Attefallshus

Ett attefallshus är en bygglovsbefriad komplementbyggnad eller komplementbostadshus som får vara max 25 m2.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4a §

Attefallshus inom område med detaljplan kräver alltid anmälan

Att uppföra eller bygga till ett attefallshus inom detaljplan kräver inget bygglov, men däremot en anmälan till byggnadsnämnden. Om en komplementbyggnad ändras så att den blir ett komplementbostadshus är även detta en anmälningspliktig åtgärd som inte kräver lov, förutsatt att den nya byggnaden klarar lagens begränsningar. Ett startbesked krävs för att få börja bygga och ett slutbesked krävs för att få ta byggnaden i bruk. (jfr prop. 2013/14:127 sid.76)

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4a §

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 3-4 §§

Plan- och byggförordning (2011:338) 6 kap 5 §

Läs mer om anmälan för bygglovsbefriade åtgärder under rubriken Byggprocessen för bygglovsbefriade åtgärder.

Attefallshus utanför ett område med detaljplan kräver anmälan i vissa fall

Att uppföra eller bygga till ett attefallshus utanför detaljplanelagt område kräver oftast varken bygglov eller anmälan. Utanför sammanhållen bebyggelse kan dock utökad bygglovsplikt gälla i områdesbestämmelser.

Om attefallshuset ska användas som komplementbostadshus krävs alltid anmälan. Om attefallshuset ska användas som komplementbyggnad krävs ingen anmälan utanför sammanhållen bebyggelse. Inom sammanhållen bebyggelse krävs anmälan om det behövs med hänsyn till omfattningen av byggnadsverk i bebyggelsen. Om en komplementbyggnad ändras så att den blir ett komplementbostadshus är detta alltid en anmälningspliktig åtgärd. I de fall anmälan ska göras krävs ett startbesked för att få börja bygga och ett slutbesked krävs för att få ta byggnaden i bruk. (jfr prop. 2013/14:127 sid.76)

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4a §

Plan- och byggförordning (2011:338) 6 kap 5 §

Plan- och byggförordning (2011:338) 6 kap 6 §

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 3,4 §§

Hur stort får attefallshuset vara

Bygglov krävs inte för att uppföra eller bygga till en eller flera komplementbostadhus eller komplementbyggnader. Den sammalagda byggnadsarean får inte överstiga 25,0 m².

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4a §

Beräkning av byggnadsarea sker enligt standarden SS 21054:2009. Standarden ges ut av Swedish Standards Institute, SIS. Det är den area som byggnaden upptar på marken som räknas. Om taksprångets horisontella djup är mindre än 50 centimeter räknas det inte in i byggnadsarean. Taksprånget är den del av yttertaket som sticker ut utanför ytterväggen. Sticker det ut mer än 50 centimeter räknas hela taksprånget in.

Hur högt får attefallshuset vara

Byggnaden får ha en taknockshöjd på högst 4,0 m. Denna höjd beräknas från markens medelnivå invid byggnaden upp till dess nock. (jfr. RÅ 1994 ref. 73)

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4a §

Vad får attefallshuset användas till

Till skillnad från friggeboden får attefallshuset inredas som självständig bostad, som får användas både som fritidsbostad och permanentbostad. I så fall är den ett komplementbostadshus.

Det är också möjligt att använda attefallshuset som komplementbyggnad, det vill säga som till exempel uthus, garage, förråd, trädgårdsväxthus, gäststuga, bastu eller båthus. Det är också möjligt att dela upp den maximala byggnadsarean på olika användningar, t.ex. 3 m² förråd och 22 m² bostad, förutsatt att bostaden uppfyller kraven för bostäder i BBR. När en anmälan görs är det viktigt att det framgår vad byggnaden är tänkt att användas till. Detta för att byggnadsnämnden ska kunna avgöra vilka krav i PBL, PBF, BBR och EKS behöver uppfyllas. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 274 f.) (Didón m.fl. (2011). Plan- och bygglagen (2010:900): en kommentar. Norstedts juridik) (jfr prop. 2013/14:127 sid. 12-13)

Det krävs inte bygglov för att ändra en befintlig komplementbyggnad till ett komplementbostadhus, däremot krävs en anmälan. Byggnaden ska efter ändringen uppfylla samtliga villkor och krav som gäller för attefallshus.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4a §

Var får man bygga attefallshus

Byggnaden får bara uppföras på en tomt där det redan finns ett en- eller tvåbostadshus. Finns det inget bostadshus på tomten får man alltså inte bygga ett attefallshus där.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4a §

Med enbostadshus avses ett bostadshus med endast en bostadslägenhet. Med tvåbostadshus avses ett bostadshus med två bostadslägenheter. (Tekniska nomenklaturcentralen 95, Plan- och byggtermer 1994)

En- och tvåbostadshus innefattar även fritidshus. Däremot omfattar det inte stugor som ingår i en hotellanläggning, semesterstugby eller en liknande byggnadsgrupp inom en fritids-, rekreations- eller turistanläggning.
Rätten att uppföra ett attefallshus borde, precis som för friggeboden, gälla även för en- och tvåbostadshus på exempelvis arrenderad mark. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 697)

Var på tomten får attefallshus placeras

Hur långt ifrån bostadshuset får attefallshuset uppföras

Byggnaden måste uppföras i omedelbar närhet av ett en- eller tvåbostadshus. Det framgår inte uttryckligen av lag eller förarbete hur begreppet "omedelbar närhet" ska tolkas. Det finns dock två vägledande rättsfall som handlar om friggebodar. I ett äldre rättsfall ansågs placering 75 m från bostadshuset vara för långt för att kunna ses som omedelbar närhet, och i ett senare rättsfall ansågs 31,2 m vara för långt. Placeringen får inte innebära att bostadshusets hemfridzon utökas eller att allemansrätten inskränks. En bedömning ska göras i varje enskilt fall. (Kammarrätten i Göteborg 2008-06-04 mål nr 7595-06, MMD Vänersborg 2013-07-02 mål nr P 605-13, (jfr Didón m.fl. (2011). Plan- och bygglagen (2010:900): en kommentar. Norstedts Juridik 9:29)

Hur nära bostadshuset får attefallshus uppföras

Byggnaden måste vara fristående. Den får alltså inte byggas ihop med en- eller tvåbostadshuset. Det är däremot inte klarlagt hur nära bostadshuset den får placeras. Det finns ett rättsfall som säger att om man placerar en friggebod direkt mot bostadshuset så är den inte fristående, vilket borde gälla även för ett attefallshus. (KR Göteborg 2010-03-05, mål nr 7156-09, avd. 2)

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4a §

Attefallshuset får inte placeras så nära bostadshuset eller någon annan byggnad så att det inte går att underhålla byggnaderna.

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 14 §

Hur nära gränsen får attefallshus placeras

När man placerar ett attefallshus närmare gränsen än 4,5 meter krävs berörda grannars medgivande. Det är den som bygger som ska se till att ett medgivande finns. Det är en fördel från bevissynpunkt att medgivandet är skriftligt, även om det inte finns något formellt krav på detta. När en grannfastighet ägs av flera fastighetsägare behövs medgivande från alla. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 256)

Om ett attefallshus ska uppföras närmare gränsen än 4,5 meter och berörda grannar inte ger sitt medgivande är det inte en bygglovsbefriad komplementbyggnad. I det fallet måste bygglov sökas för en bygglovspliktig komplementbyggnad.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4 §

Av rättspraxis till friggebodar framgår det att vid placering närmare gräns mot väg, gata eller annan allmän plats än 4,5 meter krävs bygglov. Samma resonemang som förs i domarna om friggebodar borde gälla även för attefallshus. Den som äger vägen eller den allmänna platsen, oftast kommunen, anses inte vara en sådan berörd granne som kan medge placeringen. När ett attefallshus placeras närmare gräns mot allmän plats än 4,5 meter räknas den alltså inte som bygglovsbefriad. (MÖD 2013-06-07 mål nr P 105-13, MÖD 2013-09-20 mål nr P 1972-13)

För attefallshus som placeras på arrenderad mark borde avståndet på 4,5 meter, precis som för friggeboden, räknas från gränsen för den tomtplats som arrenderas. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 697)

Andra krav på placering

Attefallshus får inte placeras närmare järnväg än 30 meter räknat från spårets mitt. Om det förekommer flera parallella järnvägsspår mäts avståndet från det i förhållande till byggnaden närmaste spårets mitt. Placering närmare än så får bara göras om järnvägens infrastrukturförvaltare medger det. Med infrastrukturförvaltare avses den som förvaltar järnvägsinfrastruktur och driver anläggningar som hör till infrastrukturen. (jfr. prop 2013/14:127 sid. 23,75)
(jfr 1 kap 4 § järnvägslagen (2004:519))

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4a §

Placering, utformning och lokalisering får inte ske så att byggnaden eller den avsedda användningen innebär fara för människors hälsa eller säkerhet eller medför en betydande olägenhet på annat sätt.

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 9 §

Områden där attefallshus inte får byggas

Inom vissa områden får attefallshus inte byggas. Det gäller i områden som är av riksintresse för totalförsvaret och är flygplatser och övnings- eller skjutfält, i särskilt värdefulla områden och i områden med utökad lovplikt.

Områden av riksintresse för totalförsvaret

Attefallshus som är komplementbostadshus får inte byggas inom eller i anslutning till flygplatser och övnings- eller skjutfält som är av riksintresse på grund av att de behövs för totalförsvaret.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4d §

Miljöbalk (1998:808) 3 kap 9 §

Vad som avses med i anslutning till bör i första hand motsvaras av de så kallade influensområden som Försvarsmakten ska redovisa till länsstyrelsen. Influensområdet är det område inom vilket verksamhetens omgivningspåverkan, huvudsakligen i form av buller, kan innebära olägenheter för människors hälsa och därmed ett hinder för framför allt samlad bostadsbebyggelse. Ofta redovisar kommunerna även dessa influensområden i sina översiktsplaner. När det gäller flygplatser finns även influensområden för luftrum och stoppområden för höga objekt. Dessa påverkar dock inte förutsättningarna för uppförande av komplementbostadshus eller tillbyggnader. Byggnation inom sådana influensområden kan därför inte anses ske i anslutning till sådant riksintresseområde som avses. Det är endast influensområden för buller som anses berörda i detta sammanhang. Influensområden kan förändras i och med att verksamheten ändrar karaktär eller omfattning. Försvarsmakten är dock skyldig att tillhandahålla en aktuell redovisning av riksintressena.
(jfr prop. 2013/14:127 sid. 26)
Förordningen (1998:896) om hushållning med mark- och vattenområden m.m

Särskilt värdefulla områden

Bygglovsbefrielsen för attefallshus gäller inte inom bebyggelseområden som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4d §

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 13 §

Det är byggnadens eller bebyggelseområdets värden som avgör om ett visst objekt är särskilt värdefullt. Det behövs alltså inget utpekande i förväg för att paragrafen ska vara tillämplig. För att underlätta för såväl den enskilde som byggnadsnämndens handläggare är det dock lämpligt att kommunen tar fram ett material som visar vilka byggnader och bebyggelseområden som kommunen bedömer är särskilt värdefulla. Observera att det enbart kan handla om en bedömning, det slutliga ställningstagandet måste göras i varje enskilt fall. (jfr prop. 2013/14:127 sid. 25)

Om det av en planbestämmelse i detaljplanen framgår att ett område är särskilt värdefullt så får frågan anses vara avgjord. Detsamma gäller om en byggnad eller ett bebyggelseområde omfattas av bestämmelser om skydd av kulturvärden eller rivningsförbud, då sådana bestämmelser enbart får omfatta sådan särskilt värdefull bebyggelse. I övriga situationer kan kommunen utnyttja olika typer av material som till exempel kulturmiljöprogram, byggnadsinventeringar eller ställningstaganden i översiktsplanen som underlag för sin bedömning. Om ett område är av riksintresse för kulturmiljövården tyder det på att området är ett särskilt värdefullt område.

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 16 §

Byggnadsnämndens ställningstagande att en byggnad eller ett bebyggelseområde är särskilt värdefullt har rättsverkan gentemot enskilda. För att en enskild ska ha möjlighet att ifrågasätta kommunens bedömning måste byggnadsnämnden fatta ett beslut i det enskilda ärendet. Detta beslut kan överklagas av den enskilde.

Mer om vad som avses med en särskilt värdefull byggnad eller bebyggelseområde kan du läsa på sidan om Förvanskningsförbudet Tema kulturvärden

Områden med utökad lovplikt

Kommunen får i en detaljplan bestämma att bygglov krävs för attefallshus i ett område som utgör en värdefull miljö. Om det i en detaljplan som antagits före den 2 juli 2014 har beslutats om utökad lovplikt för friggebodar gäller det även för attefallshus.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4d §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 8 §

Övergångsbestämmelser SFS 2014:477 pkt 3

Attefallshus inom strandskyddat område

Förutom plan- och bygglagen kan annan lagstiftning sätta gränser för var attefallshus får placeras. Om ett område omfattas av strandskydd enligt miljöbalken kan det medföra att attefallshus inte får uppföras där. Inom sådana områden måste strandskyddsdispens sökas. Byggnadsnämnden ska informera om krav som ställs enligt annan lagstiftning i samband med startbeskedet.

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 24 §

Miljöbalk (1998:808) 7 kap

Attefallshuset får vara planstridigt

Attefallshus får strida mot bestämmelser i detaljplan eller områdesbestämmelser. Detta innebär bland annat att den får uppföras på prickmark, eller på tomter som redan har använt hela sin byggrätt. Det innebär också att det är tillåtet att uppföra ett komplementbostadshus på en tomt som redan har maximalt antal bostäder enligt detaljplanen. Byggnadsnämnden får inte neka startbesked på grund av att attefallshuset är planstridigt.

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 2 §

I närheten av en allmän väg krävs tillstånd från länsstyrelsen för att uppföra eller bygga till ett attefallshus som kan inverka menligt på trafiksäkerheten. Detta gäller inom ett avstånd på tolv meter från vägen. Länsstyrelsen har, med hänsyn till trafiksäkerheten, möjlighet att utöka området där tillstånd behöver sökas upp till 50 meter. Tillstånd behöver inte sökas om åtgärden görs inom ett område med detaljplan.

Väglag (1971:948) 47 §

Vilka krav gäller för Attefallshus

Attefallshuset ska uppfylla de krav som ställs på byggnader i PBL, PBF, BBR och EKS. I BBR finns särskilda regler om bostadsutformning för små bostäder.

Attefallshus ska utformas och placeras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till bland annat stads- och landskapsbilden, skydd mot trafikolyckor och andra olyckshändelser med mera.

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 6 §

Vid placering av attefallshus ska bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas.

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 9 §

Lokalisering, placering och utformning får inte ske så att byggnaden eller den avsedda användningen innebär fara för människors hälsa eller säkerhet eller medför en betydande olägenhet på annat sätt.

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 9 §

De utformningskrav och tekniska egenskapskrav som finns i PBL, PBF, BBR och EKS gäller även för attefallshuset.

Till exempel ska ett attefallshus som ska användas som ett komplementbostadshus för permanentboende ha alla bostadsfunktioner som ska finnas i en bostad. Exempelvis ska funktionerna inredning och utrustning för matlagning och personlig hygien och möjlighet att förvara saker finnas. Attefallshus som ska användas som komplementbostadshus för permanentboende ska också vara tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 1-2,4-7 §§

Ändring och flyttning av en byggnad ska utföras varsamt så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar till vara byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden. I begreppet ändring ingår även tillbyggnad och ombyggnad.

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 17 §

Plan- och bygglag (2010:900) 1 kap 4 §

Får attefallshus ha källare, vind eller loft

Det finns inget hinder mot att bygga attefallshuset med källare så länge det är lämpligt, främst ur geoteknisk synpunkt. (jfr prop. 2013/14:127 sid. 23)

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 6 §

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 9 §

Det finns heller inget hinder mot att bygga vind eller loft, så länge alla utformningskrav och tekniska egenskapskrav uppfylls.

Är tillbyggnad av attefallshus tillåten

Det behövs inte heller något bygglov för att bygga till ett befintligt attefallshus under förutsättning att alla de krav som gäller för attefallshus uppfylls. Det borde också vara tillåtet att bygga till en befintlig friggebod så att den blir ett attefallshus. I båda dessa fall krävs dock en anmälan innan man bygger till. (jfr prop. 2013/14:127 sid. 27-28, 76)

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4a §

Vilka bygglovsbefriade åtgärder får attefallshus kompletteras med

Till attefallshuset får vissa bygglovsbefriade åtgärder utföras. Om attefallshuset är ett komplementbostadshus får en skyddad uteplats anordnas. Den skyddade uteplatsen får förses med ett skärmtak på totalt 15 m2.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4 §

Attefallshuset får, både om det är ett komplementbostadshus och en komplementbyggnad, förses med ett bygglovbefriat skärmtak över altan, balkong eller entré. Den sammanlagda arean av samtliga skärmtak som uppförs på tomten får inte överstiga 15 m2.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4 §

Läs mer om vad som gäller för skyddad uteplats under rubriken Skyddad uteplats.
Läs mer om vad som gäller för skärmtak under rubriken Skärmtak.

Till attefallshuset får det däremot inte byggas en friggebod eller ett attefallshus. Man får inte heller göra en bygglovsbefriad tillbyggnad på 15 m2, inreda ytterligare en bostad eller bygga två takkupor.
(jfr. prop 2013/14:127 sid.29,36,41)

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4.4a,4b,4c,4e §§

Vad händer med attefallshuset om en- och tvåbostadshuset inte längre finns kvar

Boverket har spelat in en film som behandlar frågan om vad som händer med komplementbostadshuset om en- och tvåbostadshuset inte finns längre.

5. Vad händer med komplementbostadshuset om en- och tvåbostadshuset inte längre finns kvar?

Vad händer med attefallshuset om det får en egen fastighet

Boverket har spelat in en film som behandlar frågan om vad som händer et om  attefallshuset får en egen fastighet.

Vad händer om attefallshus inte uppfyller villkoren för lovbefrielse

Om ett attefallshus uppförs och det inte uppfyller villkoren för att vara bygglovsbefriat är det en olovlig byggnation, så kallat svartbygge. Byggnadsnämnden ska då ta ut en byggsanktionsavgift. Byggnadsnämnden kan också förelägga byggherren att söka bygglov i efterhand eller om bygglov inte kan ges i efterhand att återställa, till exempel genom rivning.

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 5,51,17,20 §§

Vad händer om attefallshus byggs utan anmälan eller startbesked

Om ett attefallshus uppförs utan att anmälan görs eller startbesked har getts är den en olovlig byggnation, så kallat svartbygge. Byggnadsnämnden ska då ta ut en byggsanktionsavgift. Byggnadsnämnden kan då förelägga byggherren att göra en anmälan eller att återställa, till exempel genom rivning.

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 5,51,19 §§

Vad händer om attefallshus inte har byggts enligt kraven

Om ett attefallshus bryter mot något krav i PBL, PBF, BBR eller EKS kan byggnadsnämnden ingripa. Byggnadsnämnden kan då förelägga byggherren att rätta till det som är fel eller, om detta inte är möjligt, att återställa, till exempel genom rivning.

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 5,20 §§

Kan någon överklaga uppförandet av attefallshus

Om någon är missnöjd med attefallshusets placering, utformning eller användning kan en tillsynsanmälan göras till byggnadsnämnden som då ska påbörja ett tillsynsärende för att utreda om åtgärden strider mot PBL, PBF, BBR, EKS eller startbeskedet. Byggnadsnämndens beslut i tillsynsärendet kan överklagas. (jfr prop. 2013/14:127 sid. 58-60) (HFD 2011 not. 93)

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 5 §

Andra bygglovsbefriade komplementbyggnader

Till en- eller tvåbostadshus får man förutom ett attefallshus även bygga en så kallad friggebod på max 15 m2 utan bygglov eller anmälan. Utanför område med detaljplan får man dessutom bygga komplementbyggnad utan bygglov eller anmälan.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4,6 §§

Läs mer om vilka villkor och krav som gäller för friggebod på max 15 m2 under rubriken Friggebod.
Läs mer om vilka villkor och krav som gäller för komplementbyggnad utanför detaljplan under rubriken Komplementbyggnad utanför detaljplan.

Boverkt har tagit fram en film med knegiga frågor om bygglovsfria ågärder

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej