Underlag och verktyg

Verktyg som bra planeringsunderlag är avgörande för att kunna hantera och utveckla ekosystemtjänster och grönstruktur i planering, byggande och förvaltning. På denna sida får du tips om hur en grönplan kan tas fram och exempel på andra verktyg som grönytefaktorn och kompensation kan användas i byggande och förvaltning.

Ta fram en grönplan!

Grönplanen är ett centralt verktyg för att bevara och utveckla grönstrukturen och ekosystemtjänsterna i planering, byggande och förvaltning.

Som ett fördjupat kunskaps- och planeringsunderlag gällande kommunens grönområden bör grönplanen innehålla:

  • kartläggning av befintliga grönområden – deras värden och funktioner för olika typer av ekosystemtjänster,
  • analyser av svaga länkar
  • målbilder för grönstrukturen på kort och lång sikt,
  • ställningstaganden och prioriteringar gällande grönstrukturen som kan lyftas in i översiktsplanen,
  • riktlinjer för detaljplaneringen gällande grönstruktur samt
  • handlingsplan med åtgärdsförslag för hur grönområden ska utvecklas genom förvaltning och drift.

Det är viktigt att förankra grönplanen i organisationen och hos andra aktörer. Grönstruktur och ekosystemtjänster kan också komma in i många andra sektorsunderlag. Grönplanen kan därför behöva samspela med andra planer och strategier för exempelvis klimatanpassning, skyfall, dagvatten, folkhälsa, friluftsliv, dricksvatten, naturvård och biologisk mångfald. Därmed kan också olika typer av åtgärder samordnas. Grönplanen kan också omfatta en åtgärdsplan där ansvariga för genomförande pekas ut.

Planera för både det lilla och det stora, så att grönstrukturen hänger ihop: småparker, bostadsgårdar och alléer kan förbinda större grönområden med varandra. Det ska finnas en tillräcklig friyta av god kvalitet mellan byggnader.

Exempel på grönplan

Ett exempel på en grönplan är Växjös grönstrukturprogram (2013). Det hittar du i "Relaterad information".

Illustration: SLL Tillväxt- och regionplaneförvaltningen
Regional grönstruktur i Stockholms län. Illustration: Stockholms Läns Landsting

Ta stöd i regionala planeringsunderlag

Regionala planeringsunderlag gällande landskapet och grönstrukturen är viktiga för att synliggöra den kommunala grönstrukturens sammanhang. Länsstyrelserna har i uppdrag att tillhandahålla planeringsunderlag gällande statliga och allmänna intressen. I Stockholms, Göteborgs och Skåne län finns också regionala strukturbilder och planeringsunderlag för grönstrukturen framtagna av de regionala planeringsorganen.

Alla länsstyrelser har också i uppdrag att ta fram regionala handlingsplaner för grön infrastruktur. Handlingsplanerna ska vara klara i oktober 2017. Dessa planer ska vara ett underlag för kommunernas fysiska planering.

Läs mer om grön infrastruktur och länsstyrelsernas arbete i "Relaterad information".

Sök bidrag för framtagning av planeringsunderlag

Kommuner och föreningar kan söka bidrag från länsstyrelsen för framtagande av planeringsunderlag för grönstruktur, ekosystemtjänster och naturvård inom ramen Naturvårdsarbetets arbete med lokal naturvård (LONA). Bidrag lämnas också för framtagning av kunskapsunderlag inför naturreservatsbildning och för vård och förvaltning av områden, information, folkbildning och annan kunskapsspridning.

Mer information hittar du i "Relaterad information".

Genomförandeavtal och grönytefaktor

Ett genomförandeavtal är ett frivilligt avtal om frågor som inte går att reglera i själva detaljplanen. Två vanliga typer är markanvisningsavtal och exploateringsavtal. Båda är civilrättsliga avtal och gäller bara mellan de parter som har skrivit på avtalet. Kommunen kan då ställa krav på exploatören, till exempel att de nya exploateringarna ska stärka grönstrukturens värden och funktioner. Ett verktyg för att styra detta, men ändå tillåta en flexibilitet kring själva utformningen, är grönytefaktorn.

Grönytefaktorn är ett beräkningssystem för att öka grönskan och den biologiska mångfalden i området och utgör kvoten mellan den ekoeffektiva ytan och områdets totala yta. Olika typer av grönska ger olika poäng. En yta med genomsläpplig mark, gräs och ett stort träd ger högre poäng än exempelvis ett grönt tak eller en grön vägg. Faktorn kan variera beroende på kommun och läge i staden, men brukar ligga på 0,5-0,6. Det är upp till byggherren att bestämma vilka åtgärder som ska göras och var dessa ska genomföras så länge grönytefaktorn uppnås.

Läs mer om grönytefaktorn i "Relaterad information".

Kompensation

Ekosystemtjänster kan påverkas negativt vid planering och byggande. För att motverka att värden och funktioner minskar kan kompensationsåtgärder fungera som en ersättning. Åtgärderna kan vara att skapa nya eller förbättra befintliga natur- och rekreationsvärden. Vid intrång i naturreservat, Natura 2000-områden eller liknande finns bestämmelser i miljöbalken om ekologisk kompensation.

I PBL finns idag inte möjlighet att ställa krav på kompensation i en detaljplan. Men allt fler kommuner fattar beslut om att arbeta med frivillig kompensation vid all typ av exploatering. Då kopplas kompensationen till markanvisnings- eller exploateringsavtalet.

Göteborgs stad har arbetat med kompensation av både natur- och rekreationsvärden sedan 2008. Mer information om deras arbete hittar du i "Relaterad information".

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej