Att svara på remiss av standarder

Standarder skickas på remiss till bland annat berörda myndigheter. Men vilka synpunkter är relevanta att skicka in?

Har myndigheten inte deltagit i standardiseringsarbetet i den tekniska kommitté som varit delaktig i att ta fram standarden, så är det i remissprocessen som möjligheten att påverka den finns. Detta gäller i synnerhet i första skedet.

Förslaget kommer för synpunkter

Först kommer remissen i form av ett utkast (prEN). I det här skedet är det möjligt att ge synpunkter på det tekniska innehållet. Det är väldigt styrt hur detta ska gå till; det görs i ett särskilt tabellformat för att det ska vara möjligt för SIS och sedan till exempel CEN att sammanställa alla synpunkter utan att skriva om materialet. Remissinstanserna kan också indikera om de tänker rösta ja eller nej i ett senare skede.

Som myndighet är det viktigt att använda myndighetsperspektivet. Funkar standarden ihop med myndighetens regler? Det är naturligtvis möjligt att lämna andra synpunkter också.

Förslaget kommer för omröstning

När SIS och CEN har gått igenom alla inkomna synpunkter och gjort om förslaget skickas det ut för omröstning i form av ett så kallat slutligt utkast (FprEN). I det läget är det endast möjligt att rösta ja eller nej eller avstår, samt möjligen rätta stavfel och liknande.

Detta processteg kan numera tas bort om det inte blir några större förändringar efter den första remissomgången. Då ska CEN kunna fastställa standarden utan omröstningsfasen. Denna genväg har inte tillämpats så länge att slutsatser kunnat dras av effekten.

Läs vidare om vad det innebär att delta istandardiseringen...
Att delta i standardiseringen

...eller gå vidare och ta reda på vilka som är involverade i arbetet med standardiseringen!
Vem gör vad?

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej