Värme och tappvarmvatten

Energi för uppvärmning och tappvarmvatten utgör en del av byggnadens energianvändning och ingår därför i kravet på byggnadens primärenergital. Byggreglerna ställer också krav på lägsta godtagbara värmeisolering av byggnaden.

Det finns inte längre en uppdelning i elvärma och ej elvärmda byggnader.

I byggreglerna fram till 1 juli 2017 delades byggnader in i elvärmda byggnader och byggnader med annat uppvärmningssätt än elvärme. Det nya måttet på byggnadens energiprestanda, primärenergitalet EPpet, innehåller primärenergifaktorer för el, fjärrvärme, fjärrkyla, biobränsle, olja och gas. Primärenergifaktorn för el är högre än för de andra energibärarna och ger då samma reslutat som den gamla indelningen i elvärmda och ej elvärmda byggnader. Energikravet blir då lika för en byggnadskategori oavsett uppvärmningsform.

Reglerna tar hänsyn till "gratisvärme"

Reglerna tar hänsyn till värmetillskott ("gratisvärme") från tappvarmvatten, hushållsenergi, personer, sol med mera inom byggnaden eftersom detta minskar byggnadens behov av levererad energi. Vid beräkning av byggnadens energianvändning får storleken på "gratisvärme" värderas.

Energi från sol, vind, mark, luft eller vatten som alstras i byggnaden eller på dess tomt får tillgodoräknas i den utsträckning energin kan nyttiggöras i byggnaden för uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och byggnadens fastighetsenergi. Detta inkluderar till exempel solceller och solfångare.

Värmeisolering

Utöver krav på byggnadens primärnenergital ställs också krav på lägsta godtagbara värmeisolering av byggnaden. Det finns krav på genomsnittlig värmegenomgångskoefficient, Um, för byggnadsdelar som omsluter byggnaden. Avsikten är att säkerställa att byggnaden får en bra klimatskärm som håller hela byggnadens brukstid.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej