Riktlinjer för bostadsförsörjning

Fortfarande följer mindre än hälften av kommunerna kraven i bostadsförsörjningslagen. Detta trots att det är en obalans på bostadsmarknaden i många kommuner sedan flera år. Riktlinjer för bostadsförsörjningen ska antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. De bör visa vad kommunen vill med det befintliga bostadsbeståndet och planeringen av nya bostäder.

I årets enkät uppger 48 procent av landets kommuner att de har riktlinjer som är antagna under den föregående eller nuvarande mandatperioden. De senaste åren har det skett en ökning av antalet kommuner med aktuella riktlinjer. Förra året var motsvarande siffra 41 procent.

Kommuner som antagit riktlinjer för bostadsförsörjning under förra mandatperioden eller senare. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2016, Boverket. Klicka på kartan för att se den i större format. Illustration: Boverket
Kommuner som antagit riktlinjer för bostadsförsörjning under förra mandatperioden eller senare. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2016, Boverket. Klicka på kartan för att se den i större format. Illustration: Boverket

Nya krav på kommunernas arbete

Kraven på kommunernas riktlinjer för bostadsförsörjningen är nu tydligare. Varje kommun ska i riktlinjer antagna från och med 2014 bland annat redovisa vilka hänsyn de har tagit till nationella och regionala mål, och till andra planer och program som har betydelse för bostadsförsörjningen. Det regionala perspektivet ska finnas med i riktlinjerna. Länsstyrelsen och andra regionala organ ska också ha möjlighet att yttra sig över kommunens planering av bostadsförsörjningen. Om en kommuns riktlinjer inte motsvarar kraven kan regeringen förelägga kommunen att arbeta fram nya. Detta förtydligades i reglerna om kommunernas ansvar för bostadsförsörjning (Lag 2000:1383) som ändrades från den 1 januari 2014 (Lag 2013:866).

Riktlinjerna ska också vara underlag för kommunerna i deras uppgift att främja bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet i sitt arbete med planläggning. Bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet fördes nämligen den 1 januari 2014 in i plan- och bygglagen (2010:900) som ett sådant allmänt intresse som kommunerna ska främja.

Analysen ger underlag inför nybyggen och anpassningar

Planering för bostadsförsörjning handlar om att analysera och bedöma behovet av bostäder utifrån den befolkning som finns i kommunen. Stämmer utbudet av bostäder och boendeformer med dagens behov? Kommer utbudet att svara upp mot den framtida efterfrågan? Kommunerna behöver kunskap för att kunna planera vad som behöver byggas nytt och veta vilka anpassningar de behöver göra i sitt befintliga bestånd.

Färdiga riktlinjer ger beredskap inför förändringar

Kommunen styr inte ensidigt över utvecklingen på bostadsmarknaden. Den behöver ske i samverkan med andra aktörer, som fastighetsägare och byggherrar. Kommunens roll är bland annat att kontinuerligt analysera läget på bostadsmarknaden och skapa förutsättningar för den önskade utvecklingen. En väl förankrad bostadspolitisk strategi är viktig för att kunna fatta snabba beslut när det behövs. Därför är det viktigt att ta fram kunskap även i kommuner där det inte är aktuellt med någon utbyggnad för tillfället. Den dagen någon visar intresse för att bygga bostäder bör kommunen vara beredd och ha en klar uppfattning om vilken inriktning som är lämplig för kommunens utveckling.

De flesta redovisar i ett särskilt program eller i översiktsplanen

Vissa kommuner väljer att formulera sina riktlinjer för bostadsförsörjning i egna program och dokument medan andra väljer att integrera bostadsfrågorna i kommunens översiktsplan. Det är vanligast att riktlinjerna anges i ett särskilt program, vilket 68 procent av kommunerna med riktlinjer uppger. 30 procent av kommuner med riktlinjer redovisar dem i den kommunomfattande översiktsplanen. Resterande två procent redovisar riktlinjerna i ett annat dokument, till exempel i verksamhetsplanen eller i ett tillväxtprogram.

Det är vanligast i storstadskommunerna och på högskoleorterna att det finns aktuella riktlinjer. I Storgöteborg har 85 procent av kommunerna aktuella riktlinjer. . Flera små kommuner har inte tidigare ansett sig behöva riktlinjer, men i 2016 års enkät syns en ökning bland kommuner med färre än 25 ¬000 invånare. I år har 35 procent av kommunerna med färre än 25 000 invånare aktuella riktlinjer.

Även bland kommuner med ett underskott på bostäder är det vanligare att det finns riktlinjer. Av 140 kommuner som har aktuella riktlinjer uppger 129 kommuner att de har underskott på bostäder, 10 har balans på bostadsmarknaden medan endast en kommun har överskott på bostäder.

Varför har inte alla kommuner riktlinjer enligt lagkravet?

Många kommuner uppger att orsaken till att det inte finns riktlinjer är resursbrist i kommunen. Andra orsaker är att man arbetar med att ta fram dem under året, att kommunen är liten och man anser att man har koll ändå, att byggandet är lågt, respektive att ett program är framtaget men inte antaget eftersom politikerna inte är överens eller anser att förslaget behöver arbetas om av andra orsaker.

Fördelning av samtliga svar på frågorna framgår av fördjupningsfliken.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej