Bostadsmarknadsanalysernas innehåll 2017

Flygfoto över Karlstad
Flygfoto över Karlstad. Foto: Mikael Svensson /Scandinav

Boverket har gått igenom samtliga bostadsmarknadsanalyser för 2017. Här följer en sammanställning av analyserna samt Boverkets reflektioner över dem.

Analysernas omfattning

De regionala bostadsmarknadsanalysernas omfattning och kvalitet varierar, men genomgående har en kvalitetshöjning skett under de senaste åren. Analyserna baseras på alltifrån redovisningar av resultaten ur bostadsmarknadsenkäten till mer ingående beskrivningar och fördjupade analyser med information hämtad från olika källor, som Boverkets utredningar, regionala utvecklingsprogram och statistik från SCB.

Länsstyrelserna redovisar också sådant som erfarenheter från kommunbesök, information om länets näringsliv och situationen på arbetsmarknaden samt hur de arbetar med att stödja kommunerna i deras arbete. Några län har i årets analyser arbetat med särskilda fördjupningsområden, varav ett exempel är nyanländas situation på bostadsmarknaden.

Befolkning

Samtliga läns befolkning ökade under fjolåret, och flera län beskriver 2016 som ett rekordår. Den snabba befolkningsökningen innebär ökade utmaningar för kommunerna med att klara bostadsförsörjningen.

Nyanlända står för en stor del av befolkningsökningen. Flera län betonar vikten av att få de nya invånarna att stanna kvar, i synnerhet i tidigare avfolkningsregioner. Det är dock svårt att i dagsläget säga hur nyanländas flyttmönster kan komma att se ut på längre sikt, vilket innebär en osäkerhet för kommunerna i arbetet med bostadsplaneringen. Många län framhåller att de har en åldrande befolkning och det är angeläget att förutom nyanlända också behålla och attrahera unga invånare.

Arbetsmarknad

Konjunkturen beskrivs som stark och flera branscher efterfrågar arbetskraft. Bristen på bostäder uppges dock kunna utgöra en hämmande faktor för tillväxten. Många län vittnar liksom förra året om svårigheter i att kunna erbjuda bostäder där arbetstillfällena finns. Bostadsbristen drabbar på så sätt såväl individer som kompetensförsörjning och utveckling inom både den offentliga sektorn och det privata näringslivet.

Stora pensionsavgångar väntas under de närmaste åren. För många län innebär detta ett stort behov av att behålla och attrahera invånare i arbetsför ålder, inklusive utbildad arbetskraft. Eftersom merparten av de nyanlända är i arbetsför ålder kan denna grupp utgöra en viktig resurs.

Infrastruktur och kommunikationer

Flera län rapporterar om regionförstoring, delvis som ett resultat av utvecklad transportinfrastruktur. Flera länsstyrelser påtalar att behovet av nya satsningar framöver kvarstår och att bostadsbyggandet bedöms kunna öka ytterligare under förutsättning att kommunikationerna förbättras. I analyserna ges exempel på infrastruktursatsningar som väntas kunna leda till ökat bostadsbyggande, bland andra Norrbotniabanan och utbyggnaden av Stockholms tunnelbana.

Bostadsbyggandet

Antalet påbörjade nya bostäder har ökat kraftigt under de senaste åren, främst sedan 2014, och flera län rapporterar om rekordnivåer under 2016. Regionala skillnader kvarstår, men byggandet har nu tagit fart i hela landet och det byggs i större utsträckning även i små kommuner och i kommuner där det tidigare inte har byggts så mycket. Samtidigt som byggtakten ökat har frågan om vi bygger långsiktigt hållbara samhällen fått allt större uppmärksamhet.

Liksom förra året är det främst höga produktionskostnader som anses vara ett hinder för bostadsbyggandet. Andra faktorer är svårigheter att få lån för såväl privatpersoner som byggherrar samt att det råder brist på detaljplanerad mark i attraktiva lägen. Även svaga andrahandsmarknader för bostäder är ett hinder i flera län.

Kompetensförsörjning

Ytterligare en begränsande faktor för bostadsbyggandet är enligt flera län kompetensförsörjning kopplat till bostadsbyggandet, inom både den offentliga sektorn och byggsektorn. I likhet med förra årets bostadsmarknadsanalyser anses bristen på arbetskraft innebära en risk för att bostadsbyggandet fördröjs eller begränsas. Det berör såväl den långsiktiga samhällsplaneringen som möjligheten att få igång och genomföra bostadsproduktionen då flera branscher konkurrerar om samma arbetskraft.

Fortsatt svårt för flera grupper på bostadsmarknaden

Flertalet av landets kommuner uppger underskott på bostäder, framförallt i centralorterna, trots en ökning av byggtakten under senare år.

Länsstyrelserna beskriver i årets analyser att tillkomsten av nya bostäder underlättar för en stor del av befolkningen. Däremot betonas samtidigt att nyproduktionen, som den ofta ser ut idag, inte möter alla de behov som finns. Många bostadssökande har inte möjlighet att efterfråga nyproduktion på grund av de höga prisnivåerna. Det finns ett stort behov av hyreslägenheter i olika storlekar, med rimliga hyresnivåer.

Samtliga län rapporterar om en fortsatt mycket ansträngd situation för särskilda och resurssvaga grupper, mot vilka den generella bostadsbristen slår särskilt hårt. Det gäller debutanter på bostadsmarknaden, som nyanlända, ungdomar och studenter. Men det handlar också om individer eller hushåll som är etablerade, men har en svag ställning på bostadsmarknaden och därför inte kan flytta till ett annat boende som bättre passar behoven. Några exempel är ekonomiskt svaga hushåll, stora barnfamiljer, hushåll med förändrad familjesituation samt funktionsnedsatta och äldre personer med behov av bostäder med god tillgänglighet och närhet till service. Dessa olika grupper konkurrerar i stor utsträckning om samma bostäder.

Några länsstyrelser uttrycker problem med trångboddhet och bristande boendestandard. En så kallad svart marknad, med exempelvis olovlig handel med hyreskontrakt lyfts fram.

Samtliga län rapporterar om ett omfattande underskott på bostäder för nyanlända och flera kommuner har svårt att klara mottagandet av anvisade nyanlända. Några län uppger att ett resultat av ett underskott på bostäder och en svår situation på bostadsmarknaden är att det är svårt att hitta långsiktiga boendelösningar.

Det finns stora variationer i hur kommunerna arbetar med nyanlända som bosätter sig på egen hand, men det vanliga är att hänvisa till ordinarie arbetssätt i kommunen. Bristen på bostäder för nyanlända beskrivs som ett stort hinder för att individen ska kunna påbörja sin etablering.

Hemlöshet

Länsstyrelserna har haft i uppdrag att stödja och informera kommuner och andra relevanta aktörer i arbetet med att underlätta tillträde till bostadsmarknaden, motverka hemlöshet och förebygga avhysningar. I årets bostadsmarknadsanalyser redovisar länsstyrelserna genomförda aktiviteter och erfarenheter från uppdraget. De flesta kommuner arbetar på något sätt med att motverka eller avhjälpa hemlöshet. Många kommuner har gjort förändringar i sina organisationer för att bättre kunna arbeta med bostadsförsörjningen och för att underlätta inträde för dem som står längst ifrån bostadsmarknaden.

Andelen personer som står utanför bostadsmarknaden eller riskerar att slås ut från bostadsmarknaden ökar, trots ökat bostadsbyggande, och hemlöshet drabbar idag betydligt fler människor än tidigare. Förutom höga hyror är det för många svårt att klara inkomstkraven från hyresvärdar. Många av landets kommuner använder sig av sociala kontrakt och hyr ut lägenheter med särskilda villkor i andra hand till personer som inte har blivit godkända på den ordinarie bostadsmarknaden. Antalet sociala kontrakt har ökat jämfört med föregående år med anledning av den alltmer ansträngda situationen på bostadsmarknaden.

Fler kommuner än tidigare arbetar aktivt med bostadsförsörjningen

Länsstyrelserna har under 2016 haft i uppdrag, enligt regleringsbrevsuppdrag 14, att kartlägga hur kommunerna uppfyller kraven i andra paragrafen i bostadsförsörjningslagen (Lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar.

Samtliga länsstyrelser redovisar hur många kommuner som har antagna riktlinjer för bostadsförsörjningen. Många kommuner har sedan den förnyade bostadsförsörjningslagen trädde i kraft 2014 tagit fram riktlinjer för bostadsförsörjningen och i ett stort antal kommuner pågår det ett arbete med att ta fram riktlinjer. Arbetet med riktlinjerna är avhängigt resurser och kompetens hos såväl kommun som länsstyrelse.

Situationen på bostadsmarknaden gör att fler kommuner ser vikten av att ha en strategi för bostadsförsörjningen och att arbeta aktivt med frågorna, och flera samverkar över förvaltnings- och kommungränserna. Några län ser också en koppling mellan en ökad aktivitet med framtagandet av riktlinjer för bostadsförsörjningen och möjligheten att erhålla statsbidrag för ökat bostadsbyggande, då en av förutsättningarna för detta är att ha aktuella riktlinjer. Även ändringen av lagen har enligt några län givit arbetet med riktlinjer för bostadsförsörjningen ökad prioritet och tydlighet.

Länsstyrelsernas generella bild är att riktlinjernas kvalitet förbättrats, men de bedömer samtidigt att inte alla lever upp till kraven. De brister som identifierats är bland annat de djupare demografiska analyserna, arbetet med särskilda grupper samt konkreta insatser för att nå uppsatta mål. Det befintliga bostadsbeståndets roll tenderar att förbises och riktlinjerna fokuserar ofta endast på nyproduktionen. Det är skillnader mellan kommunerna i hur samverkan med länsstyrelsen ser ut och kommunerna bjuder inte alltid in länsstyrelserna till arbetet, vilket är problematiskt.

Hur ger länsstyrelserna råd, information och underlag?

I bostadsmarknadsanalyserna ska länsstyrelserna redovisa hur de lever upp till kraven i bostadsförsörjningslagen när det gäller att ge sina kommuner råd, information och underlag för planering av bostadsförsörjningen.

Årets analyser innehåller beskrivningar av hur länen genomfört kom-munbesök, arrangerat seminarier och nätverksträffar med bostadsförsörjningen i fokus och med olika typer av aktörer. Aktiviteterna har ökat i omfattning i takt med att situationen på bostadsmarknaden har blivit alltmer ansträngd. Länsstyrelserna har därför utvecklat samarbetsformerna i dessa frågor.

Nedan följer några exempel från länsstyrelsernas arbete:

  • I Örebro län har länsstyrelsen, som en del i uppdraget om att underlätta inträde på bostadsmarknaden, tillsammans med Kronofogden anordnat en inspirationsdag för samverkan i det vräkningsförebyggande arbetet. Länsstyreslen har även arrangerat ett seminarium för politiker och tjänstepersoner inom boendeplanering och bostadsbyggande med syfte att bidra till kunskap och inspiration kring riktlinjer för bostadsförsörjning.
  • Länsstyrelsen i Skåne arbetar tillsammans med andra aktörer i Skånskt bostadsnätverk. Länsstyrelsen har också besökt samtliga kommuner och diskuterat integration och bostadsfrågor med kommunernas ledningar.
  • Länsstyrelsen i Kalmar län har haft bostadsfrågan som särskilt fokus och arbetat med kommunbesök och tidiga dialoger kopplat till bland annat riktlinjer för bostadsförsörjningen och översiktsplaner. Dessutom har ett internt tvärsektoriellt arbete kopplat till frågorna utvecklats.
  • I Stockholms län har länsstyrelsen besökt samtliga kommuner för att diskutera bostadsförsörjning med särskilt fokus på gruppen nyanlända. De har också anordnat ett regionalt möte om boende för funktionsnedsatta. Länsstyrelsen har även diskuterat kommunernas byggprognoser med företrädare för bygg- och bostadsbolag och håller i seminarier om boendeplanering och i regionala nätverk.
Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej