Ägardirektiv, bostadsförmedling och hyresgarantier

Majoriteten av kommunerna uppger i bostadsmarknadsenkäten 2017 att de har uppdaterade ägardirektiv. Nära hälften av landets kommuner har gett nyanlända förtur till bostad under 2016.

Ägardirektiv

Lagen (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag började gälla den 1 januari 2011. Numera har majoriteten av kommunerna uppdaterade ägardirektiv som är från 2011 eller senare för de allmännyttiga bolagen. I årets bostadsmarknadsenkät uppger 247 kommuner att det finns ett ägardirektiv för det allmännyttiga bostadsbolaget. Endast 15 av ägardirektiven är utfärdade innan lagen trädde i kraft 2011. Det är sammanlagt 12 kommuner som svarat att de inte har ett ägardirektiv för det allmännyttiga bolaget.

Lagen har i många fall förändrat ägardirektiven, framför allt gällande bolagens avkastningskrav. Det allmännyttiga bostadsbolaget ska enligt lagen fortsätta utföra sin huvudsakliga uppgift om att i allmännyttigt syfte förvalta fastigheter med hyresrätter, främja bostadsförsörjning samt erbjuda hyresgästerna inflytande. Men de ska också bedriva verksamhet enligt affärsmässiga principer med normala avkastningskrav.

Ägardirektiven är det främsta verktyget kommunerna har för att säkerställa att deras ansvar för bostadsförsörjning säkerställs, med hjälp av det allmännyttiga bostadsbolaget. Detta får dock inte ske på ett sätt som missgynnar andra aktörer eller tvingar det allmännyttiga bolaget att åsidosätta affärsmässigheten.

Förmedling av bostäder

Det finns inget enhetligt system för att söka bostad i Sverige. Det innebär att fastighetsägare och bostadsföretag har stor frihet att själva avgöra hur de hanterar uthyrningsverksamheten.

Kommunala bostadsförmedlingar är ett av verktygen som kommunerna kan använda för att erbjuda invånarna bostad. Med kommunal bostadsförmedling avses en serviceinstans där bostäder från flera olika fastighetsägare kan förmedlas och där kommunen beslutar om vilka förmedlingsprinciper som ska gälla. I dagsläget finns det 11 kommunala bostadsförmedlingar i landet. Det är en ökning med 8 sedan förra årets bostadsmarknadsenkät.

Vid sidan om kommunala bostadsförmedlingar finns det andra metoder för kommunen att förmedla bostäder. Allmännyttan spelar ofta en central stor roll i bostadsförmedlingen. Av kommunerna anger 249 att det allmännyttiga bostadsbolaget har en egen bostadskö. I år svarar 170 kommuner att de listar hyresvärdar på sin webbplats, ofta som ett komplement till det allmännyttiga bostadsbolaget. I 32 kommuner finns det en bostadsportal på kommunens webbplats. Det blir alltmer tydligt att tillgång till internet är nästintill en förutsättning för att söka bostad idag.

Vilka grupper fick förtur 2016?

I bostadsmarknadsenkäten uppger 176 kommuner att de har någon form av förturssystem till bostäder. Det är en ökning med 51 kommuner på bara 2 år. Andelen kommuner som uppger att nyanlända har fått förtur till bostäder har ökat med drygt 100 procent under det senaste året. Av kommunerna svarar 129 att nyanlända har fått förtur under 2016. Det kan med stor sannolikhet härledas till det ökade mottagandet av nyanlända och anvisningslagen som trädde i kraft den 1 mars 2016. Utöver nyanlända uppger 87 kommuner att personer som fått arbete i kommunen fått förtur, och 62 kommuner har erbjudit förtur till personer med funktionsnedsättning.

 

Antal kommuner som har gett förtur till bostad för vissa grupper under 2016
Antal kommuner som har gett förtur till bostad för vissa grupper under 2016. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2017, Boverket. Illustration: Boverket

Kommunala hyresgarantier

Syftet med en kommunal hyresgaranti är att ge stöd till hushåll som har ekonomisk förmåga att klara kostnaderna för ett eget boende men som trots det har svårt att etablera sig på bostadsmarknaden och få en hyresrätt med besittningsskydd. Exempelvis kan den sökande ha en projektanställning istället för en tillsvidareanställning, men ha en löpande inkomst och ekonomi att klara en hyra. Den kommunala hyresgarantin blir en extra säkerhet för hyresvärden och kan därför bidra till att den som söker får ett eget hyreskontrakt på en bostad. Sammanlagt 65 kommuner har svarat att använde sig av hyresgarantier under 2016. En kommunal hyresgaranti är ett borgensåtagande från kommunens sida.

Kommuner som väljer att ställa ut kommunala hyresgarantier har möjlighet att få ett statligt bidrag på 5 000 kr per garanti om hyresgarantin uppfyller vissa kriterier. Det statliga bidraget administreras av Boverket. Mindre än hälften av kommunerna som utfärdade hyresgarantier under 2016 uppfyllde kriterierna för att få statligt bidrag. Det är 76 kommuner som uppger att de har för avsikt att använda kommunala hyresgarantier i framtiden, oavsett om de använder garantier idag eller inte. Läs mer om hyresgarantier i "Relaterad information".

I fördjupningsfliken redovisas svaren på ett urval av frågorna från enkäten.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej