Barnsäkerhet
I hemmet och dess närhet inträffar mer än hälften av alla barnolyckor. Barn är särskilt sårbara genom sin litenhet, ofärdiga motorik, högre känslighet och begränsade uppfattningsförmåga. Barnsäkerhetsbestämmelser har därför funnits i de svenska byggreglerna sedan 1973 och spelar en viktig roll för att hålla antalet allvarliga skador och dödsfall nere vid olyckor för barn.
Regler om barnsäkerhet
Enligt plan- och bygglagen, PBL, ska byggnadsverk ha de tekniska egenskaper som är väsentliga i fråga om säkerhet vid användning. Enligt plan- och byggförordningen, PBF, ska byggnadsverk vara projekterade och utförda på ett sådant sätt att de vid användning eller drift inte innebär oacceptabel risk för olyckor. I Boverkets byggregler, BBR, finns regler för personsäkerhet och särskilda krav på barnsäkerhet.
4 §
Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är vä-
sentliga i fråga om
1. bärförmåga, stadga och beständighet,
2. säkerhet i händelse av brand,
3. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön,
4. säkerhet vid användning,
5. skydd mot buller,
6. energihushållning och värmeisolering,
7. lämplighet för det avsedda ändamålet,
8. tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga,
9. hushållning med vatten och avfall,
10. bredbandsanslutning, och
11. laddning av elfordon.
Vad som krävs för att ett byggnadsverk ska anses uppfylla första stycket framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 §. Lag (2020:239) .
4 a §
En kommun får inte i andra fall än som följer av 4 kap.
12 och 16 §§ eller i fall där kommunen handlar som byggherre eller fastighetsägare, ställa egna krav på ett byggnadsverks tekniska egenskaper vid planläggning, i andra ärenden enligt denna lag eller i samband med genomförande av detaljplaner.
Om en kommun ställer sådana egna krav, är dessa krav utan verkan. Lag (2014:900) .
10 §
För att uppfylla det krav på säkerhet vid användning som anges i 8 kap. 4 § första stycket 4 plan- och bygglagen
(2010:900) ska ett byggnadsverk vara projekterat och utfört på ett sådant sätt att det vid användning eller drift inte innebär en oacceptabel risk för halkning, fall, sammanstötning, brännskador, elektriska stötar, skador av explosioner eller andra olyckor.
Reglerna i detta avsnitt gäller för byggnader, för obebyggda tomter som ska förses med en eller flera byggnader samt för andra anläggningar än byggnader på tomter. Reglerna för tomter och andra anläggningar än byggnader finns samlade i avsnitt 8:9. I vissa angivna fall gäller reglerna endast för sådana utrymmen i byggnader där barn kan vistas . (BFS 2014:3).
Allmänt råd Med utrymmen där barn kan vistas avses rum, delar av rum eller utrymmen där barn i förskoleåldern ska kunna vistas eller kan tänkas uppehålla sig utan ständig tillsyn av vuxna. Exempel på sådana utrymmen är bostadslägenheter och gemensamma utrymmen i bostadshus som t.ex. korridorer, trapphus, tvättstugor och fritidslokaler. Hit räknas även gästrum i hotell och utrymmen i förskolor, barnavårdscentraler, barnkliniker, bibliotek, köpcentrum och andra liknande lokaler. De särskilda kraven gäller även sådana kommunikations- eller utrymningsvägar som hör ihop med utrymmen där barn i förskoleåldern kan tänkas uppehålla sig. Ytterligare vägledning finns i Boverkets handbok Bygg barnsäkert – i byggnader, på tomter och i utemiljön.Utrymmen där barn kan vistas
I vissa fall gäller reglerna i BBR endast för sådana utrymmen i byggnader där barn kan vistas utan ständig tillsyn av vuxna.
Med barn avses i det här sammanhanget barn upp till förskoleåldern. Det handlar alltså om barn som är yngre än sex år, det vill säga 72 månader.
Med utrymmen där barn kan vistas utan ständig tillsyn av vuxna avses exempelvis bostäder och gemensamma utrymmen i bostadshus. Det kan också handla om barnavårdscentraler, bibliotek, köpcentra, idrottsanläggningar samt gästrum på hotell och andra liknande lokaler. Däremot avses vanligtvis inte arbetsplatser, till exempel kontorslokaler.
Reglerna i detta avsnitt gäller för byggnader, för obebyggda tomter som ska förses med en eller flera byggnader samt för andra anläggningar än byggnader på tomter. Reglerna för tomter och andra anläggningar än byggnader finns samlade i avsnitt 8:9. I vissa angivna fall gäller reglerna endast för sådana utrymmen i byggnader där barn kan vistas . (BFS 2014:3).
Allmänt råd Med utrymmen där barn kan vistas avses rum, delar av rum eller utrymmen där barn i förskoleåldern ska kunna vistas eller kan tänkas uppehålla sig utan ständig tillsyn av vuxna. Exempel på sådana utrymmen är bostadslägenheter och gemensamma utrymmen i bostadshus som t.ex. korridorer, trapphus, tvättstugor och fritidslokaler. Hit räknas även gästrum i hotell och utrymmen i förskolor, barnavårdscentraler, barnkliniker, bibliotek, köpcentrum och andra liknande lokaler. De särskilda kraven gäller även sådana kommunikations- eller utrymningsvägar som hör ihop med utrymmen där barn i förskoleåldern kan tänkas uppehålla sig. Ytterligare vägledning finns i Boverkets handbok Bygg barnsäkert – i byggnader, på tomter och i utemiljön.I BBR hänvisas det till två standarder för provning av barnsäkerhet, SS-EN 13126-5 och SS-EN16281. Testerna enligt dessa standarder utgår från barn yngre än 52 månader. Observera att krav på barnsäkerhet enligt BBR kan ställas på utrymmen där barn upp till 72 månader kan vistas.
Säkerhetsanordningar för fönster och balkongdörrar
I byggreglerna skiljer man på "säkerhetsbeslag" och "spärranordning" för öppningsbara fönster, fönsterdörrar, glaspartier och dylikt. Säkerhetsbeslag avser en spärr som fixerar en öppningsbåge i stängt läge, medan spärranordning avser en anordning som begränsar bågens öppningsmått vid till exempel vädring. Säkerhetsbeslag och spärranordning kan vara kombinerade i samma beslag.
I BBR finns krav på att öppningsbara fönster och glaspartier med karmunderkant lägre än 1,8 meter över golvet har antingen säkerhetsbeslag, spärranordningar eller andra skydd mot att barn faller ut. Kravet gäller i utrymmen där barn kan vistas. För lågt sittande fönster, där avståndet mellan glasytan och golvet är mindre än 0,60 meter, och för balkongdörrar gäller utifrån risken för fall ett högre krav. Lågt sittande fönster och balkongdörrar ska ha både säkerhetsbeslag och spärranordningar. Fönster eller fönsterdörrar i markplanet är dock undantagna från krav på säkerhetsanordningar.
I utrymmen där barn kan vistas ska öppningsbara fönster och glaspartier – t.ex. balkonginglasningar – vilkas karmunderkant sitter lägre än 1,8 meter över golvet ha säkerhetsbeslag, spärranordningar eller andra skydd som begränsar risken för att barn ska falla ut. Balkongdörrar och öppningsbara fönster där avståndet mellan glasytan och golvet är mindre än 0,60 meter ska ha säkerhetsbeslag och spärranordningar som hindrar barn från att öppna och passera dörren eller fönstret.
Säkerhetsanordningar behöver inte finnas på fönster eller fönsterdörrar i markplanet.
Allmänt råd Med säkerhetsbeslag avses här ett beslag med en spärr som fixerar t.ex. ett fönster i stängt läge. Med spärranordning avses en anordning med en spärr som hindrar t.ex. ett fönster från att få mer än 10 cm fri öppning. Båda dessa anordningar bör vara utförda så att spärren inte kan hävas av barn men ändå kan nyttjas av personer med nedsatt rörelseförmåga. Barnsäkerhet, hållfasthet och beständighet kan provas enligt SS-EN 13126-5 eller SS-EN 16281. (BFS 2014:3).Testmetoder
Barnsäkerhet, hållfasthet och beständighet kan provas enligt två olika standarder, SS-EN 13126-5 och SS-EN16281. För fönsterbeslag avser dessa standarder endast spärranordning för till exempel vädring. Test av säkerhetsbeslag som fixerar en öppningsbåge i stängt läge, kan göras enligt Nordtests metod NT CONS 018. Den gäller för barn upp till och med 60 månader och avser fixering i stängt läge så kallad closing device, fixerat fullt öppningsläge så kallat airing device samt vädringsläge även kallat locking device med maximal fri öppning 100 mm.
Kraven i BBR är att öppningsmåttet får vara högst 10 cm där barnsäkerhet krävs. Måttet 10 cm enligt BBR innebär en byggtolerans på +/- 5 mm. NT CONS 018 kan även användas för test av spärranordning enligt BBR. Standarden SS-EN 13126-5 anger däremot 89 mm som största öppning av spärranordning för barnsäkerhet och 100 mm för andra spärranordningar där inte barnsäkerhet krävs. Om man uppfyller standarden uppfyller man alltså kraven i BBR med marginal.
I utrymmen där barn kan vistas ska öppningsbara fönster och glaspartier – t.ex. balkonginglasningar – vilkas karmunderkant sitter lägre än 1,8 meter över golvet ha säkerhetsbeslag, spärranordningar eller andra skydd som begränsar risken för att barn ska falla ut. Balkongdörrar och öppningsbara fönster där avståndet mellan glasytan och golvet är mindre än 0,60 meter ska ha säkerhetsbeslag och spärranordningar som hindrar barn från att öppna och passera dörren eller fönstret.
Säkerhetsanordningar behöver inte finnas på fönster eller fönsterdörrar i markplanet.
Allmänt råd Med säkerhetsbeslag avses här ett beslag med en spärr som fixerar t.ex. ett fönster i stängt läge. Med spärranordning avses en anordning med en spärr som hindrar t.ex. ett fönster från att få mer än 10 cm fri öppning. Båda dessa anordningar bör vara utförda så att spärren inte kan hävas av barn men ändå kan nyttjas av personer med nedsatt rörelseförmåga. Barnsäkerhet, hållfasthet och beständighet kan provas enligt SS-EN 13126-5 eller SS-EN 16281. (BFS 2014:3).Risk för utestängning
Eftersom utestängning på balkong är lätt hänt om draghandtag eller annan öppningsmöjlighet saknas på utsidan, kan det innebära stor fara för personer vintertid, särskilt barn och gamla. Reglerna i plan- och byggförordningen anger generellt att man ska beakta risk för olyckor. Boverkets byggregler innehåller dock inga särskilda regler om risk för utestängning på till exempel en balkong. Om en sådan risk finns måste man ändå beakta detta.
10 §
För att uppfylla det krav på säkerhet vid användning som anges i 8 kap. 4 § första stycket 4 plan- och bygglagen
(2010:900) ska ett byggnadsverk vara projekterat och utfört på ett sådant sätt att det vid användning eller drift inte innebär en oacceptabel risk för halkning, fall, sammanstötning, brännskador, elektriska stötar, skador av explosioner eller andra olyckor.
Dörrar till hygienrum, bastu och andra utrymmen där någon kan bli oförutsett instängd, ska ha en sådan stängningsanordning att en reglad eller låst dörr kan öppnas både inifrån och utifrån utan nyckel eller särskilt verktyg.
En bastu ska utformas så att den snabbt kan utrymmas. Dörren ska vara utåtgående eller av pendeltyp. Dörren får inte ha lås och dörrbladet ska inte kunna fastna i karmen till följd av värmeutvidgning eller påverkan av fukt.
I utrymmen där barn kan vistas ska dörrar till driftutrymmen förses med en sådan stängningsanordning att de kan öppnas inifrån utan nyckel.
I utrymmen där barn kan vistas ska dörrar eller lock till frys-, kyl- och svalskåp och dylikt som är lätt åtkomliga för barn, ha sådana stängningsanordningar att dörren eller locket kan öppnas inifrån av ett barn.
Allmänt råd Lämplig utformning av dörrar eller lock som kan öppnas inifrån finns i SS-EN 60335-2-24. Regler om skydd mot instängning ges också ut av Arbetsmiljöverket.Skydd mot klämskador
I BBR finns krav på skydd mot klämning. Byggnaders rörliga delar och anordningar ska vara placerade och utformade så att risken för personskador genom klämning eller liknande begränsas. Med rörliga delar avses bland annat dörrar inklusive karmar och trycken.
Byggnader ska utformas så att risken för personskador till följd av sammanstötning begränsas. Byggnaders rörliga delar och anordningar ska vara placerade och utformade så att risken för personskador genom klämning eller liknande begränsas.
Allmänt råd Delar av byggnader och andra fasta anordningar, placerade på mindre höjd än 2,20 meter över gångbana, bör byggas in eller utmärkas särskilt så att de inte utgör risk för personer med nedsatt synförmåga. Pendeldörrar bör utformas så att det går att se igenom dem. Dörrar i skolor och förskolor samt entrédörrar till bostäder bör ha klämskydd.Klämskydd i skolor och förskolor
Enligt det allmänna rådet bör dörrar i skolor och förskolor ha klämskydd. Byggherren bör göra en bedömning av hur kravet ska tillämpas på olika skolor eller för olika utrymmen i skolan. I till exempel utrymmen med många personer och risk för trängsel kan risken för klämskador bedömas som högre. Klämskador är vanligast för barn under 15 år, vilket innebär att risken kan bedömas som lägre på högstadiet eller i högskolor. Jämför Boverkets konsekvensutredning för BBR avsnitt 8:31, BFS 2008:20.
Byggnader ska utformas så att risken för personskador till följd av sammanstötning begränsas. Byggnaders rörliga delar och anordningar ska vara placerade och utformade så att risken för personskador genom klämning eller liknande begränsas.
Allmänt råd Delar av byggnader och andra fasta anordningar, placerade på mindre höjd än 2,20 meter över gångbana, bör byggas in eller utmärkas särskilt så att de inte utgör risk för personer med nedsatt synförmåga. Pendeldörrar bör utformas så att det går att se igenom dem. Dörrar i skolor och förskolor samt entrédörrar till bostäder bör ha klämskydd.Klämskydd i bostäder
Entrédörrar i bostäder bör ha klämskydd.
Byggnader ska utformas så att risken för personskador till följd av sammanstötning begränsas. Byggnaders rörliga delar och anordningar ska vara placerade och utformade så att risken för personskador genom klämning eller liknande begränsas.
Allmänt råd Delar av byggnader och andra fasta anordningar, placerade på mindre höjd än 2,20 meter över gångbana, bör byggas in eller utmärkas särskilt så att de inte utgör risk för personer med nedsatt synförmåga. Pendeldörrar bör utformas så att det går att se igenom dem. Dörrar i skolor och förskolor samt entrédörrar till bostäder bör ha klämskydd.Hur klämskydd ska utformas
För att möjliggöra olika sorters klämskydd innehåller det allmänna rådet inte någon anvisning om hur klämskydd bör utformas.
Det finns flera varianter på klämskydd, bland annat så kallad soft kant, som har avrundade kanter på dörrbladet. Rätt utformade avrundade kanter minskar risken för svåra skador vid klämning. Det finns också så kallade mjukstängare på dörren (dörrbroms). En ytterligare möjlighet är att metallpartier för entréer och kommunikationsutrymmen utformas med klämfri bakkant. För innerdörrar (trädörrar) finns olika varianter för skydd vid både anslags- och gångjärnssidan. Vilket utförande och vilken omfattning som uppfyller kravet på klämskydd är därför en bedömningsfråga, beroende på miljö och verksamhet.
Det kan vara bra att tänka på att idag är klämskydd oftast monterad på dörren när dörren levereras från fabriken. Att integrera klämskydd i dörrar ger sannolikt längre livslängd än om man väljer att sätta på klämskydd i efterhand. Uppskattad livslängd för en dörr är 40 år. Vad livslängden blir med klämskydd kan diskuteras, men ett rimligt antagande torde vara att om klämskydd är en del av dörrens formgivning kan livslängden vara densamma. För lösa klämskydd, som monteras i efterhand är sannolikt livslängden väsentligt kortare.
Placering av utslagsvask
I BBR finns krav på att utslagsvask ska placeras så att risken för skållningsskador begränsas. Det är viktigt för säkerheten att köket är planerat så att man kan lyfta kastruller med hett innehåll direkt från spisen till utslagsvasken över en sammanhängande bänkyta. Om man måste lyfta kastruller ut över golvet finns det risk att man skållskadar barn som leker där, sig själv eller andra som arbetar i köket. Köksö som innehåller spis men inte utslagsvask, eller parallellkök med utslagsvask och spis på motställda sidor är inte lämpliga ur säkerhetssynpunkt.
Film
För att visa det här innehållet behöver vi kunna spara kakor i din webbläsare.