Byggregler för bostäder till nyanlända

Sedan lagen (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning började gälla har Boverket fått ett antal förfrågningar om vilka byggregler som gäller. En vanlig fråga är om det är möjligt att dela upp större bostäder för uthyrning i mindre delar och hur det i så fall påverkar brandskyddet. Några särskilda regler för bostäder för nyanlända finns inte utan det är ordinarie regler som gäller. Boverkets byggregler ändrades däremot under 2016 bland annat för att underlätta tillkomsten av bostäder avsedda för en person.

De grundläggande kraven på byggnader finns i Plan och bygglagen (PBL) med tillhörande förordning (PBF). Dessa krav utvecklas och preciseras av Boverkets i våra byggregler (BBR) och i konstruktionsreglerna (EKS).

Reglerna gäller vid uppförande av nya byggnader och vid ändring av byggnader och består av föreskrifter och allmänna råd utifrån de egenskapskrav och utformningskrav som finns i PBL De innebär bland annat krav på bärande konstruktioner, ljudisolering, energihushållning, bostadsutformning, tillgänglighet och brandskydd. Boverket ansvarar däremot inte för hyresrättsliga frågor.

För anläggningsboenden för asylsökande i migrationsverkets regi finns vissa undantag i plan- och byggförordningen som trädde i kraft den första januari 2016. En asylsökande är en person som ansökt om skydd och som väntar på ett beslut. Dessa regler gäller därmed inte för bostäder till nyanlända som har beviljats uppehållstillstånd.

Regler i BBR som kan underlätta för bland andra nyanlända infördes den första juli 2016. Reglerna innebär att man för en grupp boende kan bygga små bostäder avsedda för en person där man delar bland annat kök och hygienrum. En möjlighet som tidigare enbart funnits i studentbostäder.

Vad gäller om man hyr ut delar av en bostadslägenhet

En bostadslägenhet är en ur upplåtelsehänseende självständig enhet. Det innebär att den ska uppfylla särskilda krav på bostadsutformning, ljudisolering, tillgänglighet, brandsäkerhet med mera.

Ett specialfall är när man är inneboende i någon annans bostad. I det fallet hyr man ett eller flera rum inne i en bostadslägenhet där den som disponerar bostaden också bor. Som inneboende kan man då ha ett muntlig eller skriftligt avtal om det rummet och gemensamma ytor. Det är dock den som äger/disponerar lägenheten som ansvarar för lägenheten som helhet gentemot fastighetsägaren.

Om en tidigare större bostad delas upp i olika delar med enskilda hyreskontrakt kan det utifrån ett byggregelperspektiv tyda på att det rör sig om flera olika bostadslägenheter och det krävs i så fall bygglov för att inrätta nya bostadslägenheter, med undantag för enbostadshus där högst ytterligare en bostad kan inrättas utan bygglov. Varje bostadslägenhet ska då uppfylla de krav som finns för bostadslägenheter enligt BBR på bostadsutformning, skydd mot buller, hygien hälsa och miljö med mera.

Slutligen kan en ändrad användning kräva att byggnaden behöver ändras även om det varken krävs anmälan eller bygglov. Vissa anpassningar och avsteg från utformningskraven och de tekniska egenskapskraven kan då göras i skälig omfattning.

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 8 §

Vilken verksamhetsklass ska gälla för brandskyddet

När det gäller de så kallade verksamhetsklasserna som finns i brandskyddsavsnitt i BBR så finns det två alternativ för bostäder, verksamhetsklass 3A som gäller för de flesta bostäder och verksamhetsklass 3B som kan tillämpas för gemensamhetsboenden som HVB-hem och liknande. Varje bostadslägenhet, det vill säga varje enhet som är avsedd att nyttjas som en egen enhet, ska då uppfylla gällande brandskyddskrav när den uppförs eller ändras. Grundkraven för bostäder vad gäller brandskydd är att varje bostad ska utgöra en egen brandcell med en timmes brandmotstånd, vara försedd med brandvarnare och ha minst två av varandra oberoende utrymningsvägar. Den alternativa utrymningsvägen utgörs oftast av fönster där man antigen kan ta sig ner till marken själv eller få hjälp av räddningstjänstens stegutrustning. Principen är att man ska kunna ta ansvar för sin egen säkerhet inom bostaden och inte riskera att förolyckas av en brand som startar i en grannlägenhet eller om trapphuset blir rökfyllt.

I gemensamhetsboenden i verksamhetsklass 3B finns möjlighet att utforma brandskyddet på ett annat sätt än i Vk3A. Man kan bland annat ha en något enklare brandcellsindelning och varje bostad behöver inte ha direkt tillgång till en utrymningsväg. Detta kompenseras då av andra brandskyddsåtgärder som automatiskt brand- och utrymningslarm samt nödbelysning.

Kan brandskyddet utformas i andra verksamhetsklasser än Vk3
Ur ett brandsäkerhetsperspektiv skulle verksamhetsklass 4 som gäller för tillfälligt boende i form av hotell och liknande kunna vara en möjlighet då det generellt innebär en högre brandsäkerhetsnivå än för bostäder. På så sätt skulle hotell och liknande byggnader ur ett brandsäkerhetsperspektiv kunna användas till boende för nyanlända. Observera då att övriga krav på tillgänglighet och utformning av bostäder normalt inte uppfylls i hotell utan de är utformade för tillfälligt boende.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej