Byggprocessen för bygglovsbefriade åtgärder

För de bygglovsbefriade åtgärderna attefallshus, tillbyggnad 15 m2, takkupor samt inreda ytterligare en bostad krävs oftast att en anmälan görs hos byggnadsnämnden och att startbesked ges innan åtgärden får påbörjas. Detta gäller även för nybyggnad och tillbyggnad som har undantagits från krav på bygglov i detaljplan eller områdesbestämmelser. Byggnadsnämndens handläggning av anmälan för dessa åtgärder är mer omfattande än för vanliga anmälningspliktiga åtgärder.

Plan- och byggförordning (2011:338) 6 kap 5,6 §§

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 3 §

Handläggning av anmälan

Vissa åtgärder avseende befintliga byggnader eller tomter kräver inte lov utan endast anmälan, till exempel installation av braskamin eller avsevärd ändring av en byggnads planlösning. Byggnadsnämndens bedömning inför startbeskedet omfattar då bara de krav som har betydelse för åtgärden. Om anmälan till exempel avser installation av en eldstad kommer bedömningen huvudsakligen att avse enbart det tekniska egenskapskravet om säkerhet i händelse av brand. Är åtgärden däremot större eller mer komplicerad kan fler tekniska egenskapskrav eller utformningskrav bli aktuella och en mer omfattande bedömning behöva göras.

Plan- och byggförordning (2011:338) 6 kap 5 §

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 23 §

För en- och tvåbostadshus får vissa åtgärder som normalt kräver bygglov utföras utan bygglov. För dessa åtgärder måste dock en anmälan göras.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4a,4b,4c §§

Plan- och byggförordning (2011:338) 6 kap 5 §

I detaljplan och områdesbestämmelser får kommunen även besluta att vissa åtgärder som normalt är lovpliktiga inte kräver bygglov. Även för dessa åtgärder måste en anmälan göras.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 7 §

Plan- och byggförordning (2011:338) 6 kap 5 §

De bygglovsbefriade åtgärderna innebär att en ny byggnad uppförs, en tillbyggnad görs eller att ytterligare en bostad inreds. I dessa fall blir byggnadsnämndens bedömning inför startbeskedet mer omfattande än för övriga anmälningspliktiga åtgärder. Bedömningen kan då även omfatta krav på lokalisering, placering, utformning med mera som normalt inte bedöms i en anmälan.

Byggherrens ansvar

Det är byggherren som ska se till att alla bygg-, rivnings- och markåtgärder genomförs enligt de krav som gäller för åtgärden. Detta gäller även de åtgärder som enbart kräver anmälan. Kraven som avses finns i plan- och bygglagen, PBL, och föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen. Med föreskrifter avses Plan- och byggförordningen, PBF, och föreskrifter som Boverket har meddelat med stöd av bemyndigande, exempelvis Boverkets byggregler, BBR och Europeiska konstruktionsstandarderna, EKS. Byggherren kan även ha skyldigheter enligt andra lagar, förordningar eller föreskrifter.

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 5 §

Läs mer om byggherrens ansvar under rubriken Byggherrens ansvar.

Kontrollplan

Det ska finnas en kontrollplan för bygglovsbefriade åtgärder som kräver anmälan. Det är byggherrens ansvar att en kontrollplan upprättas. Av kontrollplanen ska det framgå vad som ska kontrolleras under arbetets gång för att samhällets krav ska uppfyllas. Byggnadsnämnden fastställer kontrollplanen i startbeskedet.

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 6,24 §§

Läs mer om vad en kontrollplan innebär under rubriken Kontrollplan

Kontrollansvarig

Det krävs normalt ingen kontrollansvarig för de bygglovsbefriade åtgärderna för en- och tvåbostadshus som kräver anmälan. Byggnadsnämnden kan dock besluta att kontrollansvarig krävs. En kontrollansvarig bör enbart krävas om åtgärden är komplicerad och byggnadsnämnden bedömer att byggherren inte kan uppfylla sitt ansvar utan stöd av en kontrollansvarig.
(jfr prop. 2009/10:170 sid. 479)

Plan- och byggförordning (2011:338) 7 kap 5 §

För nybyggnad och tillbyggnad som har undantagits från krav på bygglov i detaljplan eller områdesbestämmelser krävs det oftast en kontrollansvarig. Vissa åtgärder är dock undantagna från kravet på kontrollansvarig. Byggnadsnämnden kan dock besluta att kontrollansvarig krävs även i dessa fall.

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 9-10 §§

Plan- och byggförordning (2011:338) 7 kap 5 §

Byggnadsnämndens bedömning av om kontrollansvarig ska krävas får inte överklagas.

Plan- och bygglag (2010:900) 13 kap 2 §

Läs mer om när en kontrollansvarig krävs under rubriken Kontrollansvarig och deras uppgifter.  

Tekniskt samråd

Det krävs normalt inget tekniskt samråd för de bygglovsbefriade åtgärderna för en- och tvåbostadshus som kräver anmälan. Byggnadsnämnden kan dock besluta att tekniskt samråd krävs. Vid bedömningen av om tekniskt samråd behövs bör byggnadsnämnden i första hand utgå från byggprojektets komplexitet i förhållande till byggherrens kompetens. (jfr prop. 2013/14:127 sid. 57)

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 14 §

För nybyggnad och tillbyggnad som har undantagits från krav på bygglov i detaljplan eller områdesbestämmelser krävs det oftast tekniskt samråd.

Nämnden ska alltid hålla tekniskt samråd om byggherren själv begär det. Byggnadsnämndens bedömning av om tekniskt samråd ska krävas får inte överklagas.

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 14 §

Plan- och bygglag (2010:900) 13 kap 2 §

Läs mer om när det krävs ett tekniskt samråd under rubriken Tekniskt samråd.

Utstakning och lägeskontroll

Utstakning och lägeskontroll kan krävas för bygglovsbefriade åtgärder som kräver anmälan. Byggnadsnämnden kan kräva detta även om inget tekniskt samråd genomförs. Utstakning och lägeskontroll får krävas om det behövs med hänsyn till förhållandena på platsen och omständigheterna i övrigt. Oavsett om utstakning och lägeskontroll krävs eller inte är det byggherrens ansvar att byggnaden får rätt placering.

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 5,26 §§

Läs mer om när  utstakning och lägeskontroll krävs under rubriken Utsakning och lägeskontroll.

Startbesked

För bygglovsbefriade åtgärder som kräver anmälan krävs startbesked.

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 3 §

Den bedömning som byggnadsnämnden ska göra inför startbeskedet kan, beroende på åtgärd, komma att avse alla tillämpliga krav i PBL, PBF, BBR och EKS. För bygglovsbefriade åtgärder som kräver anmälan är fler krav relevanta än för andra anmälningspliktiga åtgärder.

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 23 §

De krav i PBL som kan bli aktuella är:

  • lokaliserings-, placerings- och utformningskraven i 2 kap,
  • varsamhetskraven i 2 kap samt 8 kap,
  • förvanskningskravet i 8 kap, och
  • utformnings- och tekniska egenskapskraven i 8 kap.

(jfr prop. 2013/14:127 sid. 58).

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 23 §

Läs mer om vilka krav som gäller för de olika bygglovsbefriade åtgärderna under rubriken Bygglovsbefriade ågärder

Byggnadsnämndens bedömning inför startbeskedet blir alltså mer omfattande för de bygglovsbefriade åtgärderna som kräver anmälan än för andra anmälningspliktiga åtgärder. För lovpliktiga åtgärder har flera av kraven redan prövats i detaljplan eller i bygglov. Dessa krav behöver då inte bedömas på nytt inför startbeskedet, utan då bedöms endast de tekniska egenskapskraven. För de åtgärder som undantas från krav på bygglov kommer även dessa krav att omfattas av bedömningen inför startbeskedet, eftersom de inte har bedömts tidigare under processen.

För de bygglovsbefriade åtgärderna som kräver anmälan ska byggnadsnämnden inte bedöma de övriga förutsättningar för startbesked som annars gäller, det vill säga bevis om färdigställandeskydd, bevis om skyddsrum och redovisning av alternativa energiförsörjningssystem.

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 23 §

Läs mer om startbesked under ubriken Startbesked

Byggnadsnämndens arbetsplatsbesök

Om tekniskt samråd ska hållas för en bygglovsbefriad åtgärd som kräver anmälan så ska minst ett arbetsplatsbesök göras, om det inte kan anses obehövligt.

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 27 §

Läs mer om byggnadsnämndens arbetsplatsbesök under rubriken Byggnadsnämndens arbetsplatsbesök.

Kompletterande villkor

I vissa situationer kan byggnadsnämnden behöva göra ändringar i ett givet startbesked. Byggnadsnämnden kan då besluta om kompletterande villkor utöver de som framgår av startbeskedet. Kompletterande villkor kan även beslutas för bygglovsbefriade åtgärder som kräver anmälan. Detta kan göras även om inget tekniskt samråd har genomförts. Två förutsättningar måste vara uppfyllda för att byggnadsnämnden ska kunna besluta om kompletterande villkor. För det första måste sådana villkor behövas för att uppfylla kraven enligt plan- och bygglagen eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen. För det andra får behovet av villkoren inte ha kunnat förutses när startbeskedet gavs.

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 29 §

Läs mer om vad som gäller vid kompletterande villkor under rubriken Kompletterande villkor.

Slutsamråd

Slutsamråd ska genomföras för bygglovsbefriade åtgärder som kräver anmälan om byggnadsnämnden har beslutat att tekniskt samråd behövs och slutsamråd inte är uppenbart obehövligt.

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 30 §

Läs mer om slutsamråd under rubriken Slutsamråd

Slutbesked

Byggnader får inte tas i bruk innan slutbesked har getts. Detta gäller även bygglovsbefriade åtgärder som kräver anmälan. Om byggnadsnämnden bedömer att en byggnad får tas i bruk innan slutbesked utfärdats ska byggnadsnämnden särskilt besluta det i startbeskedet.

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 4 §

Läs mer om slutbesked under rubriken Slutbesked.

När får åtgärden påbörjas

En åtgärd får påbörjas när byggnadsnämnden har gett ett startbesked. Före byggstart ska också de villkor i startbeskedet som gäller för att få påbörja byggåtgärderna ha uppfyllts, till exempel utstakning. Detta gäller även bygglovsbefriade åtgärder som kräver anmälan.

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 3 §

När ska åtgärden vara färdig

Startbeskedet gäller i två år från att det har meddelats. Detta gäller även bygglovsbefriade åtgärder som kräver anmälan. Om byggnadsarbetena har påbörjats men inte hunnit avslutas inom två år måste ett nytt startbesked utfärdas för att arbetena ska kunna färdigställas. Fortätter byggnationen utan giltigt startbesked blir den en olovlig byggnation, så kallad svartbygge.

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 25 §

Byggnadsnämnden ska kalla till ett nytt tekniskt samråd om det behövs för att kunna meddela ett nytt startbesked i de fall tekniskt samråd har skett tidigare i ärendet. Om ett tekniskt samråd inte har ägt rum får byggnadsnämnden avgöra om ett nytt startbesked kan ges. Om arbetena i det närmaste är avslutade får nämnden istället kalla till slutsamråd om ett sådant krävs, det vill säga om det har genomförts ett tekniskt samråd och slutsamråd inte är uppenbart obehövligt. Om det av någon annan anledning inte är aktuellt att slutföra åtgärden kan nämnden också i detta fall kalla till slutsamråd om ett sådant krävs. Detta kan bli aktuellt till exempel om en anmälan gäller flera åtgärder och byggherren bestämt sig för att endast utföra någon eller några av åtgärderna. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 484)

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 25 §

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej