Underskott på bostäder i landets högskolekommuner

Situationen på bostadsmarknaden är fortsatt ansträngd i flera högskolekommuner. Men i år finns det positiva undantag där kommuner tagit steget från underskott på bostäder till balans på bostadsmarknaden.

Högskolekommuner med fler än 75 000 invånare (17 kommuner)

Bostadsmarknadsläget i landets större högskolekommuner präglas generellt sett av obalans, med underskott på bostäder. I år är det dock ett par kommuner som bryter mönstret. Örebro, Helsingborg och Kristianstad uppger att det råder balans på bostadsmarknaden, medan övriga 14 svarar att de har underskott på bostäder.

I förra årets enkät svarade samtliga större högskolekommuner att de hade underskott. För exempelvis Örebro kan förklaringen härledas till att kommunen har byggt ett stort antal bostäder under de senaste åren. Det är viktigt att påpeka att Örebro även svarar att vissa grupper fortfarande upplever svårigheter att hitta bostad. Efterfrågan är störst i centralorterna, där samtliga kommuner förutom just Örebro uppger att det finns underskott på bostäder. I kommunens övriga delar bedömer 15 av 17 kommuner att det är underskott på bostäder.

Underskott eller balans på bostadsmarknaden i högskolekommuner med fler än 75 000 invånare
Läget på bostadsmarknaden i högskolekommuner med fler än 75 000 invånare, januari år 2017. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2017, Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

Flera kommuner uppger att en av förklaringarna till det rådande bostadsmarknadsläget är att befolkningsökningen har varit stor under de senaste åren. Gruppens största kommun Uppsala har haft ett högt nettotillskott av bostäder i förhållande till sin folkmängd under 2016. Uppsala bedömer att bostadsbehovet kommer att vara stort för samtliga grupper under de närmaste åren.

Samtliga större högskolekommuner har gjort bedömningen att det behöver tillkomma fler bostäder under de kommande tre åren, än vad som finns i dagens bestånd. Enligt Boverkets bedömning påbörjades det cirka 18 300 bostäder under 2016 bland gruppens 17 kommuner. Det är cirka 7 procent mindre än vad kommunerna förväntade sig i förra årets enkät. Under de kommande två åren förväntar sig kommunerna att byggtakten ökar något. För 2017 respektive 2018 bedömer kommungruppen att det kommer att påbörjas drygt 21 000 respektive 23 000 bostäder i nyproduktion. Utöver det tillkommer bostäder genom ombyggnad av befintliga byggnader.

Det är 11 av 17 större högskolekommuner som uppger att höga produktionskostnader är en av de tre främsta faktorerna som för närvarande begränsar bostadsbyggandet. Brist på byggarbetskraft är den näst vanligaste förklaringen bland de större högskolekommunerna. Att bristen på arbetskraft är ett problem för ett utökat bostadsbyggande har diskuterats i flera andra sammanhang, men i bostadsmarknadsenkäten är det endast totalt 9 procent av landets samtliga kommuner som ser det som en av de tre främsta förklaringarna.

Faktorer som begränsar bostadsbyggandet i högskolekommuner med fler än 75 000 invånare
Faktorer som begränsar bostadsbyggandet i högskolekommuner med fler än 75 000 invånare. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2017, Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

Högskolekommuner med färre än 75 000 invånare (18 kommuner)

I denna grupp ingår såväl medelstora kommuner som Skellefteå och Kalmar, som mindre kommuner som Härnösand med cirka 25 000 invånare. Skillnaderna i folkmängd bör skapa olika förutsättningar för kommunernas bostadsmarknader. Oftast är trycket på bostäder störst i kommuner med stor befolkning och i större städer. Men utifrån svaren i bostadsmarknadsenkäten kan vi konstatera att läget är ansträngt även bland de mindre högskolekommunerna. Av de mindre högskolekommunerna bedömer 13 att det råder obalans med underskott på bostäder. Endast Gotlands kommun uppger att de har balans på marknaden.

Underskott eller balans på bostadsmarknaden i högskolekommuner med färre än 75 000 invånare
Läget på bostadsmarknaden i högskolekommuner med färre än 75 000 invånare, januari år 2017. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2017, Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

Till skillnad från de större högskolekommunerna bedömer samtliga 14 mindre högskolekommuner att det är underskott på bostäder på centralorten. Gällande delarna utanför kommunernas centralorter svarar 10 kommuner att det är underskott på bostäder. Gotland, Skövde, Östersund och Piteå gör dock bedömningen att det är balans i kommunens övriga delar.

Samtliga kommuner i gruppen bedömer att det behöver tillkomma bostäder under de kommande tre åren, i blandade storlekar och upplåtelseformer. Under 2017 och 2018 förväntar sig kommunerna att det kommer att påbörjas drygt 6 000 bostäder respektive år. Historiskt sett är det dock vanligt att kommuner överskattar de kommande årens nyproduktion. Utöver nybyggnationen tillkommer bostäder från ombyggnad av befintliga byggnader.

Även om bostadsbyggandet ökar, så bedömer 11 av kommunerna att marknaden kommer att vara i obalans med underskott på bostäder om tre år. Gotland som i dagsläget har en marknad i balans är en av de som svarar att det kommer vara underskott i framtiden. Av kommungruppens större kommuner bedömer 3 dock att marknaden kommer nå balans. Det rör sig om Kalmar, Falun och Östersund, som alla har en folkmängd på över 55 000.

Det finns dock faktorer som begränsar ett ökat bostadsbyggande och försvårar möjligheterna att nå balans på bostadsmarknaden. Närmare två tredjedelar av kommunerna i denna grupp svarar att höga produktionskostnader och bristen på attraktiv detaljplanelagd mark är två faktorer som för närvarande begränsar bostadsbyggandet.

Faktorer som begränsar bostadsbyggandet i högskolekommuner med färre än 75 000 invånare
Faktorer som begränsar bostadsbyggandet i högskolekommuner med färre än 75 000 invånare. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2017, Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

I fördjupningsfliken redovisas svaren på ett urval av frågorna från enkäten.



Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej