Läget på bostadsmarknaden i riket

Läget på bostadsmarknaden är fortsatt ansträngt. Antalet kommuner som bedömer att det är underskott på bostäder har ökat stadigt i flera år, och 2017 angav rekordmånga kommuner underskott. Svaren i bostadsmarknadsenkäten 2018 visar en liten minskning i landet totalt sett.

I de tre storstadsregionerna bedömer samtliga kommuner att det är underskott på bostäder. Bland landets övriga kommuner är det färre som i år bedömer att det råder underskott på bostäder. Cirka 18 procent av de övriga kommunerna uppger att marknaden är i balans.

De flesta svenskar bor i kommuner med underskott på bostäder

I 2018 års bostadsmarknadsenkät anger 243 av de 288 kommuner som svarat att det råder underskott på bostäder på den lokala bostadsmarknaden. Årets enkätsvar innebär att 12 färre kommuner gör denna bedömning jämfört med 2017. I kommunerna som uppger underskott på bostäder bor cirka 93 procent av landets totala befolkning.

Endast tre kommuner har överskott på bostäder

Totalt 42 kommuner uppger att bostadsmarknaden är i balans. Det är en ökning med 8 kommuner jämfört med 2017. Ånge, Nordmaling och Åsele kommun är ensamma om att uppge överskott på bostäder. I förra årets enkät var det enbart Övertorneå som uppgav ett överskott.

Läget de senaste 20 åren
Diagrammet visar kommuners bedömning av bostadsmarknadsläget som helhet de senaste 20 åren. Värt att notera är att fram till och med 2013 användes begreppet brist istället för underskott i enkäten. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 1998-2018, Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

Något fler kommuner har bostadsmarknader i balans

Den förändring som har skett på riksnivå jämfört med förra året är att färre kommuner bedömer att det är underskott på bostäder. Samtidigt bedömer fler kommuner att det råder balans eller till och med överskott på bostäder på den lokala bostadsmarknaden.

Historiskt sett ligger dock antalet kommuner som anger underskott fortfarande på mycket höga nivåer. Antalet som anger balans ligger samtidigt på låga nivåer. Det tyder på att läget på bostadsmarknaden är fortsatt ansträngt.

Läget på bostadsmarknaden
Samtliga kommuners bedömning av bostadsmarknadsläget som helhet, januari år 2018. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2018, Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

Främst små kommuner rapporterar balans

De flesta kommuner som uppger att det råder balans på bostadsmarknaden tillhör gruppen kommuner med färre än 25 000 invånare (utan högskola och som inte tillhör ett storstadsområde). Helsingborg sticker ut bland de kommuner som anger balans, som en större kommun med en folkmängd på över 140 000. Helsingborg uppgav balans även i förra årets enkät. I Helsingborg har det under de senaste tre åren byggts något fler bostäder än riksgenomsnittet i förhållande till invånarantalet.

Karta över läget på bostadsmarknaden
Samtliga kommuners bedömning av bostadsmarknadsläget som helhet, januari år 2018. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2018, Boverket. Klicka på bilden för att se kartan i större format. Illustration: Boverket

Underskottet av bostäder är störst på centralorterna

Centralorten är oftast den del av kommunen där efterfrågan är störst i förhållande till utbudet. Skillnaden mellan balans och obalans är störst vid jämförelser av bostadsmarknadsläget mellan just kommunens centrala delar och övriga områden.

Av de 285 kommuner som har besvarat frågan bedömer 266 att det är underskott på bostäder på centralorten, medan 18 kommuner uppger att det är balans på bostadsmarknaden. Jämfört med förra året har antalet kommuner som anger underskott på centralorten minskat med 6, samtidigt som antalet som anger balans har ökat med 3.

I årets enkät har Åsele kommun svarat att det finns ett överskott på bostäder på centralorten, till skillnad från förra året då ingen kommun gjorde den bedömningen.

Fler kommuner har underskott även utanför centralorterna

Underskott på bostäder är inte lika vanligt i områden utanför centralorten. Trots det ser vi en ökning av antalet kommuner med underskott från 166 till 173 sedan bostadsmarknadsenkäten 2017. Antalet kommuner med balans utanför centralorten har således minskat med 7, och uppgår i år till 95. Antalet kommuner med överskott håller sig konstant på 17 stycken.

Fortsatt obalans i framtiden

Det ansträngda läget på bostadsmarknaden förväntas bestå framöver, även om utbudet av bostäder på tre års sikt förväntas möta efterfrågan något bättre än i dagens läge. Av de 287 kommuner som har besvarat frågan är det 196 (68 procent) som uppger att bostadsmarknaden kommer att fortsätta präglas av underskott på bostäder även under de kommande tre åren.

Nästan var tredje kommun bedömer balans inom tre år

Samtidigt som läget verkar fortsatt ansträngt förväntas det ljusna på några håll i landet. Sammanlagt 84 kommuner (29 procent) bedömer att bostadsmarknaden i sin helhet kommer att vara i balans om tre år. Av dessa är det 51 kommuner som i dagsläget har obalans på bostadsmarknaden, och som alltså förväntar sig att kunna åtgärda underskottet.

Stort behov av hyresrätter

Cirka 97 procent av landets kommuner bedömer att det behöver tillkomma bostäder i någon form under de kommande tre åren. Hyresrätter är den upplåtelseform som flest kommuner uppger behöver tillkomma, men behovet är stor även för bostadsrätter och äganderätter runt om i landet.

Behovet av framför allt tvåor och treor är genomgående, oavsett exempelvis kommunens befolkningsmängd eller närheten till högskola. Storstockholms kommuner bedömer att det behöver tillkomma bostäder i större storlekar i högre utsträckning än vad övriga kommungrupper uppger. Sett till både upplåtelseform och storlek är det tvåor med hyresrätt som behöver tillkomma, enligt de flesta kommunerna.

Bostadsmarknadsläget är svårbedömt

Som en utmaning framöver lyfter flera kommuner behovet av bostäder för nyanlända, samt bostäder för övriga grupper som har det svårt på bostadsmarknaden. Flera kommuner kommenterarar också att det är svårt att bedöma det framtida bostadsmarknadsläget. Det beror bland annat på att det blir svårare att förutspå behovet av bostäder och byggandets omfattning när viktiga omvärldsfaktorer förändras. Exempel på sådana omvärdsfaktorer är invandringens storlek och olika ekonomiska förutsättningar.

Bostadsbyggandet förväntas öka de kommande två åren

Den snabba tillväxten i bostadsbyggandet bröts vid halvårsskiftet 2017. Under året påbörjades preliminärt 67 750 bostäder, inklusive nettotillskott genom ombyggnad. Det är 7 procent fler än 2016. Kommunernas förväntningar tyder på att antalet kan fortsätta öka, särskilt under 2019.

Under år 2018 bedömer kommunerna att det kommer att påbörjas cirka 83 800 bostäder. Under 2019 förväntas byggandet öka ytterligare, och enligt kommunerna kommer det då att påbörjas cirka 90 900 bostäder. I 2018 års förväntade bostadsbyggande inkluderas närmare 1 100 bostäder med tidsbegränsade bygglov för nybyggnad, och ungefär 130 bostäder genom ombyggnad. Totalt anger 28 kommuner att det kommer att påbörjas bostäder med tidsbegränsat bygglov under 2018. I 23 kommuner anges detta för nybyggnation och i 7 för ombyggnation.

Historiskt sett har kommunerna överskattat byggandet med i genomsnitt 28 procent, men svaren tyder ändå på en hög takt i bostadsbyggandet. Utöver den påbörjade nyproduktionen tillkommer även ett visst nettotillskott av bostäder genom ombyggnad av befintliga byggnader.

Höga produktionskostnader begränsar bostadsbyggandet

Trots att kommunernas byggprognoser visar ett stort antal bostäder bedömer kommunerna att det egentligen behöver tillkomma ännu fler bostäder. Vad är det då som hindrar bostadsbyggandet från att öka ytterligare? Den faktor som flest kommuner (171) uppger är höga produktionskostnader.

Brist på detaljplaner på attraktiv mark är också en vanlig förklaring som totalt 112 kommuner anger. Av de 288 kommunerna som har svarat anger 100 att det är svårt för privatpersoner att få lån eller att lånevillkoren är hårda. Detta hämmar i sin tur efterfrågan och begränsar bostadsbyggandet. Samtidigt har 52 kommuner svarat att det är svårt för byggherrar att få lån till byggprojekt.

Begränsningar Riket
Faktorer som begränsar bostadsbyggandet i kommunerna. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2018, Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

Under fördjupningsfliken hittar du kommunernas svar på ett urval av
frågorna från enkäten.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej