Friggebod

Det krävs inte bygglov för att i omedelbar närhet av en- och tvåbostadhus bygga en eller flera fristående komplementbyggnader, så kallade friggebodar.

Friggeboden ska uppfylla de krav som ställs på byggnader i plan- och bygglagen, PBL, plan- och byggförordningen, PBF, Boverkets Byggregler, BBR och Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder), EKS. Däremot får friggeboden strida mot detaljplanen. Om den friggebod som har uppförts inte uppfyller villkoren för att vara bygglovsbefriad är den en olovlig byggnation, så kallat svartbygge.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4 §

Vad är en friggebod

En friggebod är en bygglovsbefriad komplementbyggnad på max 15 m2. Med komplementbyggnad avses en byggnad som hör till ett en- eller tvåbostadshus. Exempel på komplementbyggnader är fristående uthus, garage eller växthus. (jfr Tekniska nomenklaturcentralen 95, Plan- och byggtermer 1994)

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4 §

Friggebod kräver inte anmälan

Det krävs inte bygglov för att uppföra en friggebod vid en- och tvåbostadshus. För friggebodar behövs inte heller någon anmälan.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4 §

Plan- och byggförordning (2011:338) 6 kap 5 §

Hur stor får friggeboden vara

Den sammanlagda byggnadsarean av alla friggebodar som har uppförts på tomten får inte vara större än 15,0 m². Detta avser de komplementbyggnader som efter den 1 januari 1980 har uppförts med stöd av bestämmelserna om undantag från krav på bygglov.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4 §

I standarden SS 21054:2009 anges hur man beräknar area och volym för husbyggnader. Standarden ges ut av Swedish Standards Institute, SIS. Det är den area som byggnaden upptar på marken som räknas. Om taksprångets horisontella djup är mindre än 50 centimeter räknas det inte in i byggnadsarean. Taksprånget är den del av yttertaket som sticker ut utanför ytterväggen. Sticker det ut mer än 50 centimeter räknas hela taksprånget in. (Tekniska nomenklaturcentralen 95, Plan- och byggtermer 1994)

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4 §

Hur hög får friggeboden vara

Friggeboden får ha en taknockshöjd på högst 3,0 m. Denna höjd beräknas från markens medelnivå invid byggnaden upp till dess nock. (RÅ 1994 ref. 73)

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4 §

Vad får friggeboden användas till

I lagen finns inte angivet vad komplementbyggnaden får användas till. Vanligen nämns uthus, garage, förråd, trädgårdsväxthus, gäststuga, bastu och båthus som exempel. Även andra användningssätt är möjliga men det ska vara ett komplement till bostadshuset. Det är också möjligt att dela upp den maximala byggnadsarean på olika användningar, till exempel 5 m² förråd och 10 m² växthus. Friggeboden kan dock inte vara en självständig bostad, dels eftersom den har för liten yta för att uppfylla de tekniska egenskapskraven och dels eftersom den i så fall inte längre kan ses som endast ett komplement till bostadshuset. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 274 f.) (prop. 2013/14:127 sid. 12-13) (Didón m.fl. (2011). Plan- och bygglagen (2010:900): en kommentar. Norstedts juridik) 

Var får man bygga friggebod

Friggeboden får bara uppföras på en tomt där det redan finns ett en- eller tvåbostadshus. Finns det inget bostadshus på tomten får man alltså inte bygga en friggebod där.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4 §

Med enbostadshus avses ett bostadshus med endast en bostadslägenhet. Med tvåbostadshus avses ett bostadshus med två bostadslägenheter. (Tekniska nomenklaturcentralen 95, Plan- och byggtermer 1994)

En- och tvåbostadshus innefattar även fritidshus. Däremot omfattar det inte stugor som ingår i en hotellanläggning, semesterstugby eller en liknande byggnadsgrupp inom en fritids-, rekreations- eller turistanläggning.

Rätten att uppföra en friggebod gäller även för en- och tvåbostadshus på exempelvis arrenderad mark. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 697)

Var på tomten får friggebod placeras

Hur långt ifrån bostadshuset får friggeboden uppföras
Byggnaden måste uppföras i omedelbar närhet av ett en- eller tvåbostadshus. Det framgår inte uttryckligen av lag eller förarbete hur begreppet "omedelbar närhet" ska tolkas. Det finns dock två vägledande rättsfall som handlar om detta. I ett äldre rättsfall ansågs placering 75 m från bostadshuset vara för långt för att kunna ses som omedelbar närhet och i ett senare rättsfall ansågs 31,2 m vara för långt. Placeringen får inte innebära att bostadshusets hemfridzon utökas eller att allemansrätten inskränks. En bedömning ska göras i varje enskilt fall. (Kammarrätten i Göteborg 2008-06-04 mål nr 7595-06, MMD Vänersborg 2013-07-02 mål nr P 605-13,) (Didón m.fl. (2011). Plan- och bygglagen (2010:900): en kommentar. Norstedts juridik)

Hur nära bostadshuset får friggeboden uppföras
Byggnaden måste vara fristående. Den får alltså inte byggas ihop med en- eller tvåbostadshuset. Det är däremot inte klarlagt hur nära bostadshuset den får placeras. Det finns ett rättsfall som säger att om man placerar en friggebod direkt mot bostadshuset så är den inte fristående. (KR Göteborg 2010-03-05, mål nr 7156-09, avd. 2)

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4 §

Friggeboden får inte placeras så nära bostadshuset eller någon annan byggnad så att det inte går att underhålla byggnaderna. Den får inte heller byggas ihop med någon annan byggnad på tomten eller på angränsande tomt.

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 14 §

Hur nära gränsen får friggeboden placeras
När man placerar en friggebod närmare gränsen än 4,5 meter krävs berörda grannars medgivande. Det är den som bygger som ska se till att ett medgivande finns. Det är en fördel från bevissynpunkt att medgivandet är skriftligt, även om det inte finns något formellt krav på detta. När en grannfastighet ägs av flera fastighetsägare behövs medgivande från alla. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 256)

Om en friggebod ska uppföras närmare gränsen än 4,5 meter och berörda grannar inte ger sitt medgivande är det inte en friggebod. I det fallet måste bygglov sökas för en bygglovspliktig komplementbyggnad.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4 §

Av rättspraxis framgår det att vid placering närmare gräns mot väg, gata eller annan allmän plats än 4,5 meter krävs bygglov. Den som äger vägen eller den allmänna platsen, oftast kommunen, anses inte vara en sådan berörd granne som kan medge placeringen. När en friggebod placeras närmare gräns mot allmän plats än 4,5 meter räknas den alltså inte som bygglovsbefriad. I det fallet måste bygglov sökas för en bygglovspliktig komplementbyggnad.(MÖD 2013-06-07 mål nr P 105-13, MÖD 2013-09-20 mål nr P 1972-13)

För en friggebod som placeras på arrenderad mark räknas avståndet på 4,5 meter från gränsen för den tomtplats som arrenderas. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 697)

Områden där friggebod inte får byggas

Kommunen får i en detaljplan bestämma att bygglov krävs för att uppföra friggebod i ett område som utgör en värdefull miljö.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4 §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 8 §

Friggebod inom strandskyddat område

Förutom plan- och bygglagen kan annan lagstiftning sätta gränser för var en friggebod får placeras. Om ett område omfattas av strandskydd enligt miljöbalken kan det medföra att en friggebod inte får uppföras där. Inom sådana områden måste strandskyddsdispens sökas.

Miljöbalk (1998:808) 7 kap

Friggebod nära allmän väg

I närheten av en allmän väg krävs tillstånd från länsstyrelsen för att uppföra eller bygga till en friggebod som kan inverka menligt på trafiksäkerheten. Detta gäller inom ett avstånd på tolv meter från vägen. Länsstyrelsen har, med hänsyn till trafiksäkerheten, möjlighet att utöka området där tillstånd behöver sökas upp till 50 meter. Tillstånd behöver inte sökas om åtgärden görs inom ett område med detaljplan.

Väglag (1971:948) 47 §

Friggeboden får vara planstridig

Uppförandet av friggeboden får strida mot bestämmelser i detaljplan eller områdesbestämmelser. Detta innebär bland annat att den får uppföras på prickmark, eller på tomter som redan har använt hela sin byggrätt.

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 2 §

Vilka krav gäller för friggeboden

Även om det inte krävs bygglov eller anmälan för att uppföra en friggebod måste åtgärden uppfylla samtliga krav i PBL, PBF, BBR och EKS. Utformnings- och egenskapskraven på byggnader får dock anpassas och avsteg får göras i den utsträckning som är skälig med hänsyn till åtgärdens art och omfattning. Avsteg från kravet på tillgänglighet och användbarhet får dock enbart göras i särskilda fall.

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 8 §

En friggebod ska utformas och placeras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till bland annat stads- och landskapsbilden, skydd mot trafikolyckor och andra olyckshändelser med mera.

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 6 §

Vid placering av friggeboden ska bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas.

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 6 §

Lokalisering, placering och utformning får inte ske så att byggnaden eller den avsedda användningen innebär fara för människors hälsa eller säkerhet eller medför en betydande olägenhet på annat sätt.

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 9 §

De utformningskrav och tekniska egenskapskrav som finns i PBL, PBF, BBR och EKS gäller även för friggebodar.

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 1-2,4-5,7 §§

Byggs friggeboden inom ett bebyggelseområde som är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, så får åtgärden inte medföra att området förvanskas.

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 13 §

Ändring och flyttning av en byggnad ska utföras varsamt så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar till vara byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden. I begreppet ändring ingår även tillbyggnad och ombyggnad.

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 17 §

Plan- och bygglag (2010:900) 1 kap 4 §

Får friggeboden ha källare, vind eller loft

Det finns inget hinder mot att bygga friggeboden med källare så länge det är lämpligt, främst ur geoteknisk synpunkt. (jfr prop. 2013/14:127 sid. 23)

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 6,9 §§

Det finns heller inget hinder mot att bygga vind eller loft, så länge alla utformningskrav och tekniska egenskapskrav uppfylls.

Är tillbyggnad av friggebod tillåten

Det är enligt lagen möjligt att bygga till en befintlig friggebod så länge den inte, tillsammans med övriga friggebodar som är uppförda på tomten, får en större byggnadsarea än 15 m². (jfr prop. 2013/14:127 sid. 28)

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4 §

Det är också tillåtet att bygga till en befintlig friggebod så att den istället blir ett attefallshus så länge den inte får en större byggnadsarea än 25 m² och övriga krav uppfylls. Denna åtgärd kräver dock en anmälan till byggnadsnämnden. I detta fall har friggeboden omvandlats till ett attefallshus och man har då rätt att bygga en ny friggebod. (jfr prop. 2013/14:127 sid. 76)

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4,4a §§

Plan- och byggförordning (2011:338) 6 kap 5 §

Vilka bygglovsbefriade åtgärder får göras till friggeboden

Friggeboden får förses med ett bygglovbefriat skärmtak över altan, balkong eller entré. Den sammanlagda arean av samtliga skärmtak som uppförs på tomten får inte överstiga 15 m2.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4 §

De bygglovsbefriade åtgärder som får göras på eller i omedelbar närhet av en- och tvåbostadshus, till exempel 15 m2 tillbyggnad eller takkupor, får inte göras på friggeboden. Detta eftersom en friggebod inte är ett en- och tvåbostadshus.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4a,4b,4c,4e §§

Vad händer om friggeboden inte uppfyller villkoren för lovbefrielse

Om en friggebod uppförs och den inte uppfyller villkoren för att vara bygglovsbefriad är den en olovlig byggnation, så kallat svartbygge. Byggnadsnämnden ska då ta ut en byggsanktionsavgift. Byggnadsnämnden kan också förelägga byggherren att söka bygglov i efterhand eller om bygglov inte kan ges i efterhand att återställa, till exempel genom rivning.

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 5,51,17,20 §§

Vad händer om friggeboden inte har byggts enligt kraven

Om en friggebod bryter mot något krav i PBL, PBF, BBR eller EKS kan byggnadsnämnden ingripa. Byggnadsnämnden kan då förelägga byggherren att rätta till det som är fel eller, om detta inte är möjligt, att återställa, till exempel genom rivning.

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 5,20 §§

Kan någon överklaga uppförandet av friggeboden

Om någon, till exempel en granne, är missnöjd med en friggebods placering, utformning eller användning finns inget beslut att överklaga. I så fall får en tillsynsanmälan göras till byggnadsnämnden som påbörjar ett tillsynsärende för att utreda om åtgärden strider mot PBL, PBF, BBR eller EKS. Byggnadsnämndens beslut i tillsynsärendet kan överklagas. (jfr prop. 2013/14:127 sid. 58-60) (HFD 2011 not. 93)

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 5 §

Andra bygglovsbefriade komplementbyggnader

Till en- eller tvåbostadshus får man förutom en friggebod även uppföra ett så kallat attefallshus på max 25 m2 utan bygglov. Attefallshuset kräver dock en anmälan och ett startbesked från byggnadsnämnden. Utanför område med detaljplan och sammanhållen bebyggelse får man dessutom uppföra komplementbyggnad utan bygglov eller anmälan.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4,6 §§

Här kan du läsa mer om vilka villkor och krav som gäller för Attefallshus på max 25 m2.
Här kan du läsa mer om vilka villkor och krav som gäller för komplementbyggnad utanför detaljplan.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej