Mur och plank utanför detaljplan

Murar och plank kräver i de flesta fall bygglov. Utanför område med detaljplan kan man dock i vissa fall utan bygglov få uppföra murar och plank i omedelbar närhet av en- och tvåbostadshus.

När får mur eller plank uppföras utan bygglov

Bygglovsbefrielsen gäller enbart för en- och tvåbostadshus utanför detaljplan. Att uppföra murar och plank inom ett område som omfattas av områdesbestämmelser kan vara lovpliktigt. Kommunen kan införa sådan lovplikt i områdesbestämmelser utanför sammanhållen bebyggelse. Om muren eller planket byggs inom en sammanhållen bebyggelse gäller bygglovsbefrielsen enbart om bygglov inte behövs med hänsyn till omfattningen av byggnadsverk i bebyggelsen.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 6 §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 8 §

Sammanhållen bebyggelse

Om åtgärden vidtas inom en sammanhållen bebyggelse kan bygglov krävas om det behövs med hänsyn till omfattningen av byggnadsverk i bebyggelsen. Sammanhållen bebyggelse är i plan- och bygglagen, PBL, definierad som bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark. Boverket anser, att för att det ska vara sammanhållen bebyggelse krävs minst två tomter, som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark, och att det på vardera tomten ska finnas minst tre byggnadsverk varav minst en byggnad. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 142 f.)

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 6 §

Plan- och bygglag (2010:900) 1 kap 4 §

Många kommuner hade för begreppet samlad bebyggelse, enligt äldre plan- och bygglagen, ÄPBL, markerat dessa områden på kartor. Det är lämpligt att hantera sammanhållen bebyggelse på ett likartat sätt. Byggnadsnämnden är dock tvungen att ta med områden med färre byggnadsverk än vid samlad bebyggelse. Det måste även göras en bedömning om bygglov behövs för varje område med hänsyn till omfattningen av byggnadsverk i bebyggelsen.

Vad är en mur eller ett plank

Det finns ingen definition på vad en mur eller ett plank är i plan- och bygglagstiftningen. Med plank avses inhägnader som är högre än ett normalt staket. Det saknar betydelse av vilket material planket är gjort. En mur kan vara fristående eller ha en jordfylld sida, så kallad stödmur. Det är främst konstruktion och utseende som avgör om en inhägnad är ett staket, ett plank eller en mur. För att avgöra om en viss konstruktion är bygglovspliktig bör en samlad bedömning göras av konstruktionens höjd, längd, genomsiktlighet och utformning i övrigt. Även andra omständigheter som ändamål och omgivningspåverkan bör beaktas. (KR Stockholm 2011-04-07, mål nr 2597-10 och MÖD 2014-11-19, mål nr P 3438-14)

Många kommuner har en policy för vilka konstruktioner som byggnadsnämnden anser är staket, mur och plank. En sådan policy måste utgå från plan- och bygglagstiftningen och rättspraxis. Policyn kan vara till hjälp både för handläggare och för byggherrar. En sådan policy är dock inte juridiskt bindande vid ett överklagande av ett enskilt ärende.

Hur hög och lång får muren eller planket vara

Hur hög eller lång en bygglovsbefriad mur eller ett plank får vara framgår inte av vare sig lagen eller förarbetena.

Hur långt ifrån bostadshuset får muren eller planket placeras

Muren eller planket ska placeras i omedelbar närhet av bostadshuset. PBL eller förarbetena ger ingen vägledning till vad som menas med i omedelbar närhet av bostadshuset. I ett äldre rättsfall om friggebod ansågs 75 meter från bostadshuset vara för långt för att kunna ses som i omedelbar närhet. I en dom från Mark-och miljödomstolen ansågs att 31 meter från bostadshuset inte är i omedelbar närhet. Placeringen får inte innebära att bostadshusets hemfridszon utökas eller att allemansrätten inskränks. Domarna kan ge vägledning även för murar och plank. (KR Göteborg 2008-06-04, mål nr 7595-06, MMD Vänersborg 2013-07-02, mål nr P 605-13, (Didón m.fl. (okt 2015). Plan- och bygglagen (2010:900):en kommentar. Norstedts juridik 9:2-9)

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 6 §

Hur nära gränsen får muren eller planket placeras

Om man placerar muren eller planket närmare gränsen än 4,5 meter krävs grannens medgivande. Det är den som bygger som ska se till att ett medgivande finns. Det är en fördel från bevissynpunkt att medgivandet är skriftligt, även om det inte finns något formellt krav på detta. Om en grannfastighet ägs av flera fastighetsägare behövs medgivande från alla. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 256)

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 6 §

Om muren eller planket ska uppföras närmare gränsen än 4,5 meter och berörda grannar inte ger sitt medgivande måste bygglov sökas.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 6 §

Plan- och bygglag (2010:900) 6 kap 1 §

Murar och plank nära allmän väg

I närheten av en allmän väg krävs tillstånd från länsstyrelsen för att vidta en åtgärd som kan inverka menligt på trafiksäkerheten. Detta gäller inom ett avstånd på tolv meter från vägen. Länsstyrelsen har, med hänsyn till trafiksäkerheten, möjlighet att utöka området där tillstånd behöver sökas upp till 50 meter. Tillstånd behöver inte sökas om åtgärden görs inom ett område med detaljplan.

Väglag (1971:948) 47 §

Hur många murar eller plank får byggas

Trots att det står en mur och ett plank i lagen innebär det ingen begränsning till ett visst antal i sak. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 468)

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 6 §

Vid vilka byggnader får murar och plank byggas

Muren eller planket får byggas vid en- och tvåbostadshus. Med enbostadshus avses ett bostadshus med endast en bostadslägenhet. Med tvåbostadshus avses ett bostadshus med två bostadslägenheter. (Tekniska nomenklaturcentralen 95, Plan- och byggtermer 1994)

En- och tvåbostadshus innefattar även fritidshus. Däremot omfattar det inte stugor som ingår i en hotellanläggning, semesterstugby eller en liknande byggnadsgrupp inom en fritids-, rekreations- eller turistanläggning.

Rätten att uppföra murar och plank borde, precis som för friggeboden, gälla även för en- och tvåbostadshus på exempelvis arrenderad mark. I sådant fall räknas det föreskrivna avståndet på 4,5 meter från gränsen för den tomtplats som arrenderas. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 697)

Vilka krav gäller för muren och planket

Det finns grundläggande krav som ska beaktas vid utformningen av bebyggelsemiljön. För bygglovsbefriade murar och plank gäller att ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas. Det är därför viktigt att muren eller planket anpassas till den befintliga bebyggelsemiljön till exempel vad gäller storlek, material och färgval.

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 6 §

Lokalisering, placering och utformning av muren eller planket får inte ske så att den avsedda användningen kan medföra en sådan påverkan på grundvattnet eller omgivningen i övrigt som innebär fara för människors hälsa och säkerhet. Muren eller planket eller den avsedda användningen får inte heller utgöra en betydande olägenhet på annat sätt. Exempel på olägenheter kan vara murar och plank som skymmer sikten och därmed utgör en trafikfara. Ett annat exempel kan vara att muren eller planket skymmer utsikten eller leder till skuggning för grannar.

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 9 §

De utformningskrav och tekniska egenskapskrav som finns i PBL och plan- och byggförordningen, PBF, gäller även för bygglovsfria anläggningar som murar och plank. Kraven får dock anpassas och avsteg får göras i den utsträckning som är skälig med hänsyn till åtgärdens art och omfattning.

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 1-5 §§

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 8 §

Andra bygglovsbefriade murar och plank

Till en- eller tvåbostadshus utanför detaljplan får man även anordna en skyddad uteplats med mur eller plank utan bygglov. Här kan du läsa mer om bygglovsbefriad skyddad uteplats

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej