Läget på bostadsmarknaden i riket

Läget på bostadsmarknaden är mer ansträngt än på mycket länge. Det är rekordmånga kommuner som anger att det råder obalans med underskott på bostäder på den lokala bostadsmarknaden. I de tre storstadsregionerna anger alla utom en kommun att det finns ett underskott på bostäder. Bland landets övriga kommuner ansluter sig allt fler till bedömningen att det finns ett underskott på bostäder, och endast drygt 10 procent av de övriga kommunerna uppger att marknaden är i balans.

Läget på bostadsmarknaden

I 2017 års bostadsmarknadsenkät bedömer 255 av landets 290 kommuner att det råder underskott på bostäder. Redan under 2016 överträffades den tidigare toppen från 1989 (fram till och med 2013 användes begreppet brist istället för underskott).

Årets enkätresultat innebär en ökning med 15 kommuner som uppger att de har ett underskott jämfört med 2016 års enkätsvar. Övertorneå är ensamt i årets enkät om att uppge att de har ett överskott på bostäder. Det är 34 kommuner som uppger att bostadsmarknaden är i balans. I kommunerna som uppger underskott på bostäder bor cirka 93 procent av landets totala befolkning.

Underskott på bostäder i 255 kommuner. Balans i 34 kommuner. Endast 1 kommun har överskott på bostäder.
Samtliga kommuners bedömning av bostadsmarknadsläget som helhet, januari år 2017. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2017, Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

Bland kommunerna som uppger att det råder balans på bostadsmarknaden sticker Örebro, Helsingborg och Kristianstad ut som kommuner med en folkmängd på över 80 000. Örebro och Helsingborg har under de senaste åren byggt förhållandevis mycket bostäder, vilket kan förklara den gjorda bedömningen att bostadsmarknaden är i balans, totalt sett. I förra årets enkät var det endast kommuner med en folkmängd under 75 000 invånare som bedömde att bostadsmarknaden var i balans eller att det fanns ett överskott på bostäder.

Se en film om hur Helsingborg arbetar för en bostadsmarknad i balans

Skillnad mellan centralorten och övriga delar

Centralorten är oftast den del av kommunen där efterfrågan är som störst i förhållande till utbudet. Skillnaden mellan balans och obalans är som störst vid jämförelser av bostadsmarknadsläget mellan just kommunens centrala och övriga områden. Av de 287 kommuner som besvarat frågan bedömer 272 att det finns underskott på bostäder på centralorten, medan 15 kommuner uppger att det är balans på marknaden. I årets enkät har ingen kommun svarat att det finns ett överskott på centralorten, till skillnad från förra året då 6 kommuner gjorde den bedömningen.

Underskott på bostäder är inte lika vanligt förekommande i områden utanför centralorten. Trots det ser vi en ökning av antalet kommuner med underskott i dessa områden, från 132 till 166, jämfört med 2016. Antalet kommuner med balans respektive överskott utanför centralorten har således minskat och uppgår i år till 102 respektive 17. Totalt har 285 kommuner besvarat frågan om bostadsmarknadsläget i kommunens övriga delar i årets bostadsmarknadsenkät.

Fortsatt obalans i framtiden

Det är 95 procent av landets kommuner som bedömer att det behöver tillkomma bostäder under de kommande tre åren. Hyresrätter är den upplåtelseform som flest antal kommuner ser ett behov av under de kommande tre åren, men efterfrågan är stor även på bostadsrätter och äganderätter runt om i landet. Behovet av framför allt tvåor och treor är genomgående, oavsett exempelvis kommunens befolkningsmängd eller närheten till högskola. Flera kommuner lyfter upp behovet av bostäder för nyanlända som en av utmaningarna framöver.

Det ansträngda läget på bostadsmarknaden förväntas bestå framöver, då 216 av landets kommuner uppger att marknaden kommer att fortsätta präglas av underskott på bostäder även under de kommande tre åren. Samtidigt förväntas läget ljusna på några håll i landet. Sammanlagt 71 kommuner bedömer att marknaden kommer att vara i balans om tre år. Av dessa är det 44 kommuner som i dagsläget har obalans på marknaden och som därmed förväntar sig att underskottet kommer att kunna åtgärdas. Bland kommunerna som förväntar balans totalt sett finns Örebro, Helsingborg, Kristianstad och Umeå.

Karta som visar vilka kommuner som har uppgett underskott, balans eller överskott på bostäder.
Samtliga kommuners bedömning av bostadsmarknadsläget som helhet, januari år 2017. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2017, Boverket. Klicka på bilden för att se kartan i större format. Illustration: Boverket

Bostadsbyggandet förväntas öka under de kommande två åren

Bostadsbyggandet har ökat markant under de två senaste åren. Enligt Boverkets bedömning påbörjades cirka 67 000 bostäder i landet under 2016. Det var en ökning med drygt 30 procent från 2015. De kommande två åren verkar följa den trenden, av kommunernas svar att döma.

Under 2017 bedömer kommunerna att det kommer att påbörjas cirka 81 000 bostäder genom nybyggnad. Följande år förväntas byggandet öka ytterligare och enligt kommunerna påbörjas drygt 91 000 bostäder under 2018. I 2017 års förväntade bostadsbyggande inkluderas även närmare 300 bostäder med tidsbegränsade bygglov. Det är sammanlagt 45 kommuner som bedömer att det kommer att byggas med tidsbegränsade bygglov under 2017. Historiskt sett har kommunerna överskattat byggandet något, men indikationen är ändå en hög takt i bostadsbyggandet. Utöver den påbörjade nyproduktionen tillkommer även ett visst nettotillskott av bostäder genom ombyggnad av befintliga byggnader.

Faktorer som begränsar bostadsbyggandet

Trots ett stort antal bostäder i kommunernas byggprognoser, bedömer flertalet kommuner att det behöver tillkomma ytterligare bostäder. Vad är det då som hindrar bostadsbyggandet från att öka ytterligare? Kommunerna får bedöma vilka de tre främsta hindren är. Totalt 161 kommuner svarar att höga produktionskostnader är en begränsande faktor för bostadsbyggandet. Brist på detaljplaner på attraktiv mark är en annan vanligt förekommande förklaring.

I enkäten svarar 78 kommuner att det är svårt för privatpersoner att få lån eller att lånevillkoren är hårda, vilket i sin tur hämmar efterfrågan och begränsar bostadsbyggandet. Samtidigt har 46 kommuner svarat att det är svårt för byggherrar att få lån till byggprojekt. Majoriteten av kommunerna som gjort de bedömningarna har färre än 25 000 invånare och tillhör varken en högskoleort eller en storstadsregion. Situationen är densamma för kommunerna som uppger att andrahandsmarknaden för bostäder är svag.

Faktorer som begränsar bostadsbyggandet
Faktorer som begränsar bostadsbyggandet i kommunerna. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2017, Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

I fördjupningsfliken redovisas svaren på ett urval av frågorna från enkäten.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej