För vad kan en detaljplan ändras
Det finns inte någon uttalad gräns för vad som kan göras inom ramen för ändring av detaljplan. Ändringen ska dock uppfylla plan- och bygglagens krav på tydlighet och rymmas inom syftet för den ursprungliga detaljplanen. Det är kommunen som i det enskilda fallet avgör om det är lämpligt att ändra en detaljplan eller om den befintliga planen ska ersättas med en ny eller upphävas.
Ändringen ska vara förenlig med planens syfte
Ändringar i en detaljplan kan göras om ändringen är förenlig med planens syfte, med övriga planbestämmelser och i övrigt inte innebär några olägenheter. Det är kommunen som avgör om det är lämpligt att använda sig av ändring av detaljplan i ett enskilt fall.
32 §
En detaljplan får inte omfatta ett större område än vad som behövs med hänsyn till planens syfte och genomförandetid.
Den avsedda regleringen av bebyggelsen, byggnadsverk och miljön i övrigt ska tydligt framgå av planen.
Detaljplanen får inte vara mer detaljerad än som behövs med hänsyn till planens syfte. Lag (2011:335) .
Planens syfte avgör
Planens syfte är grunden för de planbestämmelser som kommunen väljer att ange i detaljplanen. I detaljplanens syfte förklaras anledningen till detaljplanen och vad som avses uppnås genom planen. Planens syfte används även vid tolkning av planen vid till exempel ansökan om bygglov.
32 §
En detaljplan får inte omfatta ett större område än vad som behövs med hänsyn till planens syfte och genomförandetid.
Den avsedda regleringen av bebyggelsen, byggnadsverk och miljön i övrigt ska tydligt framgå av planen.
Detaljplanen får inte vara mer detaljerad än som behövs med hänsyn till planens syfte. Lag (2011:335) .
I sådana fall då kommunen avser att ändra ändamålet för markanvändningen definitivt, det vill säga ändra huvudsyftet med den gällande detaljplanen, behöver detta ske genom att den gamla planen ersätts med en ny detaljplan. (jfr prop. 1990/91:146 sid. 48)
Om ändring i plan- och bygglagen (1987:10), m.m., prop. 1990/91:146 (på Sveriges riksdags webbplats)
Planens syfte kan vara anspråkslöst och enbart ange vilken användning som avses i planen. Syftet kan också vara mer utförligt och tydligt ange motiv till planbestämmelserna. Ett exempel kan vara ett område som har begränsade byggrätter, vilket i syftet förklaras med att kommunen vill säkerställa karaktären av fritidshusområde. Om kommunen då vill ändra planen för att utöka byggrätterna och möjliggöra permanentboende måste kommunen överväga om det verkligen är förenligt med planens syfte. I ett sådant fall är det förmodligen mer lämpligt att ta fram en ny detaljplan, där de nya förutsättningarna och syftena kan prövas.
Tydlighetskravet gäller
I plan- och bygglagen, PBL, finns det ingen uttrycklig regel som begränsar möjligheterna att ändra en detaljplan. De krav på tydlighet som finns i lagen ska vara tillräckliga för att hindra att planändringar leder till svåröverskådliga planer. (jfr prop. 1990/91:146 sid. 47)
Om ändring i plan- och bygglagen (1987:10), m.m., prop. 1990/91:146 (på Sveriges riksdags webbplats)
32 §
En detaljplan får inte omfatta ett större område än vad som behövs med hänsyn till planens syfte och genomförandetid.
Den avsedda regleringen av bebyggelsen, byggnadsverk och miljön i övrigt ska tydligt framgå av planen.
Detaljplanen får inte vara mer detaljerad än som behövs med hänsyn till planens syfte. Lag (2011:335) .
En lång rad beslut om ändring av en plan kan leda till att plansituationen blir svårgenomtränglig och oöverskådlig. Risken för missförstånd och förbiseenden får inte underskattas. Det finns därför anledning till viss försiktighet när det gäller att ändra planer. Tydlighetskravet innebär därför att en ny plan behöver tas fram i stället för att ändra en befintlig, i situationer där det finns behov av många efterföljande ändringar.
Tydlighetskravet innebär också att alla ändringar måste kunna redovisas tydligt. När ändringen har fått laga kraft så är det planen i sin ändrade form som gäller. Om denna inte kan göras tydlig behöver en ny plan i stället tas fram.
32 §
En detaljplan får inte omfatta ett större område än vad som behövs med hänsyn till planens syfte och genomförandetid.
Den avsedda regleringen av bebyggelsen, byggnadsverk och miljön i övrigt ska tydligt framgå av planen.
Detaljplanen får inte vara mer detaljerad än som behövs med hänsyn till planens syfte. Lag (2011:335) .
Ta bort, justera eller lägga till planbestämmelser
Kommunen kan ändra planer genom att ta bort, justera eller lägga till planbestämmelser. Det går också att ändra en plan genom att upphäva en geografisk del av den.
Ibland kan det vara lämpligt att använda ändring för att ta bort eller justera planbestämmelser som inte längre anses nödvändiga eller relevanta. Det kan till exempel handla om ett område där kommunen upprepade gånger medgett avvikelser mot en viss planbestämmelse vid bygglovhandläggning. Kommunen kan då ändra planen genom att ta bort eller justera den aktuella planbestämmelsen så att planen bättre svarar mot behov och vad kommunen anser är lämpligt i området. Lovhanteringen framöver blir då enklare. Däremot bör ändring inte användas för att legalisera avvikelser för byggnadsåtgärder på enstaka fastigheter.
Kommunen kan använda sig av ändring när det finns en plan där syftet fortfarande är aktuellt, men där justeringar av planen behövs för att den ska bli mer användbar och funktionell. Äldre planer kan till exempel kompletteras genom att öka eller minska byggrätten eller lovplikten i befintlig bebyggelse. Ändring kan även behövas för att föra in bestämmelser om skydd av kulturmiljöer eller bestämmelser för klimatanpassning, som till exempel att införa källarförbud på grund av översvämningsrisk. (jfr prop. 1990/91:146 sid. 48)
Om ändring i plan- och bygglagen (1987:10), m.m., prop. 1990/91:146 (på Sveriges riksdags webbplats)
Ändra huvudmannaskap
Kommunen kan också använda ändring för att byta huvudmannaskap för allmänna platser. Ofta kan det vara aktuellt i områden som planlades som fritidshusområden med enskilt huvudmannaskap men där det nu ställs andra krav på väghållning med mera på grund av alltfler permanentboende. I de fallen kan det då vara aktuellt att ändra från enskilt till kommunalt huvudmannaskap för de allmänna platserna. Numera finns även möjlighet att ha delat huvudmannaskap för olika allmänna platserna inom en och samma plan. (jfr prop. 1990/91:146 sid. 48)
Om ändring i plan- och bygglagen (1987:10), m.m., prop. 1990/91:146 (på Sveriges riksdags webbplats)
7 §
Kommunen ska vara huvudman för allmänna platser. Kommunen får dock, om det finns särskilda skäl för det, i detaljplanen bestämma att huvudmannaskapet i stället ska vara enskilt för en eller flera allmänna platser. Lag (2014:900) .
Ändra genomförandetid
Ändring kan användas för att förlänga eller förnya planens genomförandetid. Vid förlängning av genomförandetiden kan ett förenklat förfarande tillämpas.
Process vid ändring av detaljplan
Om genomförandetiden har gått ut finns vid bygglovsprövningen möjligheter att medge avvikelser från plan. Det kan innebära att kommunen behöver förlänga alternativt förnya genomförandetiden i vissa planer där det inte bedöms vara lämpligt med mer omfattande avvikelser.
24 §
Innan genomförandetiden har gått ut får den förlängas med högst fem år i sänder. Efter det att genomförandetiden har gått ut, får den förnyas med högst fem år i sänder.
En förlängning eller förnyelse får avse ett visst område av detaljplanen.
38 a §
Vid förlängning av genomförandetiden enligt 4 kap. 24 § behöver 18 § första och andra styckena samt 19-25 §§ inte tillämpas. Samråd enligt 11 § krävs endast med lantmäterimyndigheten och kända sakägare inom det berörda området. Lag (2020:76) .
31 c §
Efter det att genomförandetiden för en detaljplan har gått ut får bygglov utöver vad som följer av 31 b § ges för en åtgärd som avviker från detaljplanen, om åtgärden
1. är förenlig med detaljplanens syfte och tillgodoser ett angeläget gemensamt behov eller ett allmänt intresse, eller
2. innebär en sådan annan användning av mark eller vatten som utgör ett lämpligt komplement till den användning som har bestämts i detaljplanen. Lag (2014:900) .
Fastighetsindelningsbestämmelser
Fastighetsindelningsbestämmelser är viktiga för en plans användbarhet och genomförbarhet och det kan därför vara aktuellt att ändra en plan för att föra in, justera eller ta bort sådana bestämmelser.
Grundregeln är att en detaljplan inte kan ändras före genomförandetidens utgång om någon berörd fastighetsägare motsätter sig det. Detta gäller dock inte för att föra in fastighetsindelningsbestämmelser enlig 4 kap 18 § andra stycket plan- och bygglagen. Fastighetsindelningsbestämmelser är så centrala för en plans genomförande att de kan införas om det bedöms att det behövs för att planen ska kunna genomföras. Införandet av fastighetsindelningsbestämmelser innan genomförandetidens utgång får dock inte strida mot någon annan planbestämmelse. Det grundläggande skyddet mot planändringar före genomförandetidens utgång innebär att det, mot berörda fastighetsägares vilja, inte är möjligt att ändra eller ta bort fastighetsindelningsbestämmelser utan endast att införa nya sådana. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 219)
En enklare plan- och bygglag, prop. 2009/10:170 (på Sveriges riksdags webbplats)
18 §
I en detaljplan får kommunen bestämma en största eller minsta storlek på fastigheter och bestämma markreservat för gemensamhetsanläggningar.
Om det behövs för genomförandet av en ändamålsenlig indelning i fastigheter eller för att annars underlätta detaljplanens genomförande, får kommunen också bestämma
1. hur området ska vara indelat i fastigheter,
2. de servitut, ledningsrätter och liknande särskilda rättigheter som ska bildas, ändras eller upphävas,
3. de anläggningar som ska utgöra gemensamhetsanläggningar, och
4. de fastigheter som ska delta i gemensamhetsanläggningarna och de utrymmen som ska tas i anspråk för anläggningarna.
En detaljplanebestämmelse om områdets indelning i fastigheter eller om servitut eller liknande särskilda rättigheter ska vara förenlig med 3 kap. 1 § och 5 kap. 4 § första stycket fastighetsbildningslagen (1970:988). En detaljplanebestämmelse om inrättande av en gemensamhetsanläggning ska vara förenlig med 5 och 6 §§ anläggningslagen (1973:1149). En detaljplanebestämmelse om ledningsrätt ska vara förenlig med 6 § ledningsrättslagen
(1973:1144). Lag (2015:668) .
18 a §
Bestämmelserna i 18 § om fastigheter ska tillämpas också på mark eller annat utrymme som hör till flera fastigheter gemensamt. Lag (2011:335) .
39 §
En detaljplan får inte ändras eller upphävas före genomförandetidens utgång, om någon fastighetsägare som berörs motsätter sig det.
Första stycket gäller inte om ändringen eller upphävandet behövs
1. på grund av nya förhållanden av stor allmän vikt som inte har kunnat förutses vid planläggningen, eller
2. för införande av bestämmelser enligt 18 § andra stycket. Lag (2015:668) .
Mindre ändringar av användning
Det är möjligt för kommunen att göra mindre ändringar av användningsbestämmelser under förutsättning att avsikten med den ursprungliga planens grundstruktur bevaras och att ändringen är förenlig med planens syfte. Grundstrukturen består av den avsedda användningen av mark och vattenområden och anges genom användningsbestämmelser. Planens grundstruktur har tagits fram genom den lämplighetsprövning som gjorts vid planläggningen. Den avsedda användningen är också ofta angiven i planens syfte. Det är därför inte möjligt att göra större förändringar av den planlagda markanvändningen genom ändring av detaljplan. Det behöver i så fall göras genom en ny planläggning med en ny lämplighetsprövning.
Ett exempel på ändring av användning kan vara om kommunen behöver ta en liten del av ett naturområde i anspråk för en vändplats för att få till en bättre trafiklösning och därmed öka tillgängligheten till naturområdet. Om det är förenligt med planens syfte och inte motverkar avsikten med grönområdet så kan en sådan ändring av användningen vara möjlig.
Planstridighet
En ändring av en detaljplan kan göras om ändringen är förenlig med planens syfte och övriga planbestämmelser. Boverkets uppfattning är därför att det endast i begränsad omfattning är möjligt att göra ändringar som innebär att bebyggelsen som uppförts med stöd av den ursprungliga planen blir planstridig.
En planstridighet innebär inget omedelbart krav på fastighetsägarna att bygga om sina hus i enlighet med ändringen av planen. Sådana krav kan göra sig gällande först när byggnaden ändras, till exempel när bygglov söks. Det finns alltså i plan- och bygglagen en inneboende rätt till pågående markanvändning. Det innebär att befintlig bebyggelse får finnas kvar även om den strider mot bestämmelserna i en ny eller ändrad detaljplan.
Om en planstridighet skapas genom en planändring kan detta dock innebära att bygglov för nya åtgärder inte kan ges för den befintliga bebyggelsen, även om åtgärden i sig är planenlig. Byggnadsnämnden kan dock under vissa förutsättningar förklara att en sådan avvikelse ska anses som godtagbar.
30 §
Bygglov ska ges för en åtgärd inom ett område med detaljplan, om
1. den fastighet och det byggnadsverk som åtgärden avser
a) överensstämmer med detaljplanen, eller
b) avviker från detaljplanen men avvikelsen har godtagits vid en tidigare bygglovsprövning enligt denna lag eller äldre bestämmelser eller vid en fastighetsbildning enligt 3 kap. 2
§ första stycket andra meningen fastighetsbildningslagen
(1970:988),
2. åtgärden inte strider mot detaljplanen,
3. åtgärden inte måste avvakta att genomförandetiden för detaljplanen börjar löpa, och
4. åtgärden uppfyller de krav som följer av 2 kap. 6 § första stycket 1 och 5, 6 § tredje stycket, 8 och 9 §§ samt 8 kap. 1
§, 2 § första stycket, 3, 6, 7, 9-11 §§, 12 § första stycket,
13, 17 och 18 §§.
Om åtgärden är en sådan ändring av en byggnad som avses i 2 § första stycket 3 b eller c, ska bygglov ges även om fastigheten eller byggnaden inte uppfyller kraven i första stycket 1.
Sådana åtgärder som genomförts utan bygglov med stöd av 4-4 c
§§ eller motsvarande äldre bestämmelser ska inte beaktas vid bedömningen av om ett byggnadsverk eller en åtgärd överensstämmer med detaljplanen. Lag (2018:636) .
30 a §
Om den fastighet eller det byggnadsverk som åtgärden avser på grund av antagande av en detaljplan enligt denna lag eller äldre bestämmelser avviker från planen, får byggnadsnämnden i ett beslut om bygglov förklara att avvikelsen ska anses vara en sådan avvikelse som avses i 30 §
första stycket 1 b. En sådan förklaring får avse endast en liten avvikelse som är förenlig med detaljplanens syfte. Lag (2014:900) .