Lagstöd

Begreppet ekosystemtjänster har ingen legaldefinition och förekommer inte i någon lagstiftning idag. Men både plan- och bygglagen (PBL) och miljöbalken (MB) innehåller begrepp som kan anses handla om ekosystemtjänster, till exempel begreppet "natur- och kulturvärden" eller "naturförutsättningar", som finns i PBL.

Rapport om ekosystemtjänster i PBL

En konsultrapport om ekosystemtjänster i PBL har tagits fram som ett underlag för Boverkets arbete. Rapporten innehåller en genomgång och analys av vilka möjligheter som finns i PBL och dess kopplingar till MB för att bevara, stärka och utveckla ekosystemtjänster i planering, byggande och förvaltning av den bebyggda miljön. Du hittar rapporten i "Relaterad information".

Regler i PBL om att ta hänsyn

I 2 kap. PBL finns regler om hänsyn till allmänna och enskilda intressen.
I 2 kap. 3 § PBL anges exempelvis att planläggning ska med hänsyn till natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter samt mellankommunala och regionala förhållanden bland annat främja en estetiskt tilltalande utformning av grönstruktur och en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror samt goda miljöförhållanden i övrigt. I 2 kap. 6 § PBL anges att hänsyn ska tas till natur- och kulturvärdena på platsen vid planering och byggnation.

Även 2 kap. 9 § PBL om påverkan på grundvattnet eller omgivningen i övrigt, kan tänkas omfatta vissa ekosystemtjänster, men är där avgränsat till påverkan som innebär fara för människor hälsa och säkerhet eller betydande olägenhet på annat sätt.

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 3,6,9 §§

Hänsynsreglerna i miljöbalken

I miljöbalkens kapitel 2 finns flera allmänna hänsynsregler som gäller alla och en var som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd som kan påverka människors hälsa eller miljön. Exempelvis ska den som vidtar en åtgärd först skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön (2 kap. 2 § MB). Man ska också utföra skyddsåtgärder och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön (2 kap 3 § MB).

Miljöbalk (1998:808) 2 kap 2,3 §§

Hur förhåller sig hänsynsreglerna i miljöbalken respektive PBL till varandra?

Det finns flera kopplingar mellan plan- och bygglagen och miljöbalken, men vid prövning enligt plan- och bygglagen tillämpas hänsynsreglerna i 2 kap. PBL fristående från hänsynsreglerna i miljöbalkens kapitel 2. Byggherren ska alltså (egentligen) beakta hänsynsreglerna i miljöbalken, men vid prövning av bygglov tillämpas endast hänsynsreglerna enligt plan- och bygglagen (om det inte handlar om ett byggnadsverk som också ska tillståndsprövas enligt miljöbalken). Det samma gäller vid kommunernas planläggning. Kopplingen mellan plan- och bygglagen och miljöbalkens portalparagraf är heller inte uttalad.

Regler om ekosystemtjänster på PBL:s olika beslutsnivåer

PBL reglerar planläggning av mark och vatten och byggande. Viktiga beslutsnivåer som omfattas av PBL är översiktsplan, detaljplan och bygglov. Det finns regler om hänsyn till allmänna intressen som naturvärden på flera av PBL-systemets beslutsnivåer. Nedan ges en kort översikt om huvuddragen för respektive beslutsnivå:

Översiktsplan

Översiktsplanen är inte bindande men vägledande för efterföljande beslut i plan- och byggärenden och i prövningar enligt annan lagstiftning. I kommunernas översiktsplanering ska bland annat miljöbalkens grundläggande bestämmelser för hushållning med mark och vattenområden (3 kap. MB) och särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten för vissa områden (4 kap. MB) tillämpas. Dessa kapitel i miljöbalken kan i mångt och mycket sägas vara en uppräkning av typer av områden som är viktiga för olika ekosystemtjänster, exempelvis mark- och vattenområden som är särskilt känsliga ur ekologisk synpunkt, har natur- eller kulturvärden, brukningsvärd jordbruksmark och områden som är viktiga för rennäringen, skogsbruket, yrkesfisket eller friluftslivet. Vissa av områdena som omfattas av 3 kap. MB och alla som anges i 4 kap. MB är av riksintresse och ska så långt möjligt skyddas.

Miljöbalk (1998:808) 3 kap

Miljöbalk (1998:808) 4 kap

Enligt 3 kap. 6 § PBL ska översiktsplanen utformas så att innebörden och konsekvenserna av den tydligt framgår. Även miljöbalkens regler i 6 kap. om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av planer och program ska tillämpas.

Plan- och bygglag (2010:900) 3 kap 6 §

Miljöbalk (1998:808) 6 kap

Detaljplan

I detaljplaneläggningen finns redan idag möjlighet att bindande reglera markanvändning som har betydelse för ekosystemtjänster, till exempel områden för park och naturmark samt vattenområden, områden för dagvattenhantering, andel hårdgjord yta och krav om marklov för att fälla träd. Det finns dock en hel del oklarheter om hur ekosystemtjänster kan regleras genom detaljplan.

Regler om tomter

I 8 kap. PBL anges krav på byggnadsverk, byggprodukter, tomter och allmänna platser. En obebyggd tomt som ska bebyggas ska ordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Tomten ska ordnas så att bland annat naturförutsättningarna så långt möjligt tas till vara samt att betydande olägenheter för omgivningen inte uppkommer (8 kap. 9 § PBL).

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 9 §

Av förarbeten till PBL framgår att begreppet "naturförutsättningarna" i stora drag överensstämmer med vad som numera ofta avses med begreppet ekosystemtjänster. Det vill säga att naturförutsättningarna på platsen så långt möjligt ska tas till vara. I detta ligger bland annat att tomtens förutsättningar i fråga om topografi, växtlighet och markbeskaffenhet samt sol-, temperatur- och vindförhållanden ska beaktas. Tomter med en på platsen naturligt uppvuxen vegetation är i allmänhet tåligare mot förslitning än nyanlagda och nyplanterade tomter. Byggnads- och anläggningsarbeten bör därför utföras så att skador på mark och vegetation så långt möjligt undviks. Läs mer i prop. 1985/86:1 s. 517.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej