvisas, medan majoriteten av de nyanlända bosätter sig på egen hand. Det är svårare för kommunerna att bedöma antalet som väntas bosätta sig på egen hand, vilket innebär utmaningar för kommunerna i förhållande till bostadsplaneringen.
  • Bristen på bostäder kan också göra det svårt för kommunerna att få nyanlända att bo kvar i kommunen på längre sikt. Många kommuner uttrycker en oro över att inte kunna behålla sina nya kommuninvånare.
  • En gemensam nämnare för de länsstyrelser som anser att kvaliteten på riktlinjerna för bostadsförsörjning nämnvärt förbättrats är att de på olika sätt arbetat aktivt med stöd i frågan till kommunerna. Boverkets handbok (Kommunernas bostadsförsörjning – en handbok) samt förtydligandet av lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar beskrivs också som framgångsfaktorer.
  • Några län ser en koppling mellan en ökad aktivitet med framtagandet av riktlinjer och möjligheten att erhålla statsbidrag för ökat bostadsbyggande, den så kallade kommunbonusen. Andra menar att det är det faktiska behovet av riktlinjerna som drivit på, inte övriga faktorer. Några län är av uppfattningen att stöden i vissa fall medfört hastigt framtagna riktlinjer, och därför möjligen med sämre kvalitet.
Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej