Exempel på särskilda skäl

Om åtgärderna är kostnadskrävande och behovet av åtgärderna stod klart när sökanden flyttade till sin nya bostad krävs det särskilda skäl för valet av bostad. Ett skäl kan vara att bostaden ligger nära en vårdinrättning som den boende bör ha tillgång till.

Lag (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m. m. 9 §

Av förarbetena framgår att bakgrunden till kravet på särskilda skäl vid köp eller byte av bostad är att det av kostnadsskäl är rimligt att en person med funktionsnedsättning vid köp eller byte väljer en bostad som är lämplig med hänsyn till hans eller hennes behov så att anpassningsåtgärder i möjligaste mån kan undvikas eller minimeras (proposition 1992/93:58, sidan 19).

Lagen om bostadsanpassningsbidrag innehåller inte några exempel på särskilda skäl. I förarbetena anges att särskilda skäl kan finnas till exempel om det är fråga om en bostad som ligger nära en vårdinrättning som personen med funktionsnedsättning bör ha tillgång till. Det kan också gälla fall där sökanden trots omfattande försök inte lyckats få tag i någon annan lämplig bostad. (Proposition 1992/93:58, sidan 19.)

I förarbetena, i det lagstiftningsärende som innebar att kravet på särskilda skäl slopades vid åtgärder som inte är att betrakta som kostnadskrävande, har uttalats att det finns stora lokala skillnader i bostadsutbudet. De särskilda skälen för valet av bostad kan därför variera från fall till fall och från kommun till kommun. Innebörden av särskilda skäl har hittills utformats av praxis och regeringen anser inte att det finns anledning att ge mer detaljerade instruktioner om vad begreppet innebär. (Proposition. 1999/2000:79 sidan 71.)

I samma lagstiftningsärende uttalades dessutom att syftet med kravet på särskilda skäl är att personer med funktionsnedsättning ska välja bostad med stor omsorg. Om kommunen inte kan visa att det finns en bostad som är mer lämplig än den bostad som har valts föreligger det i princip särskilda skäl för valet av bostad. (Proposition 1999/2000:79, sidan 71.) I en dom från Högsta förvaltningsdomstolen den 9 juni 2011, mål nummer 6456-2010, som gällde om det funnits särskilda skäl vid valet av en ny bostad, så bortser dock domstolen uttryckligen från detta förarbetsuttalande. Högsta förvaltningsdomstolen menar att eftersom lagstiftningsärendet inte rörde frågan om vad som ska anses utgöra särskilda skäl eller vem som har bevisbördan för att sådana skäl ska anses föreligga, så saknade uttalandet betydelse för prövningen av målet. Här följer ett referat av domen från Högsta förvaltningsdomstolen.

Rättsfall, särskilda skäl

Kommunen

En familj med en flicka med funktionsnedsättning flyttade till ett enplanshus med källare och ansökte om bostadsanpassningsbidrag för att bygga om ett badrum. Kommunen avslog ansökan med motiveringen att bostaden med sina nivåskillnader inte var ändamålsenlig med hänsyn till flickans funktionsnedsättning. Kommunen ansåg att familjen hade kunnat skaffa en lämpligare bostad om kommunen hade fått medverka med kontakter med mäklare med mera.

Förvaltningsrätten

Mamman överklagade till förvaltningsrätten och anförde bland annat att huset var det bästa tänkbara av alla hus hon tittade på. Planlösningen var öppen och dottern tog sig fram överallt. Det fanns inga trösklar. I gillestugan i källaren kunde storasystern vara med sina kompisar utan att dottern med funktionsnedsättning stördes. Hon hade inte för avsikt att söka bostadsanpassningsbidrag för att kunna ta ner dottern i källaren.

Förvaltningsrätten konstaterade att det som mamman hade sökt bidrag till var ombyggnad av ett badrum och att det inte hade framkommit att valet av bostad hade haft någon betydelse för just detta ombyggnadsbehov. Förvaltningsrätten ansåg att bidrag inte kunde vägras med tillämpning av 9 § lagen om bostadsanpassningsbidrag.

Kammarrätten

Vad kommunen anförde till stöd för sitt överklagande.
Kommunen överklagade till kammarrätten och anförde där bland annat att vid en helhetsbedömning av de sökta åtgärderna så var de att anse som kostnadskrävande. Vid ett beviljande av bostadsanpassningsbidrag för ombyggnad av badrum krävs, framförde kommunen, att kommunen bedömer bostaden som ändamålsenlig för sökanden. Kommunen påpekade vidare att den i efterhand, via kontroll av de fastighetsförsäljningar som skett vid tidpunkten för förvärvet, funnit fem bostäder som kommunen bedömt som mer ändamålsenliga och som i kostnadsläge och belägenhet uppfyllde de särskilda skäl som sökanden åberopade.

Vad sökanden anförde
Mamman anförde att familjen varit i kontakt med kommunen före köpet. Familjen hade flera saker att ta hänsyn till som var viktiga, bland annat rak infart, ingen sluttning upp eller ner vid garaget, plan parkering. De fick även ta hänsyn till att det endast var 50 meter till busshållplatsen. Att det var 100 meter till 'mormor´ hade underlättat enormt. Hänsyn hade även tagits till planlösningen inne i huset. Stora öppna ytor, breda dörrkarmar, förutom badrum, luftigt stort kök där dottern alltid kunde vara med överallt för socialt samspel. Dotterns sovrum var vägg i vägg med mammans och där hade en del av väggen kunnat slås ut och ett glasfönster hade satts in så att dottern kunde ses till på nätterna när hon vaknade. Dottern krävde vård 24 timmar om dygnet.

Kammarrättens bedömning
Kammarrätten anförde att en helhetsbedömning gav vid handen att bostaden inte kunde anses lämplig för dotterns behov. Kammarrätten påpekade vidare att det funnits fem fastigheter till försäljning som var att bedöma som mer ändamålsenliga vid tiden för det aktuella förvärvet. Vad mamman hade anfört kunde inte anses vara sådana särskilda skäl som avses i lagen om bostadsanpassningsbidrag. Kommunen hade därför fog för beslutet att avslå ansökan, ansåg kammarätten.

Högsta förvaltningsdomstolen

Vad sökanden anförde till stöd för sitt överklagande
Sökanden överklagade kammarrättens dom till Högsta förvaltningsdomstolen som fann att flickan hade rätt till bostadsanpassningsbidrag. Utöver vad som redan tidigare hade framförts anförde sökanden via sin vårdnadshavare att familjen före köpet av bostaden varit i kontakt med kommunen som dock hade klargjort att den inte kunde hjälpa till med köp av bostad. Familjen bestod av två vuxna och två barn samt tre umgängesbarn i tonåren. Efter att ha tittat på massor av hus lyckades familjen att hitta detta som inte krävde några andra anpassningsåtgärder än ombyggnad av badrummet. Huset var vid köpetillfället det minst kostnadskrävande vad gällde anpassning jämfört med de andra hus som såldes vid samma tid. Badrummet var det enda ställe där det behövde breddas vid ingången. Vidare krävdes åtgärder så att dottern kunde få plats med dusch- och toalettstolar och så att hon kunde sköta sin hygien med hjälp av en vuxen.

Oavsett vilken bostad som valts hade bostadsanpassning varit nödvändig på grund av dotterns omfattande funktionsnedsättning. Alla objekt som kommunen hänvisade till hade krävt omfattande anpassning både utvändigt och invändigt. Den bostad familjen köpte stämde överens med kommunens rekommendationer.

Högsta förvaltningsdomstolens bedömning
Efter att ha återgett 6 och 9 §§ lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag redogjorde Högsta förvaltningsdomstolen för vissa uttalanden i förarbetena till lagen. I lagstiftningsärendet uttalades att det av kostnadsskäl är rimligt att personen med funktionsnedsättning vid nybyggnad eller köp eller byte av bostad väljer en bostad som är lämplig med hänsyn till hans eller hennes behov så att anpassningsåtgärder i möjligaste mån kan undvikas eller minimeras. För att bostadsanpassningsbidrag ska lämnas bör krävas att det finns särskilda skäl för att välja en bostad som gör det nödvändigt att vidta anpassningsåtgärder. Det kan till exempel vara fråga om en bostad som ligger nära en vårdinrättning som personen med funktionsnedsättning bör ha tillgång till. Det kan också gälla fall där personen med funktionsnedsättning trots omfattande försök inte lyckats få tag på någon annan lämplig bostad. (Proposition 1992/93:58, sidan 19.)

Därefter konstaterade Högsta förvaltningsdomstolen att frågan i målet var om det funnits särskilda skäl för familjen att välja en bostad som krävde anpassning. Högsta förvaltningsdomstolen anförde att den i ett tidigare avgörande (RÅ 1996 ref. 49) uttalat sig i frågan huruvida särskilda skäl till bostadsanpassningsbidrag förelegat. Det var i det målet frågan om en delvis förlamad och rullstolsburen man som vårdades i hemmet av hustrun. Makarna – som läst annonser om hyreslägenheter och vänt sig till hyresvärden då det blev känt att den aktuella lägenheten var ledig – ansågs inte ha vidtagit tillräckligt omfattande försök att finna en bostad som inte krävde anpassningsåtgärder i den utsträckning som var aktuell i målet. Det var inte heller visat att anpassningsåtgärderna till sin karaktär var sådana att svårigheter skulle finnas att hitta en bostad som innefattade anpassningarna.

Därefter gick Högsta förvaltningsdomstolen in på uttalanden i förarbetena i samband med ett senare lagstiftningsärende som rörde lagen om bostadsanpassningsbidrag. Där uttalades bland annat att regelns syfte är att personer med funktionsnedsättning ska välja bostad med stor omsorg. Om kommunen inte kan visa att det finns en bostad som är mer lämplig än den bostad som personen med funktionsnedsättning har valt föreligger det i princip särskilda skäl för valet av bostad (proposition 1999/2000:79,sidan 71.) Efter att ha redogjort för detta uttalande i förarbetena anförde Högsta förvaltningsdomstolen att det lagstiftningsärendet dock inte rörde frågan om vad som ska anses utgöra särskilda skäl eller vem som har bevisbördan för att sådana skäl ska anses föreligga. Uttalandet saknade därför enligt Högsta förvaltningsdomstolen betydelse vid avgörandet av den fråga som var aktuell i detta mål.

Högsta förvaltningsdomstolen fann att prövningen inte kunde begränsas endast till den anpassning som ansökan avsåg utan att även behovet av förutsebara framtida anpassningar måste kunna vägas in i bedömningen. Enbart det förhållandet att varje bostad skulle ha krävt en sådan anpassning av badrummet som flickans ansökan avsåg medförde därför inte att kravet på särskilda skäl för att välja den bostad som målet rörde var uppfyllt.

Som skäl för att välja den aktuella bostaden hade vårdnadshavaren framfört att det i praktiken var fråga om en enplansvilla med alla primära bostadsfunktioner på samma plan, att man hade övervägt ett stort antal bostäder men inte hittat någon lämpligare inom rätt prisklass, att planlösningen fungerande väl med tanke på flickans behov samt att det var en fördel att det fanns en gillestuga på ett annat plan eftersom de övriga barnen då fick tillgång till ett utrymme där de kunde vistas utan att störa flickan.

Högsta förvaltningsdomstolen fann att flickan visat att hon haft särskilda skäl att välja den nu aktuella bostaden trots att den krävde viss anpassning och biföll därför överklagandet.

Högsta förvaltningsdomstolen, dom 2011-06-09, målnummer 6546-2010.

På grund av den ovan refererade domen från Högsta förvaltningsdomstolen har Boverket tagit bort två referat av domar från Kammarrätten i Jönköping (dom 2002-11-13, målnummer 82-2002) respektive Kammarrätten i Göteborg (dom 2007-02-16, målnummer 5939-2005). Dessa borttagna referat handlade om vad som krävdes för att kommunen skulle anses ha visat att det fanns en lämpligare bostad. 

Nedan följer ett referat av en dom från Kammarrätten i Stockholm där domstolen fann att det fanns särskilda skäl för att bidrag skulle beviljas.

Rättsfall, särskilda skäl

Kommunen

En familj med en flicka med funktionsnedsättning hade flyttat till en villa på landet och ansökte om bostadsanpassningsbidrag för en utvändig ramp, plattläggning och för att göra om ett förråd till ett hygienutrymme. Det befintliga badrummet var för litet för att anpassa. Flickan var svårt utvecklingsstörd och hade epilepsi. Hon var rullstolsburen och behövde total omvårdnad och ständig tillsyn. Kommunen avslog ansökan.

Länsrätten

Länsrätten ansåg att det fanns särskilda skäl för valet av bostad och att bidrag borde beviljas.

Kammarrätten

Kommunen överklagade till kammarrätten som också ansåg att bidrag borde beviljas. Kammarrätten anförde följande. Det framgår av utredningen att familjens skäl för flyttningen har varit ett önskemål om att bo på landet för att få den kraft som behövs för att ge flickan ett så bra liv som möjligt. Att åtgärderna är nödvändiga för att bostaden ska vara ändamålsenlig för flickan har inte ifrågasatts. För att bostadsanpassningsbidrag till kostnadskrävande åtgärder ska lämnas krävs att det finns särskilda skäl för att välja en bostad som gör det nödvändigt att utföra anpassningsåtgärder. Det kan enligt proposition 1992/93:58, s. 19 till exempel vara fråga om att bostaden ligger nära en vårdinrättning som den funktionshindrade bör ha tillgång till. Exemplifieringen i propositionen är emellertid inte uttömmande.

Föredraganden har uttalat att det inte går att ange vad som i det enskilda fallet utgör särskilt skäl utan varje fall får bedömas för sig. Liksom länsrätten finner kammarrätten att anpassningsåtgärderna på grund av flickans sjukdom och funktionshinder är sådana att svårigheter torde föreligga att på landet - där familjen valt att bo - finna en bostad som innefattar dessa anpassningsåtgärder. Det förhållandet att det inte finns någon utredning om familjens försök att hitta en bostad som inte krävt anpassningsåtgärder och det förhållandet att flyttningen inte föregåtts av en diskussion med kommunen medför därför inte att ansökan ska avslås. Kammarrätten finner att det finns särskilda skäl för att bidrag ska beviljas. Överklagandet avslås därför.

Kammarrätten i Stockholm, dom 2002-01-15, målnummer 3887-2001.

Nedan följer ett referat av en dom från Kammarrätten i Jönköping där domstolen fann att det inte fanns särskilda skäl för att bevilja bidrag.

 

Rättsfall, inte särskilda skäl

Kommunen

En person hade köpt och flyttat till en villa i ett och ett halvt plan i augusti 2011. Drygt två år senare ansökte han om bostadsanpassningsbidrag för bland annat hiss eller lyftplatta vid entrén och en invändig stoltrapphiss.

Kommunen ansåg inte att det fanns särskilda skäl för valet av bostad och avslog därför ansökan.

Förvaltningsrätten

Sökanden överklagade kommunens beslut till förvaltningsrätten. Där anförde han bland annat att han visserligen hade använt rullstol sedan 2010 men att han dock tidigare kunde gå kortare sträckor cirka 10-25 meter på plan mark. Han letade bostad i elva månader och då en bostad där han skulle slippa trappor. Den villa han köpte var den mest lämpade av de drygt 20 som han tittade på. De andra var antingen för dyra eller hade renoveringsbehov.

Kommunen anförde vid förvaltningsrätten att det fanns andra bostäder till salu som inte krävt lika omfattande anpassningar.

Förvaltningsrätten ansåg att sökanden hade haft särskilda skäl för valet av bostad och upphävde därför kommunens beslut och återförvisade målet till kommunen för handläggning.

Kammarrätten

Vad kommunen anförde till stöd för sitt överklagande
Kommunen överklagade till kammarrätten. Där åberopade kommunen bland annat annonser gällande enplansvillor till salu i kommunen under hösten 2010 och våren/ sommaren 2011 samt ritningar på villor till salu 2010/2011 hämtade från kommunens ritningsarkiv.

Vad sökanden anförde
Sökanden åberopade bland annat att han ville ha ett sovrum på entréplan och varsitt rum till de tre barnen samt närhet till skola och barnomsorg så att han skulle kunna lämna och hämta sina barn utan att vara beroende av bil. Bostaden behövde även ligga nära en livsmedelsbutik, så att han skulle kunna handla matvaror självständigt och utan bil. Bostaden behövde också ligga nära allmänna kommunikationer så att barnen kunde ta sig till och från högre utbildning och fritidsintressen utan att vara beroende av bil. Det skulle även finnas fritidsaktiviteter på orten. De hade två skolbarn i åldern 7 och 15 år och ville undvika att de skulle behöva byta skola en gång till på kort tid.

Han var på visning av alla de sex fastigheter som kommunen åberopade i sitt överklagande men ingen av dessa passade. De var antingen för små, hade förhöjd fuktrisk, mögelproblem eller hög radonhalt, var placerade i kuperat område eller innebar för lång restid till arbetet och för höga resekostnaden. Han tittade även på tretton ytterligare fastigheter som föll bort på grund av att de var för små, hade kuperad tomt, trappor på tomten, renoveringsbehov, radon, fukt eller mögelproblem eller för att de efter budgivning blev för dyra.

Kammarrättens bedömning
Kammarrätten bedömde att det vid köpet av bostaden 2011 kunde förutses att det skulle bli nödvändigt med kostnadskrävande anpassningsåtgärder, såsom stoltrapphiss, inom fem-sex år.

När det så gällde frågan om sökanden hade haft särskilda skäl för att trots detta välja bostaden konstaterade domstolen att det framgick av utredningen att sökanden hade gjort omfattande försök att finna en annan lämplig bostad. Kammarrätten konstaterade dock vidare att genom sina önskemål om närhet till skola, fritidsaktiviteter, livsmedelsbutik och allmänna kommunikationer hade han dock begränsat sin möjlighet att finna en sådan bostad på ett sätt som inte kunde beaktas vid bedömningen av om han hade gjort tillräckligt omfattande försök att finna en bostad som inte krävde anpassningsåtgärder. Enligt kammarrättens mening hade sökanden mot denna bakgrund inte visat att han vidtagit tillräckligt omfattande försök att finna en bostad som inte krävde anpassningsåtgärder av det slag som det nu var fråga om, det vill säga en enplansvilla eller en villa med alla primära funktioner på samma våning. Kammarrätten ansåg att kommunen hade haft fog för sitt avslagsbeslut och biföll därför kommunens överklagande.

Sökanden överklagade kammarrättens dom till Högsta förvaltningsdomstolen som inte meddelade prövningstillstånd.

Kammarrätten i Jönköping, dom 2015-07-07, målnummer 3166-14. Högsta förvaltningsdomstolen, målnummer 4801-15. Delar av domen referas även på webbsidan "Särskilda skäl behövs inte vid alla flyttsituationer", se rubriken "Exempel på tillämplighet". 

Om kommunen tidigare beviljat bidrag för vissa åtgärder

Här följer referat av två kammarrättsdomar där kommunerna i båda fallen hade avslagit en ansökan med hänvisning till att det saknades särskilda skäl för bostadsvalet, trots att kommunerna tidigare hade beviljat sökandena bidrag för en och samma bostad.

I det mål som refereras först (dom från 2016) konstaterade kammarrätten att kommunen i sitt första beslut inte hade ansett att sökanden haft särskilda skäl för att välja bostaden. Tvärtom hade kommunen i sitt tidigare beslut att bevilja bidrag för vissa åtgärder angett att det inte fanns särskilda skäl för valet av bostad.

I det andra målet (dom från 2014) hade kommunen inte bemött sökandens uppgift vid kammarrätten att kommunen i ett tidigare beslut hade beviljat bidrag för vissa åtgärder. Enligt kammarrätten fick kommunen därför anses ha gjort bedömningen att det funnits särskilda skäl för sökanden att välja bostaden.

Kommun ej bunden av att ha beviljat bidrag när reserverat sig

Kommunen

En person som bodde i en lägenhet på andra våningsplanet ansökte om bostadsanpassningsbidrag för automatik till entrédörren och en ramp vid entrédörren. Sökanden hade flyttat till lägenheten året innan.

Kommunen ansåg inte att det fanns särskilda skäl för valet av bostad och avslog därför ansökan. Året innan hade kommunen beviljat bidrag till mindre åtgärder i lägenheten, bland annat för att ta bort badkaret och ställa i ordning en duschplats med en vinklad duschdraperistång. Bidraget uppgick til 15 906 kronor. Detta hade kommunen gjort utifrån social skäl, för att sökanden skulle klara sig akut och för att han skulle få rådrum. I beslutet hade kommunen konstaterat att det inte fanns särskilda skäl för valet av bostad.

Förvaltningsrätten

Sökanden överklagade till förvaltningsrätten som ansåg att bidrag borde beviljas. Genom att kommunen tidigare hade beviljat bidrag för åtgärder som förvaltningsrätten ansåg sammantaget var kostnadskrävande fick kommunen anses ha gjort bedömningen att det funnits särskilda skäl för sökanden att välja bostaden i fråga.

Kammarrätten

Kommunen överklagade till kammarrätten som upphävde förvaltningsrättens dom och fastställde kommunens beslut.

Kammarrätten ansåg att de anpassningsåtgärder som redan hade utförts i bostaden och de åtgärder som ansökan nu gällde, det vill säga ramp och dörrautomatik, och eventuella ytterligare anpassningsåtgärder som kunde behövas för att bostaden skulle vara lämplig sammantaget var kostnadskrävande.

När kammarrätten övergick till frågan om sökanden hade haft särskilda skäl konstaterade den inledningsvis att kommunen i sitt beslut att bevilja bidrag till vissa åtgärder inte hade ansett att sökanden haft särskilda skäl för att välja den aktuella bostaden. Kommunen hade tvärtom konstaterat i det beslutet att det inte fanns särskilda skäl för valet av bostad. Kammarrätten fann därefter att sökanden inte hade haft särskilda skäl för att välja bostaden. Bidrag kunde därför inte beviljas för dörrautomatik och ramp.

Kammarrätten i Göteborg, dom 2016-02-25, målnummer 2087-15.

I nästa referat ansåg kammarrätten att kommunen fick anses ha gjort bedömningen att det funnits särskilda skäl för bostadsvalet när den tidigare hade beviljat bostadsanpassningsbidrag för vissa åtgärder. Kommunen bemötte inte sökandens uppgift att kommunen i ett tidigare beslut hade beviljat bidrag för att ta bort badkaret och installera en duschkabin.  Kammarrätten utgick därför från sökandens uppgift och ansåg att kommunen fick anses ha gjort bedömningen att det funnits särskilda skäl för sökanden att välja bostaden.

Kommunen fick anses ha bedömt att det fanns särskilda skäl

Kommunen

En person ansökte om bostadsanpassningsbidrag för att ta bort två trösklar och för dörrautomatik på hissdörren på bottenplanet och för en varnings- och halkskyddsremsa mellan lägenhetsdörren och trappan.

Kommunen avslog ansökan. Kommunen bedömde att sökta åtgärder och de övriga åtgärder som vid en helhetsbedömning kunde anses nödvändiga var kostnadskrävande. Vidare menade kommunen att det vid tidpunkten för bostadsbytet fanns lämpligare bostäder lediga och att de skäl som uppgetts för att välja den aktuella bostaden inte kunde anses vara sådana skäl som det talas om i lagen om bostadsanpassningsbidrag.

Förvaltningsrätten

Sökanden överklagade till förvaltningsrätten. Domstolen ansåg att ansökan gällde kostnadskrävande åtgärder och att det inte fanns särskilda skäl för valet av bostad.

Kammarrätten

Sökanden överklagade till kammarrätten. Domstolen ansåg att sökanden borde beviljas bostadsanpassningsbidrag för att ta bort två trösklar och för att montera hissdörrsautomatik. Kammarrätten prövade inte rätten till bidrag till varnings- och halkskyddsremsa. Ett kortfattat referat av domen i den delen som handlar om varnings- och halkskyddsremsan, finns på webbsidan "Hjälpmedel". Du finner en länk dit under "Relaterad information".

I överklagandet till kammarrätten framhöll sökanden att hon redan hade fått bostadsanpassningsbidrag för att ta bort badkaret och för att ställa i ordning en duschplats. Genom detta hade handläggaren godkänt flytten till den nya bostaden, anförde sökanden. Kammarrätten förelade kommunen att yttra sig över överklagandet med kompletteringar men kommunen gjorde inte det. Kammarrätten utgick därför från  sökandens uppgift. Kammarrätten menade att kommunen genom sitt agerande, med hänsyn till lydelsen av 9 § lagen om bostadsanpassningsbidrag, fick anses ha gjort bedömningen att det funnits särskilda skäl för sökanden att välja den aktuella bostaden. Kammarrätten ansåg även att åtgärderna var nödvändiga.

Kammarrätten i Göteborg, dom 2014-01-03, målnummer 68-13.

Ingen betydelse att tidigare bostad anpassats eller varför sökanden flyttat

Observera att kommunen vid prövningen av om det finns särskilda skäl inte ska fästa avseende vid att den tidigare bostaden anpassats med stöd av bostadsanpassningsbidrag. Inte heller har det någon betydelse varför sökanden har valt att flytta från den förra bostaden, det är hans eller hennes ensak. Vad som ska prövas är skälen för valet av bostad. Detta belyser följande referat av en dom från Regeringsrätten (numera Högsta förvaltningsdomstolen).

Rättsfall, inte särskilda skäl

Kommunen

De förändringar som krävdes i den nya lägenheten var bland annat en dusch i stället för ett badkar, en högre toalettstol, en bredare badrumsdörr och en höjd diskbänk. Enligt sökanden var den nya lägenheten bättre lämpad för hans och hustruns behov än den gamla lägenheten. Den öppnare planlösningen i den nya lägenheten gjorde det lättare för honom att förflytta sig och medförde en väsentligt minskad arbetsbörda för hustrun i vården av honom och därigenom en ökad möjlighet för vård av honom i hemmet.

Kommunen fann att det inte fanns särskilda skäl för valet av bostad och lämnade därför ansökan utan bifall.

Länsrätten

Länsrätten avslog överklagandet med följande motivering. Makarna har flyttat till en mindre lägenhet i grannfastigheten. Denna bostad är i behov av anpassningsåtgärder för cirka 60.000 kronor. Makarnas förra lägenhet har blivit anpassad för 103.325 kronor. Särskilda skäl har inte funnits för makarna att byta bostad.

Kammarrätten

Kammarrätten delade länsrättens bedömning.

Regeringsrätten

Sökanden överklagade till Regeringsrätten, som avslog överklagandet med bland annat följande motivering.

Avseende ska inte fästas vid att den tidigare bostaden har anpassats och vid skälen för flyttningen. Fråga i målet är i stället om de skäl som sökanden har anfört kan anses utgöra sådana särskilda skäl för valet av bostad som avses i 8 § (numera 9 §) lagen om bostadsanpassningsbidrag.

Sökanden har uppgett att makarna inför det planerade lägenhetsbytet läste annonser om hyreslägenheter belägna i och i närheten av det område de bor i samt att de vänt sig till Familjebostäder då det blev känt att deras nya lägenhet var ledig. Någon utredning utöver detta föreligger inte om att makarna skulle ha gjort försök att hitta en bostad som inte gjorde det nödvändigt att vidta anpassningsåtgärder.

Enbart det förhållandet att makarna fått lägre kostnader för boendet och en allmänt sett mera lämplig och lättskött lägenhet i en likvärdig boendemiljö utgör inte sådana särskilda skäl som avses i bestämmelsen. Även om man måste beakta deras önskemål att bo kvar i det område där de levt sedan lång tid samt det faktum att lägenheten ligger nära vårdcentral och läkare synes de inte ha vidtagit tillräckligt omfattande försök att finna en bostad som inte kräver anpassningsåtgärder i den utsträckning som är aktuell i målet. Det är inte heller visat att anpassningsåtgärderna till sin karaktär är sådana att det skulle föreligga svårigheter att finna en bostad som innefattar nämnda anpassningar. Det kan därför inte anses utrett att sökanden är berättigad till sökt bostadsanpassningsbidrag.

Regeringsrätten, dom 1996-06-04, målnummer 4396-1995.

Speciella åtgärder

Vissa anordningar, till exempel höj- och sänkbara kök, clos-o-mater, dörrautomatik och liknande, är till sin karaktär sådana att man även vid omfattande försök mera sällan kan finna en bostad som har dessa inrednings- och utrustningsdetaljer. Svårigheten att finna en lämplig bostad får då anses utgöra särskilda skäl för att välja en bostad som kräver anpassningsåtgärd, exempelvis ett höj- och sänkbart kök.

Rättsfall, särskilda skäl

Kommunen

Sökanden hade gångsvårigheter och behövde rullator. Hon flyttade från en anpassad enrumslägenhet till en mer centralt belägen tvårumslägenhet. Hennes ansökan om bidrag avsåg bland annat att ta bort badkaret och att ställa i ordning en duschplats, en ettgreppsblandare i köket och badrummet, en förhöjd toalettstol, att sätta upp två armstöd, att förbättra belysningen i badrummet och köket samt att sätta upp stödhandtag vid ytterdörren. Hon anförde bland annat följande. Hon bytte bostad därför att det förekom sådana störningar från lägenheten ovanför att hon inte stod ut längre och på grund av att hon inte klarade av att bära sin rullator i trappan ner till bottenplanet, Hon behövde vidare en större lägenhet för att kunna ta emot sina barn och barnbarn.

Kommunen avslog ansökan och anförde bland annat att sökandens skäl för att flytta inte medförde rätt till bostadsanpassningsbidrag.

Länsrätten

Sökanden överklagade till länsrätten. Domstolen biföll sökandens överklagande med följande motivering.

Prövningen av ansökan om bostadsanpassningsbidrag på grund av byte av bostad ska inriktas på skälen till valet av bostad och den nya bostadens lämplighet. Sökanden har flyttat till en lägenhet som är belägen i markplanet, vilket medfört att hennes möjligheter att ta sig till och från bostaden med hjälp av rullator har förbättrats. De sökta anpassningsåtgärdernas karaktär är vidare sådana att det regelmässigt är svårt att finna en lägenhet som inte kräver någon av dessa anpassningsåtgärder. Mot denna bakgrund föreligger särskilda skäl för sökandens val av bostad.

Kommunen överklagade till kammarrätten som inte meddelade prövningstillstånd.

Länsrätten i dåvarande Malmöhus län, dom 1995-05-22, målnummer Ö 11524-94.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej