Riktlinjer för bostadsförsörjningen

Uppgifterna i årets bostadsmarknadsenkät visar på en ökad aktivitet i kommunerna när det gäller att arbeta strategiskt och långsiktigt med frågor kring bostadsförsörjningen. Riktlinjer för bostadsförsörjningen ska antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. De visar vad kommunen vill med det befintliga bostadsbeståndet och planeringen av nya bostäder.

Allt fler kommuner tar fram riktlinjer för bostadsförsörjningen

I 2017 års bostadsmarknadsenkät uppger 62 procent av landets kommuner att de har riktlinjer som är antagna under innevarande eller föregående mandatperiod. De senaste åren har det skett en ökning av antalet kommuner med aktuella riktlinjer. Förra året var motsvarande andel 48 procent.

En karta över Sverige som visar att 181 kommuner (62 procent) vid 2017 har antagit riktlinjer för bostadsförsörjning under förra mandatperioden eller senare.
Kommuner som antagit riktlinjer för bostadsförsörjning under förra mandatperioden eller senare. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2017, Boverket. Klicka på kartan för att se den i större format. Illustration: Boverket

Majoriteten av storstads- och högskolekommunerna har aktuella riktlinjer för bostadsförsörjningen. Det är också vanligare att det finns aktuella riktlinjer bland kommuner med underskott på bostäder än bland kommuner med balans på bostadsmarknaden eller med överskott på bostäder. Av 181 kommuner som har aktuella riktlinjer uppger 165 kommuner att de har underskott på bostäder, 15 kommuner har balans på bostadsmarknaden medan endast 1 kommun har överskott på bostäder.

Flera små kommuner har tidigare inte ansett sig behöva riktlinjer, men nu syns en ökning bland kommuner med färre än 25 000 invånare. I år har 51 procent av kommunerna med färre än 25 000 invånare aktuella riktlinjer, vilket kan jämföras med förra årets 35 procent.

Varför har allt fler kommuner aktuella riktlinjer?

Det finns olika förklaringar till varför fler kommuner än tidigare tar fram riktlinjer för bostadsförsörjningen. En viktig förklaring är att den förnyade bostadsförsörjningslagen förtydligar kommunernas ansvar för bostadsförsörjningen. En annan förklaring är en ökad befolkning som lett till en större efterfrågan på bostäder, vilket även märks i kommuner där efterfrågan tidigare inte varit särskilt hög. Ytterligare en förklaring är att ett av kraven för att tillhandahålla statsbidraget för ökat bostadsbyggande (den så kallade kommunbonusen) är att den sökande kommunen under innevarande eller föregående mandatperiod antagit riktlinjer för bostadsförsörjningen, enligt lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar.

Tydligare krav på kommunernas arbete

Varje kommun ska med riktlinjer planera för bostadsförsörjningen och bland annat redovisa vilken hänsyn kommunen har tagit till nationella och regionala mål, planer och program, som har betydelse för bostadsförsörjningen. Länsstyrelsen och andra regionala organ ska också ha möjlighet att yttra sig över kommunens planering av bostadsförsörjningen. Om en kommuns riktlinjer inte motsvarar kraven kan regeringen förelägga kommunen att arbeta fram nya. (Lag 2000:1383).

För att främja bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet ska riktlinjerna vara ett underlag för kommunernas arbete med planläggning. Bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet fördes den 1 januari 2014 in i plan- och bygglagen (2010:900) som ett allmänt intresse som kommunerna ska främja.

Analysen ger underlag inför nybyggen och anpassningar

Planering för bostadsförsörjning handlar om att analysera och bedöma behovet av bostäder utifrån den befolkning som finns i kommunen. Stämmer utbudet av bostäder och boendeformer med dagens behov? Kommer utbudet att svara upp mot den framtida efterfrågan? Hur ser bostadsbehovet ut för särskilda grupper? Kommunerna behöver kunskapen för att kunna planera vad som behöver byggas nytt och veta vilka anpassningar de behöver göra i sitt befintliga bestånd.

Riktlinjer ger beredskap inför förändringar

Kommunen styr inte ensidigt över utvecklingen på bostadsmarknaden. Den behöver ske i samverkan med andra aktörer, som fastighetsägare och byggherrar. Kommunens roll är bland annat att kontinuerligt analysera läget på bostadsmarknaden och skapa förutsättningar för den önskade utvecklingen. En väl förankrad bostadspolitisk strategi är central för att kunna fatta snabba beslut när det behövs. Det är viktigt att ta fram kunskapsunderlag även i kommuner där det inte är aktuellt med någon utbyggnad för tillfället. Då kan kommunen stå beredd och ha en klar uppfattning om vilken inriktning som är lämplig för kommunens utveckling den dagen någon visar intresse för att bygga bostäder.

Varför har inte alla kommuner riktlinjer enligt lagkravet?

Många kommuner uppger att orsaken till att det inte finns riktlinjer är resursbrist i kommunen. Andra orsaker är att man arbetar med att ta fram dem under året, att kommunen är liten och man anser att man har överblick ändå, att byggandet är lågt, respektive att ett program är framtaget men inte antaget eftersom politikerna inte är överens eller anser att förslaget behöver arbetas om av andra orsaker.

Läs mer om kommunernas ansvar för bostadsförsörjningen i Kommunernas bostadsförsörjning – en handbok, se länk under "Relaterad information"

I fördjupningsfliken redovisas svaren på ett urval av frågorna från enkäten.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej