Gör plats för ungdomarna - sök utvecklingsbidrag

Senast den 31 augusti varje år går det att söka verksamhetsutvecklingsbidrag hos Boverket. Bidraget kan ges till åtgärder som ska anpassa en allmän samlingslokal till ungdomsverksamhet. Det kan även ges för att stimulera ungdomars verksamhet inom kultur- och fritidsområdet i en sådan lokal.

Vad är allmänna samlingslokaler?

Med allmänna samlingslokaler menas lokaler som ägs eller disponeras av ideella organisationer och som utnyttjas på ett allsidigt vis. De ska vara lättillgängliga för föreningslivet och verksamheter som till exempel möten, sammankomster, studieverksamhet, kulturarrangemang och fritidsaktiviteter. Exempel på allmänna samlingslokaler är bygdegårdar, IOGT-NTOs lokaler, Folkets hus och andra föreningsdrivna lokaler. De allmänna samlingslokalerna utgör viktiga mötesplatser i vårt samhälle, både på landsbygden och i städerna.

Vem kan få bidraget?

Verksamhetsutvecklingsbidraget kan ges till ideella föreningar, stiftelser och aktiebolag som arbetar utan vinstsyfte och som är fristående från en kommun eller kommunala företag och bolag. Bidraget är avsett för verksamheter och aktiviteter som särskilt riktar sig till ungdomar. Ungdomar bör själva vara delaktiga i planering och genomförande av projektet.

Den organisation som söker bidrag ska äga sin lokal eller ha ett nyttjanderättsavtal. Det ska finnas goda ekonomiska förutsättningar att driva och förvalta lokalen. Organisationen ska i sin verksamhet respektera demokratins idéer, inklusive principerna om jämställdhet mellan könen och förbud mot diskriminering.

Sedan den 1 februari 2017 gäller delvis nya regler för bidraget samtidigt som regeringen har skjutit till ytterligare bidragsmedel (Se länk till den nya förordningen i "Relaterad information"). Boverket ska nu särskilt prioritera ansökningar som gäller allmänna samlingslokaler i socioekonomiskt utsatta bostadsområden, särskilt i storstäderna. Vid bedömningen av vilka bostadsområden som är socioekonomiskt utsatta ska hänsyn tas till andelen förvärvsarbetande i området, till andelen mottagare av försörjningsstöd samt till andelen elever som avslutat årskurs 9 utan behörighet till något av gymnasieskolans nationella program.

För att kunna få bidraget krävs det att kommunen lämnar ett skriftligt yttrande som beskriver det aktuella behovet av att möta eller stimulera ungdomars engagemang på orten inom kultur- och fritidsområdet. Kommunens yttrande ska skickas in tillsammans med ansökan.

Vad kan en organisation få bidrag till?

Verksamhetsutvecklingsbidrag kan ges till:

  • byggnadsåtgärder vars syfte är att anpassa en allmän samlingslokal, eller utomhusmiljön i nära anslutning till lokalen, till ungdomsverksamhet inom kultur- och fritidsområdet. Det kan till exempel vara ombyggnad och upprustning av lokaler och utomhusmiljö eller inköp av inventarier och utrustning till den planerade verksamheten. Hit räknas även åtgärder som görs för att skapa tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning, om arbetet genomförs i anknytning till projektet.
  • verksamheter och aktiviteter som genomförs för att stimulera ungdomsverksamhet i samlingslokalen. Här kan ingå särskilda kostnader för material eller för projektledare och annan personal som är kopplad till projektet.

Bidrag till riksorganisationer

Verksamhetsutvecklingsbidraget får även lämnas till riksorganisationer som organiserar bidragsberättigade föreningar. Riksorganisationerna kan få bidrag för att utveckla ungdomars mötesformer inom kultur- och fritidsområdet.

Hur stort är bidraget?

Verksamhetsutvecklingsbidrag kan lämnas upp till hela den godkända kostnaden. Det är dock inte alltid så att bidrag ges till alla de åtgärder som ingår i ett projekt.

Det årliga anslaget för bidraget är begränsat, vilket innebär att det vanligtvis måste göras en prioritering mellan de ansökningar som har kommit in. Att ett projekt uppfyller de formella kraven är alltså inte en garanti för att få bidrag.

Hur går det till att göra en ansökan?

Verksamhetstutvecklingsbidraget kan sökas hos Boverket senast den 31 augusti varje år. Ansökan om bidrag ska göras på en särskild blankett som ska vara undertecknad av behörig firmatecknare. I samband med den nya förordningen för bidraget har Boverket tagit fram en ny ansökningsblankett som du hittar i "Relaterad information". Den sökande som använder den gamla ansökningsblanketten kommer att behöva komplettera sitt ärende med uppgifter på den nya blanketten.

Den som söker bidraget och är medlem i någon av riksorganisationerna Bygdegårdarnas Riksförbund, Folkets Hus och Parker eller Våra Gårdar, kan få hjälp i ansökningsprocessen av byggnadshandläggare eller verksamhetsutvecklare på sin respektive organisation.

När kommer beskedet om vilka som har fått bidrag?

Boverkets Samlingslokaldelegation beslutar hur det årliga anslaget ska fördelas vid ett tillfälle, senast i december varje år. Vilka organisationer som har tilldelats bidrag annonseras här på Boverkets webbplats snarast möjligt efter det att beslutet är klart. Inom två till tre veckor därefter får den sökande ett skriftligt beslut, som även innehåller de villkor som gäller för genomförandet av projektet.

När betalas bidraget ut?

För åtgärder som görs för att stimulera ungdomsverksamhet eller för att utveckla ungdomars mötesformer betalas bidraget ut som ett förskott. Det sker i anslutning till att bidraget beviljas vid beslutstillfället i december.

För åtgärder som innebär anpassning av en lokal eller utomhusmiljö till ungdomsverksamhet, betalas bidraget ut när projektet är genomfört och slutredovisningen är inlämnad och godkänd.

Hur ska projektet redovisas?

Samtliga genomförda projekt ska slutredovisas till Boverket inom utsatt tid. Om projektet inte redovisas inom den utsatta tiden, eller om villkoren i bidragsbeslutet i övrigt inte har uppfyllts, kan Boverket återkalla bidragsbeslutet. Slutredovisningen görs på en särskild blankett och ska beskriva hur projektet genomförts och hur målen för projektet har uppnåtts. De kostnader som ingår i projektet ska också redovisas. Gäller projektet anpassning av en lokal eller utomhusmiljö ska slutredovisningen innehålla en fullständig redovisning av kostnaderna i projektet.

Besiktning och besiktningsmän

För ett projekt som gäller anpassning av en lokal eller utomhusmiljö kan Boverket besluta att de byggnadsarbeten som ingår i projektet ska besiktas. Det står i så fall inskrivet i bidragsbeslutet. Besiktningen sker på bekostnad av den sökande, som också är skyldig att hålla byggnaden tillgänglig för besiktning.

Besiktningen ska genomföras av en besiktningsman som är godkänd av Boverket. Godkända besiktningsmän är personer med behörighet som:

  • certifierad kontrollansvarig
  • certifierad sakkunnig inom tillgänglighet, brand eller kulturvärden
  • sakkunnig funktionskontrollant ventilation
  • certifierad energiexpert

Besiktning kan i förekommande fall även genomföras av ett ackrediterat företag som kontrollerar motordrivna anordningar, till exempel hissar.
I "Relaterad information" finns en länk till en sökfunktion för att hitta certifierade personer som kan utföra besiktning av byggprojekt.

Besiktningsprotokollet ska visa att nödvändiga kontroller har genomförts och att byggnadsprojektet uppfyller kraven i gällande bygglagstiftning. Besiktningsprotokollet ska skickas in tillsammans med slutredovisningen.

Går det att överklaga Boverkets beslut?

Om det framgår, exempelvis i samband med Boverkets genomgång av en slutredovisning, att de förutsättningar som låg till grund för att projektet beviljades bidrag inte längre finns, ska Boverket besluta att ett beviljat bidrag, helt eller delvis, inte ska betalas ut. Ett sådant beslut kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

I vissa fall kan Boverket kräva tillbaka ett redan utbetalt bidrag. Ett beslut om återkrav kan inte överklagas. Det går inte heller att överklaga Boverkets beslut om hur det årliga anslaget för bidraget ska fördelas, eller de villkor som är förenade med bidragsbeslutet.

Medlem i en riksorganisation

Folkets hus och parker, Våra Gårdar och Bygdegårdarnas Riksförbund är riksorganisationer som Boverket samarbetar med, kring bidragen till allmänna samlingslokaler. Organisationerna kan hjälpa sina medlemmar i ansökningsprocessen. Se länkar nedan.

Andra statliga bidragsgivare

Allmänna arvsfonden ger bidrag till ideella föreningar och andra icke vinstdrivande organisationer. Bidrag ges för att pröva nya idéer för att utveckla verksamheter för barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning, där målgrupperna själva är engagerade i projekten. Från arvsfonden går det att söka både ett projektstöd för verksamhetsutveckling och ett lokalstöd för om-, till- eller nybyggnationer.

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) kan ge verksamhetsbidrag till utvecklingsprojekt som rör bland annat demokrati, jämställdhet och antidiskrimineringsfrågor samt till ideella organisationers basverksamhet.

Vem gör vad?

Boverket

Boverkets logotyp

Boverkets enhet för Styrmedel och Fastighetsekonomi handlägger bidragsansökningar och administrerar stöden. Det är Boverkets handläggare som tar fram beslutsunderlagen till Samlingslokaldelegationen.

Boverket beslutar om utbetalningar av bidraget när ett projekt är färdigställt. Det är Boverket som kan godkänna vissa förändringar och tidsförlängningar i ett projekt som redan beviljats bidrag.

Boverket godkänner också de besiktningsmän som ska anlitas i projekten.

Boverkets samlingslokaldelegation

Personer i möte

Boverkets samlingslokaldelegation är den instans som beslutar om fördelningen av utvecklingsbidrag och investeringsbidrag till allmänna samlingslokaler, samt om stöd till vissa icke-statliga kulturlokaler. Delegationen tar också beslut i vissa principiellt viktiga frågor som rör stöden. Samlingslokadelegationen består av en ordförande och högst åtta ledamöter som alla är förordnade av regeringen.

Eftersom anslaget är begränsat kan inte alla som söker bidrag få del av det, utan de olika projekten måste ställas mot varandra vid bedömningen. I den processen behöver flertalet aspekter vägas in. Samlingslokaldelegationen är sammansatt för återspegla en mångfald av kompetenser, intressen och verksamhetsområden i hela landet. Detta ska ge förutsättningar för att många olika infallsvinklar beaktas vid fördelningen av bidrag.

Här kan du se vilka personer som för närvarande ingår i Boverkets samlingslokaldelegation:

  • Anders Castberger, senior adviser, Trollhättan
  • Gabriel Ehrling, journalist och förläggare, Avesta
  • Agne Hansson, ämneslärare, Gamleby
  • Pernilla Luttropp, organisationskonsult, Stockholm
  • Gunilla Mejegård, utvecklingsexpert, Karlshamn
  • Murat Solmaz, projektledare LSU, Stockholm
  • Cathrin Vestergren, avdelningschef Umeå kommun, Umeå
  • Monica Widnemark, kommunalråd, Lessebo (ordförande)
  • Erik Åström, sakkunnig Statens kulturråd, Stockholm

Kommunen

Allmän logotyp för myndigheter

För att få verksamhetsutvecklingsbidrag från Boverket måste den aktuella kommunen göra ett skriftligt yttrande. Yttrandet ska belysa behovet på den aktuella orten av att möta och stimulera ungdomars engagemang inom kultur- och fritidsområdet. I yttrandet bör det också framgå hur det sökande projektet kan svara mot behovet av ungdomsverksamhet på orten.

Riksorganisationer

Personer i möte

Många föreningar som driver verksamhet i egna lokaler är anslutna till någon av riksorganisationerna Bygdegårdarnas Riksförbund, Folkets Hus och Parker eller Våra Gårdar. Där finns en omfattande kompetens samlad rörande allmänna samlingslokaler, både i byggnadsfrågor och beträffande den verksamhet som bedrivs i lokalerna. Den förening som är medlem i någon av riksorganisationerna kan där få stöd och hjälp att genomföra ett utvecklingsprojekt, av ungdoms- och byggnadshandläggare på respektive organisation. De hjälper även till att upprätta de handlingar som behövs när man vill söka ekonomiskt bidrag från Boverket.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej