Friyta för lek och utevistelse för förskolor och skolor

På tomter som ska bebyggas med bostäder eller lokaler för fritidshem, förskola, skola eller annan liknande verksamhet ska det på tomten eller i närheten av den finnas tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse.

Om tomten redan är bebyggd ska kraven på friyta tillgodoses i skälig utsträckning. Om en byggnad ändras och ändringen kräver lov eller anmälan, ska kraven på friyta tillämpas i den utsträckning som är skälig med hänsyn till kostnaderna för arbetet och tomtens särskilda egenskaper. Eftersom friytan är viktig för skolor och förskolor kan det vara rimligt att ställa samma krav på friyta vid tidsbegränsade bygglov som vid permanenta bygglov.

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 10-11 §§

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 33 §

Friyta för lek och utevistelse som begrepp omfattar den yta som barnen kan använda på egen hand vid sin utevistelse. En friyta är ytan som går att leka på och som är tillgänglig för barnen i huvudsak under skoltid men även i viss mån på fritiden. Förrådsbyggnader, bil- och cykelparkering samt ytor för lastning och lossning är otillgängliga för barnen och ingår därmed inte i friytan för lek och utevistelse. Takterasser har begränsad tillgänglighet och betraktas därför som kompletterande ytor och ingår därmed inte heller i friytan.

Byggnadsnämnden ska bedöma vad som ska anses som tillräckligt stor och lämplig friyta för lek och utevistelse. Detta ska alltid göras i samband med prövning av bygglov. För friytor vid förskola, skola, fritidshem eller liknande verksamhet har Boverket tagit fram allmänna råd som förtydligar innebörden i bestämmelserna. För mer information se FRI -BFS 2015:1. För friytor vid bostäder finns inga allmänna råd.

I Boverkets byggregler  (BFS 2011:6), BBR, finns regler som främst handlar om hur byggnader ska utformas, men det finns även regler om tomter. Ta del av Boverkets byggregler under rubriken "Boverkets författningssamling" i "Relaterad information".

Reglerna för tomter gäller enbart tillgänglighet, brandskydd,samt skydd mot olyckor.

Boverkets byggregler – föreskrifter och allmänna råd - avsnitt 3:12

Boverkets byggregler – föreskrifter och allmänna råd - avsnitt 5

Boverkets byggregler – föreskrifter och allmänna råd - avsnitt 8:9

Tomter ska ordnas så att det finns lämpligt utrymme för parkering, lastning och lossning av fordon på tomten eller i närheten av den i skälig utsträckning. Om det inte finns tillräckliga utrymmen för både parkering och friyta, ska friyta ordnas i första hand. Observera att friyta ska anordnas, medan parkering m.m. ska ordnas i skälig utsträckning.

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 9-11 §§

Hur friytan ska anordnas och placeras

 När friytor för lek och utevistelse ska placeras och anordnas bör man särskilt beakta friytans storlek, utformning, tillgänglighet och säkerhet samt förutsättningarna för att bedriva ändamålsenlig verksamhet. Med ändamålsenlig verksamhet avses att friytan kan användas till lek, rekreation samt fysisk och pedagogisk aktivitet för den verksamhet som friytan är avsedd för. Friytan bör inte senare kunna tas i anspråk för annat ändamål utan att ersättas med friyta med likvärdiga möjligheter till varierande lek och utevistelse. Läs mer i Boverkets allmänna råd FRI - BFS 2015:1

Om tomten är bebyggd eller skolverksamheten etableras i en befintlig byggnad får kraven anpassas och ska tillgodoses i skälig utsträckning. Vid bedömning av vilka krav som är skäliga att ställa bör byggnadsnämnden särskilt ta hänsyn till förutsättningarna för ändamålsenlig verksamhet på friytan och att den är placerad så att barnen och eleverna själva kan ta sig dit. Läs mer i Bovekets allmänna råd FRI - BFS 2015:1

Var ska friytan placeras

För förskolor, skolor och fritidshem årskurs F-6 bör friytan placeras i direkt anslutning till förskolan, skolan eller fritidshemmet och barnen och eleverna bör själva kunna ta sig mellan byggnaden och friytan. För skolor årskurs sju till nio bör friytan placeras i direkt eller i nära anslutning till skolbyggnaden. Eleverna bör självständigt kunna ta sig mellan byggnaden och friytan. För gymnasieskolor bör friytan placeras och ordnas på det sätt som är skäligt med hänsyn till elevernas och verksamhetens behov. Läs mer i Boverkets allmänna råd FRI - BFS 2015:1.

Om barnen måste passera en trafikerad gata, väg eller större cykelstråk för att ta sig till sin skolgård ökar beroendet av personal som följer med ut, vilket kan göra att de är ute mer sällan. Det blir också svårare för personalen att fullgöra sitt ansvar för barnen i förskolan och skolan om gården inte ligger vid verksamheten.

Hur stor friyta behövs

Utifrån studier och aktuell forskning har flera kommuner tagit fram egna riktlinjer, med rekommenderade mått för friyta. Sådana riktlinjer är inte bindande men kan vara ett stöd vid handläggning av detaljplaner, bygglov och tillsynsärenden.

Vid bedömningen av om friytan är tillräckligt stor bör hänsyn tas till både storleken på friytan per barn och till den totala storleken på friytan. Ett rimligt mått på friyta kan vara 40 m2 per barn i förskolan och 30 m2 per barn i grundskolan.

Forskning visar att den totala storleken på friytan helst bör överstiga 3000 m2. På en gård som är mindre, oavsett antal barn, kan en barngrupp få svårt att utveckla lek och socialt samspel på ett sätt som tillgodoser deras behov (Mårtensson, Boldemann, o.a. 2009).

Friytan bör vara så rymlig att det utan svårighet eller risk för omfattande slitage går att ordna varierande terräng- och vegetationsförhållanden. Läs mer i Boverkets allmänna råd FRI - BFS 2015:1.

I bedömningen av storlek och kvalitéer kan även ingå tillgång på och tillgänglighet till närliggande lekområden, parker och grönområden, bollplaner, idrottsplaner, bad och naturområden för orientering, skidåkning och exkursioner.

Angöring och parkering

Entréerna för gående och cyklande bör placeras i förhållande till barnens färdväg till skolan. Väl placerade cykelställ, gärna under uppsikt från byggnaden är viktigt för att ge bästa möjliga förutsättningar för barnen att själva ta sig till skolan.

Parkering kan ligga på gatumark eller ordnas på något annat sätt. I de fall friytan är knapp ska parkering prioriteras bort till förmån för friyta för lek och utevistelse. Parkeringsplatser och angöringsplats för att hämta och lämna barn bör samordnas med trafikyta för leveranser och återvinning, så att gårdens lekbara friyta maximeras.

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 9 §

Vilka egenskaper ska friytan ha

Friytan bör kännetecknas av varierande terräng – och vegetationsförhållanden, goda sol- och skuggförhållanden, god luftkvalitet samt god ljudkvalitet. Vid placering och anordnande av friytan bör särskilt beaktas friytans tillgänglighet, säkerhet och förutsättningarna för att bedriva ändamålsenlig verksamhet. Läs mer i Boverkets allmänna råd FRI - BFS 2015:1.

Varierade terräng- och vegetationsförhållanden

Det finns samband mellan en friytas kvalitet och utevistelse. Ju högre kvalitet en friyta har, i form av grönska och väl planerade lekytor, desto mer tid spenderar barn utomhus. Utomhusleken kan också bidra till bättre kunskapsinhämtning och mentalt välbefinnande genom stressreducering och återhämtning. På svenska förskolor har utomhuslek på rymliga och gröna gårdar visat sig ha samband med bättre nattsömn, välbefinnande, viktkontroll och koncentrationsförmåga hos barnen.

En spännande och utmanande topografi är attraktiv och viktig eftersom den ger impulser till rörelse och lek. Vegetation är en av de viktigaste byggstenarna i en levande, föränderlig och rik utemiljö som stimulerar lek och bidrar till en god utevistelse. Vegetation, företrädesvis täta buskage eller naturlika planteringar, är också en av de viktigaste platserna för lek. En tät flerskiktad vegetation skapar en bra lek- och vistelsemiljö på en relativt liten yta.

Goda sol- och skuggförhållanden

Solljuset behövs för att bilda D-vitamin, men barns hud är känslig och behöver skyddas mot alltför mycket ultraviolett strålning. En indikator för en solsäker miljö är himmelsvyn. Om mer än halva himlen rakt ovanför barnens favoritställen täcks av grönska är den ultravioletta strålningen lagom. För mer information se Strålsäkerhetsmyndigheten 2009, Solskyddsfaktorer - Sju tips för säkrare lekplatser och friskare barn. 

Byggnadernas orientering, lekytornas placering och mängden vegetation på gården är redskap för att skapa goda sol- och skuggförhållanden. Byggnader för med sig slagskugga på norrsidan. Det medför att dessa ytor är mindre attraktiva och kommer att bli mindre använda.

Lekmiljöer där barn sitter stilla länge, till exempel sandlådor, bör placeras i skuggiga till halvskuggiga lägen, helst i trädskugga. Saknas uppvuxen växtlighet kan akuta solstrålningsproblem lösas med solsegel som placeras åt sydväst där solen lyser starkast mitt på dagen. För en mer långsiktig lösning planteras träd eller kraftiga lekbuskage.

Ljudkvalitet på friytan

Bedömning av ljudkvalitén bör göras utifrån avstånd och påverkan från stora vägar, miljöstörande verksamhet med mera. Buller från vägar kan minskas genom att man begränsar trafiken och hastigheten samt genom tystare vägbeläggningar. För höga bullernivåer kan till viss del styras genom gestaltning av den fysiska miljön. Vegetation har begränsad inverkan på ljudnivån, men skolbyggnaden kan användas som bullerskärm. Ljudnivån kan också minskas genom att bullerplank sätts upp.

Det finns inga regler för skolor och förskolegårdar vad gäller buller utomhus. För trafikbuller vid bostadsbyggnader finns dock regler. Dessa anger att buller från spårtrafik och vägar inte bör överskrida 55 dBA ekvivalent ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad. Om en uteplats ska anordnas i anslutning till byggnaden bör ljudnivån på uteplatsen inte överskrida 50 dBA ekvivalent ljudnivå samt 70 dBA maximal ljudnivå. Ljudnivåerna som gäller för utemiljöer vid bostäder kan vara vägledande för friytor vid skol- och förskolegårdar.Läs mer på Sveriges Riksdags webbplats Förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader

Tillgänglighet

Alla barn och unga ska kunna använda och vara delaktiga i utemiljön på förskolegårdar och skolgårdar. Tillgänglighet är en förutsättning för att alla barn ska kunna ta sig fram på gården och det ska vara lätt att orientera sig så att man känner sig trygg. Vid grundsärskolor och specialskolor måste utemiljön anpassas för att möta elevernas specifika behov. Barn med funktionsnedsättning går dock oftast i den vanliga grundskolan, vilket gör att också dessa utemiljöer behöver vara anpassade. Många barn med funktionsnedsättning har svårigheter med att sortera sinnesintryck vilket leder till trötthet och koncentrationssvårigheter. Utemiljö behöver därför innehålla reträttplatser som erbjuder paus och återhämtning.

I BBR finns regler om tillgänglighet på tomter. Enligt dessa regler ska det finnas minst en tillgänglig och användbar gångväg mellan entrén till byggnaden och friytorna. I det allmänna rådet som hör till reglerna finns vägledande mått på sådana gångvägar. De ska utformas så att personer med nedsatt rörelseförmåga kan förflytta sig utan hjälp.

Boverkets byggregler – föreskrifter och allmänna råd - avsnitt 3:12

Vid nyanläggning av allmänna platser gäller Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga på allmänna platser och inom områden för andra anläggningar än byggnader, ALM. I ALM ställs krav på tillgänglighet och användbarhet på allmänna platser och områden för andra anläggningar. Läs mer i boverkets allmänna råd ALM- BFS 2011:5.

Sedan 1 januari 2015 är bristande tillgänglighet en diskriminerings¬grund enligt diskrimineringslagen. Om utemiljön inte uppfyller kraven på tomters tillgänglighet i plan- och bygglagstiftningen är det diskriminering mot personer med funktionsnedsättning. Se länk till Prop. 2013/14:198 i relaterad information.

Säkerhet

I BBR finns regler om säkerhet vid användning och då i synnerhet skydd mot olyckor på tomter. För utemiljöer på tak är det särskilt viktigt med räcken.

Boverkets byggregler – föreskrifter och allmänna råd - avsnitt 8:9

 Många utemiljöer för barn har fasta lekredskap med stötdämpande underlag. Fasta lekredskap ska anordnas så att risken för personskador begränsas. Underlaget till gungor, klätterställningar och dylika lekredskap ska vara stötdämpande och i övrigt så utformat att risken för personskador vid en olycka begränsas. Exempel på hur fasta lekredskap kan utformas finns i Europastandarderna SS-EN 1176-1 och SS-EN 1176-7. Exempel på stötdämpande underlag och provningsmetoder för stötdämpande underlag finns i SS-EN 1177.

Boverkets byggregler – föreskrifter och allmänna råd - avsnitt 8:9

 Lekplatser och fasta anordningar på lekplatser ska underhållas så att risken för olycksfall begränsas.

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 15 §

När en ny lekplats har uppförts bör en installationsbesiktning utföras av en person med erforderlig kompetens att bedöma överensstämmelse med tillämpliga delar av SS-EN 1176 och SS-EN 1177. Kontinuerliga besiktningar och underhåll bör sedan enligt standarden SS- EN 1176-7:2008 utföras av en kompetent person och dokumenteras så att den vid behov kan verifieras. Planer för besiktning, kontroll, drift och underhåll för varje lekplats bör upprättas och följas. Förutom den årliga säkerhetsbesiktningen bör enligt standarden rutinmässiga visuella kontroller och regelbundna funktionskontroller göras. För redskap som utsätts för stora påfrestningar eller skadegörelse kan dagliga visuella kontroller vara nödvändiga. Dessa kontroller kan göras av fastighetsägaren själv.

I BBR finns också krav på brandskydd. Om utemiljöer placeras på en byggnads tak finns det olika brandskyddskrav som ska uppfyllas. Dels ska taktäckningen inte vara lättantändlig för att begränsa brandspridningen, dels är det krav på antalet utrymningsvägar och gångavstånd till dessa. Möjlighet till säker utrymning vid brand kan även behövas på exempelvis en innergård i ett slutet kvarter.

Boverkets byggregler – föreskrifter och allmänna råd - avsnitt 5

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej